Det började med att jag snubblade över datasetet över årsringsbredder mer eller mindre av en slump. Det visade sig att SLU Riksskogstaxering har valt att lägga ut delar av sin databas om provborrningar publikt. Jag började titta på innehållet och såg ganska snart att bredden på årsringarna verkade minska de senaste åren. För att se om detta gällde för hela databasen så gjordes en enklare analys på majoriteten av de provträd som finns.
Det visade sig ganska snart att Excel inte klarar av en sådan analys. Det dataset som Riksskogstaxeringen valt att publicera handlar om närmare 150.000 provträd och tillika borrkärnor. Detta i ett tidsspann från 1995 - 2022. Valet blev istället att köra en analys på datasetet med hjälp av Python Pandas, en plugin för analys av data för programmeringsspråket Python.
Det visade sig dock vara en utmaning då datasetet är upplagt i en matris för årsringsbredder och helt enkelt inte optimalt för Pandas. Datorresurserna tog snabbt slut när jag testade på hela datasetet och att konvertera datasetet lyckades jag inte med. Det blev istället till att ta bort data och se vad som var hanterbart. Allt började fungera vid drygt 100.000 provträd mellan perioden 1946 - 2022 och det är också detta som denna analys baseras på.
Den totala årsringsbredden över tid
En av de enklare analyserna man kan göra är att titta på ett medelvärde per år och sedan rita ett diagram som visar årsringsbredd i medelvärde över tid. Diagrammet hittar du nedan.
Som du ser så har årsringsbredden haft en god utveckling från 1970 till och med 2010. Man skulle kunna ana en “puckel” under denna period men både före och efter minskar årsringsbredden. Att den var lägre förr kanske inte är onormalt. Det intressanta är istället att årsringsbredden faller efter 2010. För att titta på vad detta kan bero på så kan man göra en körning som visar medelvärde för årsringsbredden för respektive trädslag.
Jag valde för enkelhetens skull att göra denna körning på en helt egen subjektiv bedömning över vanligaste trädslagen. Det fick bli Tall, Gran, Vårtbjörk, Asp och Ek. Resultatet ser du diagrammet nedan.
Som barrälskare vi ändå är här i det boreala brännvinsbältet så kan man här få valfri dryck i vrångstrupen. Tall ligger längst ner följd av gran. Tittar man på de vanligaste barrträdslagen isolerat så ser man att tall och gran åter ligger i botten men å andra sidan är detta inte bra statistik då contorta men främst lärk har väldigt mycket färre provträd.
Tittar man på extremerna så kan man se att mellan toppåret 1990 och “nya” bottenåret 2018 så har årsringsbredden mellan dessa två extremer minskat med 32 % på medelvärdet. Eftersom årsringsbredd är en av bara två huvudfaktorer som påverkar tillväxten så är detta en viktig siffra. För den som undrar så är den andra huvudfaktorn längdtillväxten.
Detta går att koppla till virkesförrådets utveckling i Sverige, a.k.a “dubblat virkesförråd på 100 år” grafen. Det går inte att jämföra rakt av eftersom parametrar som åldersfördelning och ändrad markanvändning (mer skogsmark) och förbättrad bonitet spelar in.
Tittar man på diagrammet ovan som visar utvecklingen av Sveriges virkesförråd så kan man drista sig till att se att tillväxten tog fart på riktigt någonstans runt år 1970. Efter det har vi haft en formidabel tillväxt ända tills någonstans runt år 2010 - 2012 då den börjar avta. Jämför med tidsserien över årsringsbredder ovan.
Vad har hänt?
När man börjar titta på detta dataset så börjar man ganska snart ställa sig frågan om vad som hänt? Vad är det som gjort att årsringsbredden har börjat krokna det senaste decenniet? Kan det vara ett förändrat klimat? SMHI har tidsserier över både nederbörd och temperatur och jag hämta några av deras data för att se efter.
Temperaturen har stigit i måttlig takt över tid och inga konstigheter vad gäller nederbörden heller. Om än detta inte är någon vetenskaplig genomgång så kan man kanske säga att det inte finns något direkt alarmerande när det gäller nederbörd och temperatur?
