Skogsmiljö och Trädlära

[uffejohan]

ons 17 aug 2022, 15:14#767476 Jag har blivit erbjuden ersättning av Skogsstyrelsen för återvätning av utdikad torvmark. Området de hade valt ut och markerat består av väl dikad, delvis gammal inäga, delvis skog i S2-klass. Marken har hög bonitet, på den gamla inägan växer det otroligt bra med en blandning av planterad gran och självföryngrad björk. Min plan är att röja/gallra fram ett fint blandbestånd med stort lövinslag. Engångsersättningen de erbjuder är löjligt låg i förhållande till vad marken producerar. I broschyren de bifogade vädjar de att jag ska ta ansvar för miljön genom att låta plugga befintliga diken. Med tiden skulle området bli sumpskog med betydande naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Att det skulle gynna miljön har jag inga argument mot men är det inte ”lika bra” att låta skogen binda kolet istället för att ödelägga ett framtida välskött blandbestånd? Idag är området väl dikat med bra fall nedströms. Är det fler som fått samma ”erbjudande” och vad är rätt val?

• Läs mer om Skogsmiljö och Trädlära
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt

[Elis76]

ons 17 aug 2022, 15:19#767477 Vi var ett antal markägare som återvätte en slåttermyr för c:a 20 år sedan på eget initiativ. Som mantalsägare fick vi bidrag härom av Länsstyrelsen. Numera häckar olika fågelarter där.

Usus magister est optimus

[hfab]

ons 17 aug 2022, 20:12#767521 Vad erbjuder dom för ersättning?

Förargelsen över dålig kvalité varar längre än glädjen över ett lågt pris

[Orsa]

ons 17 aug 2022, 22:33#767546 Trevlig underhållning gratis kan du alltid få. Du följer ju senaste aktivistmodet om du korkar diken.
Allsång på Skansen med aktivistsabotörer på scenen med ”återvätningsbanderoller” är väl kul att känna samhörighet med också. Sen backas aktivisterna upp av SVT Kulturnytt 45 minuter senare som visar kuppen och berättar vad som står på banderollen. Undrar om de gjort samma sak och läst upp på SVT om någon kutat upp med ”stoppa vindkraftsövergreppet på naturen” eller ”skjut mer varg”

[Mosstorpet]

ons 17 aug 2022, 23:05#767554 Fått samma erbjudande , lägga igen 4ha.
Där växer det 25 årig glasbjörk nu. Vill man ju inte förstöra när man har lagt ner så mycket arbete på att få upp skog där. Sen är det så att det skulle inte bara påverka 4ha utan kanske 20ha och 2 grannfastigheter + en arrendator som får 4ha åkermark obrukbar. Har inget emot att gynna naturvård/kolinlagring där det passar men det ska vara en skälig ersättning. Engångsbelopp på 3500kr/ha och produktiv skogsmark som blir impediment. Värdeminskning på gården med ca 100 000/ha.
Nej skälig ersättning ska det vara , bättre som Ronnie hade gjort , fick 8500-9000/ha och år för sin kolinlagring.

[Sjögården]

tor 18 aug 2022, 07:29#767562 Produktiv skog sätter jag aldrig under vatten, ej heller god åkermark.
Vi kommer behöva all produktionsmark framöver.
Ser däremot problem att få alla grannar intresserade att fortsätta underhålla gemensamma diken och stora utfallsdiken.
Så det kanske löser sig självt… 🤔

[typograpus]

tor 18 aug 2022, 09:49#767574

1660808765_3bb18ad1-2275-4f0a-86c0-80352650ff5b.jpeg

Ersättningen är bara fjant. Men återvätning på rätt platser är otroligt viktigt. Våtmarker bidrar starkt till biologisk mångfald och många andra positiva effekter.

Se även hur skogen brinner över hela världen. Svenska skogen är fortfarande starkt påverkad sedan 2018. De varmaste åren sedan mätningar började radar upp sig under senaste decenniet. Självklat påverkar det ekosystemen.

Denna växtsäsong var väl helt ok i sverige men med klara värmeböljeperioder. Det kommer otroligt mycket mer barkborrar! Borrarna gynnas enormt av även en liten temperaturökning; mer lättillgänglig föda (torra eler stressade träd) längre säsong och snabbare utveckling, de hinner bli fler generationer på en säsong…

Förutsättningarna för skog i södra europa (och stora delar av världen) kommer inte vara lika goda framöver. Återväxt efter sommarens alla bränder i exv Spanien, Portugal, Grekland, Kalifornien… är ingen självklarhet. Med mindre vegetation i redan torra områden blir det också mindre nederbörd

Skogsbruket i Tyskland, Polen, Frankrike, USA m. fl kommer inte heller att vara sig likt framöver.
.
Klimatförändringarna går mycket snabbare nu än forskningen befarat. Mindre snö och is, mer koldioxid från skogsbränder och skenade avgång av växthusgaser från torv/våtmarker som torrläggs och börjar brytas ned. Och fortfarande ökande utsläpp från männsklug aktivitet. Ni bör absolut vara livrädda för vad vi håller på att ställa till.

