SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Skogsmiljö och Trädlära

Varför certifiering?

13 inlägg 1919 visningar 7 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Varför certifiering?  ARTIKEL

Pelle Skog  
#670640 Det här med certifieringar kommer upp till diskussion lite då och då. Den 1/10 2020 började den nya FSC-standarden att gälla så frågan är aktuellare än vanligt. Men … vad är certifieringarna bra för? Varför ska vi bry oss? Har någon annan än certifierarna nytta av dem? Eftersom jag själv är i färd med att certifiera mitt bolag (jag måste ju få jobb) har jag fått anledning att fundera på dessa frågor.

Certifiering på gott och ont
Själva certifikatet är egentligen ganska ointressant. Det är bara en form av intyg på att man gjort en del saker man förväntats göra. Det behöver inte betyda att man faktiskt sköter sig. Så låt oss sluta tänka PEFC och FSC för en stund och istället fokusera på vad som faktiskt hänt, vad som är skälet till att situationen har uppstått, varför vi måste gå SYN-kurser och ta gröna kort, och varför det faktiskt är viktigt att tänka på det här, oavsett om man är certifierad eller inte.

Varför dök kravet upp?
Det har alltid varit en strid mellan miljövännerna och skogsbruket, eller i alla fall så länge det har funnits skogsbruk. Det har för det mesta varit en ganska osaklig debatt där de båda sidorna har skällt utan att lyssna på varandra. Ganska meningslöst med andra ord.

Någonstans längs vägen kom man på att skogsbruket som bedrevs gynnade vissa arter samtidigt som det missgynnade många andra. Till slut var många arter i stort sett utrotade. Än sen då? frågade sig många. Vem behöver dem?
Granbarkborren är bara ett exempel på en art som gynnas av skogsbrukets renlighetsiver. Det knepiga är att vi ville ha bort liggande virke ur skogen för att undvika barkborreskador, men istället gynnade vi dem. När vi tog bort allt virke ur skogen tog vi nämligen bort livsbetingelserna för granbarkborrarnas naturliga fiender, de baggar som kommer i nästa stadie av nedbrytningen av träden, och som äter barkborrens ägg och larver.

Genom att bara odla gran, tall och enstaka björkar har vi alltså lyckats rubba balansen i naturen. Vi har bara gynnat de arter som trivs bland granar och tallar, t.ex. granbarkborren och nu måste vi återställa det.

Återställare
Dagen efter kan man ta en återställare (har jag hört). Men naturen är ett långsiktigt projekt som inte åter sig återställas på ett ögonblick. Konventionen om biologisk mångfald skrevs under av Sverige den 8:e juni 1992. Den trädde i kraft (i Sverige) den 16:e mars 1994. Sedan dess är vi skyldiga att verka för en biologisk mångfald, dvs. att gynna på många arter som möjligt av djur och växter. För oss i skogen innebär det att vi ska vara rädda om vissa typer av miljöer, buskar och död ved. Men det vet ju alla ni som tagit grönt kort, eller hur?
Naturen är som sagt ett långsiktigt projekt så det lär ta lång tid innan balansen är återställd. Som med allt annat inom skogsbruket så gäller det att ha tålamod.

1601638409_skogsbild.jpg


Certifieringsstandard
Det som är bra med PEFC och FSC är att de tagit fram ett regelverk som branschen kan förhålla sig till. En specifikation på hur mycket död ved vi ska lämna, hur många högstubbar, hur många utvecklingsträd, vilka träd och buskar som har höga naturvärden, vilka miljöer vi ska väja för, osv. Det viktiga är inte själva certifikatet, PEFC- eller FSC-loggan, utan att vi verkligen försöker göra rätt. PEFC/FSC:s regelverk är hårdare än Skogsvårdslagen, så om vi följer certifieringsreglerna behöver vi inte fundera på lagen.

Än sen då?
De ovan nämnda miljömässiga aspekterna är naturligtvis de viktigaste att ha i åtanke. Det handlar om miljön och allas vår framtid. Men det finns mer att tänka på, rent affärsmässiga saker.
Allmänhetens intresse i det här har blivit så stark att många marknader kräver certifierade produkter. Enkelt uttryckt kan man säga om vi inte certifierar oss får vi inte sälja våra produkter. Det är bara att gilla läget liksom. Det är ingen idé att tjafsa … Vi befinner oss under galgen på något vis. ”Anpassa er eller dö!”

Om jag ska vara kritiskt så är det här inte bra. Om någon känner sig tvingad att anpassa sig är det mycket svårare att motivera sig att göra det. Jag får intrycket att det har blivit ett nödvändigt ont där ingen bryr sig om bakgrunden, eller orsaken, utan ” … bara vill ha det där jäkla märket så att jag kan få jobb!”. Om man istället aktivt informerade de som jobbar i skogen, besökte dem, förklarade bakgrunden och visar handgripligt vad som får och inte får göras, så skulle det vara bättre för både miljön och för de som jobbar i skogen. Det vore väl använda pengar tror jag.

Det gäller att ligga steget före
Vi vill förmodligen inte hamna i en situation där allmänheten trycker på de styrande så pass att nya lagar, förordningar och certifieringskrav gör livet i skogen ännu svårare än vad det redan är. I Tyskland är det t.ex. enligt PEFC/FSC sedan 1/1 2015 inte tillåtet att ta ut det vi kallar GROT (Grenar, Ris och Toppar) ur skogen. I samband med det kravet diskuterades att även barken skulle lämnas kvar i skogen, ett krav som inte gått igenom – än.
Just nu verkar krafter i delstaten Niedersachsen i nordvästra Tyskland för att få till en lagändring (i den delstaten) genom en folkomröstning. Om det går igenom kommer arbete i skogen bara att vara tillåtet sex månader om året, och då med strikta restriktioner. Den som vill öva på tyska kan läsa om detta här.