Kvävenedfallet
Att vi har eldat kolväte genom främst fossila oljor (bensin och diesel främst) i trafiken och i industrin har gjort att vi per automatik har släppt ut kväveoxider ur skorstenar och avgasrör. Kväveoxid från förbränning av kolväten är en oönskad närapå paradox då man behöver syre för att förbränna kolväte. Syret tas, för enkelhetens skull, från atmosfärens luft som innehåller ca 21 % syre och i princip resten kväve.
När kolväte i form av bensin eller diesel förbränns så uppstår hög värme. Värmen blir så hög att syret och kväven i luften reagerar och bildar kväveoxid (N2 + O2 → 2NO). Kväveoxid, något förenklat, lämnar motorn som delar av motorns avgaser och hamnar i atmosfären. Väl atmosfären reagerar kväveoxid med både mer syre samt vatten och solljus. Då skapas salpetersyra. På olika sätt men kanske främst genom regn så hamnar sedan salpetersyran i marken.
I marken reagerar salpetersyran med mikroorganismer och den viktiga så kallade “kvävefixeringen” sker då salpetersyra omvandlas till ammonium(jon) som sedan träden kan suga upp och används sedan av trädet för att göra aminosyror, som är byggstenarna i proteiner som trädet behöver för tillväxt. Viktigt att påpeka kan också vara att delar av nedfallet tas upp direkt i trädens blad eller barr. Det är av denna anledning att det är svårt att mäta kvävenedfall i skog då det är svårt att fånga upp hur mycket som absorberas utan att röra marken.
Mänskligheten insåg ganska tidigt att avgaser från förbränningsmotorer inte var hälsosamt för människan. Det handlade bland annat om att temperaturen vid förbränning kunde vara för låg och då följde oförbrända kolväten med avgaserna. Man kunde då höja temperaturen men fick då mer kväveoxid istället.
Vi uppfann EGR-ventilen för återcirkulation av avgaser för att motverka detta men kanske det viktigaste var katalysatorn. Katalysatorn slog igenom först i USA genom regelverk på 1970-talet och blev vanlig i Europa först i början av 1990-talet. Funktionen hos katalysatorn är att i flera steg låta avgaserna passera nät med olika metaller och reagera med dessa metaller.
Den primära funktionen för en katalysator är att oxidera kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) och omvandla dem till koldioxid (CO2) och vatten (H2O) samt att i nästa steg minska kväveoxider (NOx) och omvandla dem till kväve (N2) och syre (O2).
Kvävenedfallet mäts kontinuerligt i Sverige och enligt IVL så har utsläppen och sedermera nedfallet minskat rejält. Mellan 1990 och 2010 så var nedgången 47 % för NOx och 28 % för NH3. Frågan är, kan detta ha haft inverkan på den skogliga tillväxten?
Forskningen säger (kanske) att kvävenedfallet har en positiv inverkan på tillväxten av träd. Men det är ett ytterst komplext ämne vad det verkar och svårt att hitta några one-liners för hissfärder. Men det kanske finns fler som har mer information och kunskap om detta? Det är därför jag lägger upp denna tråd, för att vi ska kunna diskutera vidare kring detta.
Annars är det närmast en hemsk tanke att om det skulle stämma att minskat kvävenedfall har minskat tillväxten i skogen så har det skett på bekostnad av ökade koldioxidutsläpp. Det har att göra med att katalysatorn skapar “egen” koldioxid när den omvandlar kolmonoxid och kolväten till bland annat CO2. Stämmer detta så har vi orsakat högre koldioxidutsläpp samtidigt som vi tagit bort delar av möjligheten för träden att suga upp just denna koldioxid.
Vidare, om det skulle finnas någon verklighet i ovanstående så blir det något av en paradox att vi ökat vårt virkesförråd till nya nivåer med hjälp av fossil energi. Kanske blir det som jag skrivit om på iSkogen, att fossilindustrin kan komma att kräva betalt för “skogsgödslingen” den orsakat i modern tid?
Sammanfattningsvis kommer här några roliga diagram. Håller man på med data kan man inte låta bli. Nu är det baserat delvis på ett tunt underlag men här kommer de trädslag (med dubbla årsringsbredder) som har haft bäst tillväxt per län.
Med ett sådant här relativt stort dataset så reserverar jag mig för ev. felskrivningar eller feltolkningar av data.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se