Växthusgaser som avgår från dikade men ändå inte särskilt produktiva marker är i storleksordning med utsläppen från all trafik! Så en effektiv åtgärd med återvätning.

Skogsstyrelsen är extremt försiktiga, de gör mycket hellre ingenting (expertkompetens nr 1) än riskerar pyttelite fel, de skulle aldrig våga ge sig på projekt med möjlig påverkan på annat än planerat… så det tror jag inte man behöver vara så rädd för. Men så klart bäst med bra objekt och en bit ifrån grannmarker.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[uffejohan]

tor 18 aug 2022, 11:14#767581 Är det någon som vet skillnaden i utsläpp från dikad torvmark jämfört med vad växande skog kan binda?

Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt

[typograpus]

tor 18 aug 2022, 11:55#767586 Det är väldigt komplext och även svårt att beräkna effekter av andra växthusgaser som metan osv...
Förenklat kan man väl säga att om det inte blir så mycket torvnedbrytning men träden växer bättre efter dikning så är det väl inte så dumt.
De områden man bör prioritera för återvätning är bördiga marker där dikningen ändå inte har givit så mycket bättre tillväxt.
Inte busenkelt att hitta rätt områden, men kan man hitta de platserna så är det mycket bra effekt på återvätningen. Sen får man ju förstå att de på myndigheten vill få till några objekt, och då kanske inte varje enskilt objekt de tittar på är det absolut bästa.

Såg någon kommentar om fastighetsvärde som minskar efter återvätning, så tror jag inte det brhöver bli. Har själv proppat några diken och (åter)skapat våtmarker, det känns väldigt bra, särskilt torrår. Skogsstyrelsen vill inte skapa öppet vatten, typ dammar, utan återvätningen för att stoppa co2 funkar bäst vid våt mark. Jag såg till att fixa ett par vattenspeglar när vi var igång, höjer fastighetsvärdet direkt, och vackert och andjakt mm... Alltid en trevlig upplevelse med vatten i landskapet.

[busholle]

tor 18 aug 2022, 12:12#767592 De siffror jag sett på utsläpp från torvmark kan ökad produktion aldrig kompensera genom ökad tillväxt med svenska förhållanden.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Fredrik Reuter]

tor 18 aug 2022, 12:13#767593

Är det någon som vet skillnaden i utsläpp från dikad torvmark jämfört med vad växande skog kan binda?

Om jag tolkar länken nedan rätt så kan det, på riktigt bördig mark enligt försöket i Skogaryd handla om att ett hektar urdikad granmark släpper ut 1000 ton koldioxidekvivalenter per år. Skogarydsförsöket är på bördig mark och det finns det enligt forskarna 400.000 hektar av i Sverige som är likvärdig.

https://www.forskning.se/2016/06/20/dik ... n-binder/#

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[alias]

tor 18 aug 2022, 13:39#767595

Är det någon som vet skillnaden i utsläpp från dikad torvmark jämfört med vad växande skog kan binda?

Om jag tolkar länken nedan rätt så kan det, på riktigt bördig mark enligt försöket i Skogaryd handla om att ett hektar urdikad granmark släpper ut 1000 ton koldioxidekvivalenter per år. Skogarydsförsöket är på bördig mark och det finns det enligt forskarna 400.000 hektar av i Sverige som är likvärdig.

https://www.forskning.se/2016/06/20/dik ... n-binder/#

1000 ton CO2-ekvivalenter/ha/år har jag mycket svårt att tro på.

Det motsvarar 0,1 ton/m2/år.
En dylik enorm bortodling per år borde vara synlig för blotta ögat på några års sikt.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Fredrik Reuter]

tor 18 aug 2022, 14:02#767596 Nej, det borde vara fel i artikeln. Forskaren som varit del i studien säger att:

− Om våra resultat skalas upp skulle det innebära en årlig förlust på 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen från dessa dikade våtmarksjordar, vilket motsvarar 12 procent av de totala utsläppen från alla andra sektorer i Sverige.

Och det gäller på 400.000 hektar utdikad mark. I så fall blir utsläppen 1,75 kg CO2 per kvadratmeter och år eller 17,5 ton per hektar. Det kan stämma bättre.

Ref till länken ovan.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Bosse1]

tor 18 aug 2022, 14:04#767597 Det är under 80år, men ställer inte detta "forskningen" på ända också? Verkar skumt när man räknar lite.

[busholle]

tor 18 aug 2022, 14:24#767598 Siffrorna känns bekanta utan att jag minns var jag läste det. Men att utsläppen är 3-10ggr större än upptaget i virkesvolym bör vara rimligt.

Sedan är det intressant vad som är nollnivå att jämföra med, är alla mossar nettoupptagare eller infaller det jämviktsläge som gör att de ändå vid något tillfälle övergår till att bli nettoutsläppare?

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor