Skogsmiljö och Trädlära

Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

7 inlägg 1457 visningar 4 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

S.Englund  
#704934 Hej!

Mitt namn är Simon Englund och studerar sista året på min skogskandidatexamen vid Linnéuniversitetet i Växjö. Jag håller för närvarande på att skriva mitt examensarbete där jag undersöker privata skogsägares syn på betesskador i skogen.

För att samla in era tankar kring detta har jag utformat en webbenkät där ni alla är varmt välkommen att delta genom att svara på ett antal frågor. Hela enkäten tar runt 5–10 minuter att svara på och skulle vara ett stort bidrag till mitt arbete då jag vill ha in så många åsikter som möjligt från hela vårt avlånga land.

Enkäten svarar ni på genom att klicka på följande länk:

https://www.webbenkater.com/s/6ea8899

Genom att klicka på länken väljer ni att lämna denna sida och delta i enkäten.

Tack för ert deltagande!

Skulle det finnas några frågor och funderingar är ni varmt välkommen att kontakta mig.

Med vänliga hälsningar
Simon Englund
Mail: simon__englund@hotmail.com



   TS
Avatar Fallback

Re: Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

Sörlänningen  
#704948 Jag har svarat. En del av frågorna är svåra att svara på. Till exempel frågan om storleken på hjortviltstammen. Jag tror att de flesta skogsägare har lite mer nyanserade åsikter än att stammen skall minskas eller ökas. Jag har ingen specifik åsikt om stammen som helhet skall minskas eller ökas i hela landet. I delar av landet behöver rådjursstammen minskas för att nå betningsmålen, på andra håll måste älgstammen minskas för att nå målen. Men det varierar ju väldigt lokalt, även på mikronivå. T.ex. i min del av Småland finns det för mycket älg, men specifikt på min fastighet är älgbetet av någon anledning på bra nivåer just nu, men rådjursbetet är för stort.

Jag tror att det vore bättre att fråga om förvaltning och samarbete med jägare än om stammarna måste minskas.

Jag tyckte också att det var smärtsamt att svara på om dagens skogsbruk ökar betning eller inte. Det finns ju fakta, men de går inte att få in i en enkät av det här slaget. Två viktiga punkter är: 1) Anledningen till att vi har så mycket hjortvilt är hyggesbruket. Hyggesbruket gör att det finns väldigt mycket mer och mycket mer koncentrerad tillgång på mat och leder ju till artificiellt mycket hjortvilt. 2) Samtidigt så är ju hyggesbrukets rena granskogar i det närmast kliniskt rena från mat för hjortvilt. Mer tall i södra Sverige skulle leda till mer spridd tillgång på mat åt hjortvilt (eftersom tall tillåter betydligt mer underväxtlighet).

Jag tycker också att enkäten är för fokuserad på tall. För det första är bete ett ännu större problem för dem som försöker odla löv. Nu har det ju blivit ett ickeproblem, eftersom nästan alla har gett upp det. För det andra är granbete ett betydligt större problem än vad det brukar framställas som i skogstidsskrifter. Personligen har jag de senaste fem åren haft större problem med bete av gran än tall (sett över de senaste tjugo år är däremot tallbete ett betydligt större problem.)

Användarvisningsbild

Re: Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

skogshare  
#704962 Jag menar att vi under de senaste decennierna gått från ett renodlat älgskadeproblem med betning / repning i tallungskog-/planteringar i mellersta och norra Sverige till ett kombinerat älg-. kronhjorts- och rådjursproblem med relativt hård betning / repning av samtliga trädslag i hela landet med frekvent förekomst av respektive viltslag. Mina tidigare erfarenheter som jägare och skogsröjare är att en gemensam nämnare för dessa skadeslag är täta och undermåligt röjda ungskogar av både gran och tall med stort lövinslag. På godset Eriksberg i Sörmland gjordes åtminstone tidigare tallavverkningar företrädesvis på hösten för att skapa god fodertillgång för älgarna under vintern

Det rimliga är givetvis att nedbringa stammarna av hjortvilt till acceptabla nivåer och att jägarkåren betalar mer till en gemensam statlig / offentlig viltskadefond för skälig reglering av skador på skog och grödor.

Avatar Fallback

Re: Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

A.falck  
#704986 Man borde kunna välja fler alternativ än ett på frågorna. Ädellövet klarar sig inte här hemma om man inte skyddar dem på något sätt, samtidigt som betningen av gran, tall och björk mm är problematisk emellanåt

Avatar Fallback

Re: Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

Sörlänningen  
#705054
A.falck skrev:Man borde kunna välja fler alternativ än ett på frågorna. Ädellövet klarar sig inte här hemma om man inte skyddar dem på något sätt, samtidigt som betningen av gran, tall och björk mm är problematisk emellanåt


Ja, vissa av frågorna krävde egentligen mer än ett svar. Kanske rankade svar hade varit rimligt.

Det var också ett väldigt ensidigt fokus på tall.

Avatar Fallback

Re: Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

Håkan A  
#705060 Håller med föregående skribenter angående enkäten. Man måste dock betänka att ett 15 poängs kandidatarbete inte kan ha allt för stor bredd i frågor och svarsalternativ. Precis som Lars Lundqvist SLU brukar nämna, dessa arbeten handlar mer om studenternas förmåga till självständigt vetenskapligt arbete än att få fram nya vetenskapliga resultat. Det kan vara bra att ha i åtanke när man besvarar denna typ av enkäter.

Avatar Fallback

Re: Privata skogsägares syn på betesskador i skogen

Sörlänningen  
#705061
Håkan A skrev:Håller med föregående skribenter angående enkäten. Man måste dock betänka att ett 15 poängs kandidatarbete inte kan ha allt för stor bredd i frågor och svarsalternativ. Precis som Lars Lundqvist SLU brukar nämna, dessa arbeten handlar mer om studenternas förmåga till självständigt vetenskapligt arbete än att få fram nya vetenskapliga resultat. Det kan vara bra att ha i åtanke när man besvarar denna typ av enkäter.


Visst är det så. Jag försökte mest vara hjälpsam, samt få fram mina egna åsikter. Det senare är ju uppenbarligen väldigt viktigt för mig.

Jag har också skrivit examensarbete på universitetet, för vad som idag skulle kallas 30 poäng (20 poäng på den tiden) och efter månader med slit blev det en liten del av ett pek och en plansch, båda med helt andra huvudförfattare. Och det var ett bra facit.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).