sön 31 jul 2022, 21:50#765646
Hej på er skogsfolket!
Denna fundering är återkommande i mina tankar.
Vad får skydd mot betestrycket av de kommande generationers föryngringar kosta?
Själv har jag varit kritisk mot ÄBIN-inventeringarna, då i stort sett hela rapporten fokuserar på två resultat. Ena är "Årsskadorna på tall" och andra är "Oskadade tallar".
Inga kommentarer om den låga andel tall som inventeras ( jag håller till i södra Norrland och här är den inventerade tallandelen 23 % från de senaste tre inventeringarna, det är strax under 1100 stammar/ha ). Men här är ett frågetecken - är detta inventerade stammar som är högre än HALVHÖJDEN? Sedan kommer nästa följdfråga - är HALVHÖJDEN beräknad på de två högsta barrträden eller de två högsta produktionsträden (läste någon gång i en inventeringsinstruktion att om provytan består av mer än 70% björk klassas björken som produktionsträd)? Om man då ser björken som produktionsträd är då framtidsplanen att det ska bli ett björkbestånd varför är det då så viktigt att inventera betesskador på tall?
Sedan om man tittar på andelen RASE och dess konkurrensstatus är ju detta ett resultat av hur många provytor som har en RASE som är HÖGRE än de högsta barrträden.
Här kommer det också frågetecken.
Som tex detta med att löv som övertoppar tallar brukar öka risken för betesskador. Varför är det då viktigt att konkurrensstatusen för RASE oftast bör hamna över 10% (alltså på mer än 10% av alla provytor ska en RASE vara högre än de högsta barrträden)? Strävar då denna parameter mot övertoppning?
Mycket funderingar kretsar sedan runt hur man bör sköta ungskogarna för att minska riskerna för betesskador vid ett högre betestryck.
Vissa saker som man fått lära sig är.
# Lövröjning för att få bort övertoppning, men spara RASE. (Vet om många röjningar i centrala Jämtland som är utförda av entreprenörer som röjt bort väldigt mycket RASE.)
# Röjning av produktionsförbandet efter beståndet nått älgsäker höjd. (Här finns flera exempel i samma område där man röjt fina bestånd för tidigt som sedan blivit helt sönderknäckta.)
# Naturlig föryngring/sådd är bra för att få upp mycket plantor, då finns det större chans att få bra stammar kvar efter slutröjningen.
Men sedan kan man fundera på hur många tallar det är okej att viltet skadar?
Man säger att man inte vill ha högre än 5% årskador och 80% oskadade tallar.
Har man då i utgångsläge 1100 tallar blir det 55 st tallar/ha vilket jag tror en enda älgko med kalv fixar helt själv en vinter med mycket snö.
Så vad får detta kosta?
Är älgjakt skogsvård?
Jag ställer mig ofta frågan är det verkligen älgens fel att vi har så lite tall och så mycket löv i våra ungskogar som inventeras?
Sedan är det komiskt att det svenska skogsbruket inte håller på med plantageskogsbruk fast man hela tiden använder ordet plantering när man pratar om hur man föryngrar. Detta utnyttjas av de som är motståndare mot skogsbruket som bedrivs idag.
Tack för mig! Jag hoppas någon kan komma med några svar på mina funderingar, då Skogsstyrelsen inte vill ta i frågan riktigt.
Kort information om skogsforum.se