Om vi backar bandet till början av 90-talet finner vi ännu ett exempel. The northern spotted owl – fläckugglan (Strix occidentalis caurina) som hittades i nordvästra USA vilket ledde till att avverkningarna begränsades i ett stort område för att skydda ugglan. Industrier fick lägga ner och skogsfolk blev arbetslösa.

Slutsats
Jag tror att det är viktigt att hålla koll på, och följa rekommendationerna, och till och med ligga steget före certifieringsorganen. Om vi gör det, och verkligen visar att vi vill och kan verka för en ökad biologisk mångfald etc. så minimeras risken för att vi drabbas av liknande restriktioner som tyskarna och amerikanerna har drabbats av.
Kan vi dessutom skapa ett system där vi kommer bort från känslan av att det bara är ett nödvändigt ont kommer mycket att gå av sig själv. Vi måste komma överens om vad det är vi vill gynna; Oss själva? Miljön? Eller certifieringsorganen? Vem/vad är det som ska tjäna på att vi gör som vi gör?



   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Älgfoderodlare  
#670647
Pelle Skog skrev:Det här med certifieringar kommer upp till diskussion lite då och då. Den 1/10 2020 började den nya FSC-standarden att gälla så frågan är aktuellare än vanligt. Men … vad är certifieringarna bra för? Varför ska vi bry oss? Har någon annan än certifierarna nytta av dem? Eftersom jag själv är i färd med att certifiera mitt bolag (jag måste ju få jobb) har jag fått anledning att fundera på dessa frågor.

Certifiering på gott och ont
Själva certifikatet är egentligen ganska ointressant. Det är bara en form av intyg på att man gjort en del saker man förväntats göra. Det behöver inte betyda att man faktiskt sköter sig. Så låt oss sluta tänka PEFC och FSC för en stund och istället fokusera på vad som faktiskt hänt, vad som är skälet till att situationen har uppstått, varför vi måste gå SYN-kurser och ta gröna kort, och varför det faktiskt är viktigt att tänka på det här, oavsett om man är certifierad eller inte.

Varför dök kravet upp?
Det har alltid varit en strid mellan miljövännerna och skogsbruket, eller i alla fall så länge det har funnits skogsbruk. Det har för det mesta varit en ganska osaklig debatt där de båda sidorna har skällt utan att lyssna på varandra. Ganska meningslöst med andra ord.

Någonstans längs vägen kom man på att skogsbruket som bedrevs gynnade vissa arter samtidigt som det missgynnade många andra. Till slut var många arter i stort sett utrotade. Än sen då? frågade sig många. Vem behöver dem?
Granbarkborren är bara ett exempel på en art som gynnas av skogsbrukets renlighetsiver. Det knepiga är att vi ville ha bort liggande virke ur skogen för att undvika barkborreskador, men istället gynnade vi dem. När vi tog bort allt virke ur skogen tog vi nämligen bort livsbetingelserna för granbarkborrarnas naturliga fiender, de baggar som kommer i nästa stadie av nedbrytningen av träden, och som äter barkborrens ägg och larver.

Genom att bara odla gran, tall och enstaka björkar har vi alltså lyckats rubba balansen i naturen. Vi har bara gynnat de arter som trivs bland granar och tallar, t.ex. granbarkborren och nu måste vi återställa det.

Återställare
Dagen efter kan man ta en återställare (har jag hört). Men naturen är ett långsiktigt projekt som inte åter sig återställas på ett ögonblick. Konventionen om biologisk mångfald skrevs under av Sverige den 8:e juni 1992. Den trädde i kraft (i Sverige) den 16:e mars 1994. Sedan dess är vi skyldiga att verka för en biologisk mångfald, dvs. att gynna på många arter som möjligt av djur och växter. För oss i skogen innebär det att vi ska vara rädda om vissa typer av miljöer, buskar och död ved. Men det vet ju alla ni som tagit grönt kort, eller hur?
Naturen är som sagt ett långsiktigt projekt så det lär ta lång tid innan balansen är återställd. Som med allt annat inom skogsbruket så gäller det att ha tålamod.

1601638409_skogsbild.jpg


Certifieringsstandard
Det som är bra med PEFC och FSC är att de tagit fram ett regelverk som branschen kan förhålla sig till. En specifikation på hur mycket död ved vi ska lämna, hur många högstubbar, hur många utvecklingsträd, vilka träd och buskar som har höga naturvärden, vilka miljöer vi ska väja för, osv. Det viktiga är inte själva certifikatet, PEFC- eller FSC-loggan, utan att vi verkligen försöker göra rätt. PEFC/FSC:s regelverk är hårdare än Skogsvårdslagen, så om vi följer certifieringsreglerna behöver vi inte fundera på lagen.

Än sen då?
De ovan nämnda miljömässiga aspekterna är naturligtvis de viktigaste att ha i åtanke. Det handlar om miljön och allas vår framtid. Men det finns mer att tänka på, rent affärsmässiga saker.
Allmänhetens intresse i det här har blivit så stark att många marknader kräver certifierade produkter. Enkelt uttryckt kan man säga om vi inte certifierar oss får vi inte sälja våra produkter. Det är bara att gilla läget liksom. Det är ingen idé att tjafsa … Vi befinner oss under galgen på något vis. ”Anpassa er eller dö!”

Om jag ska vara kritiskt så är det här inte bra. Om någon känner sig tvingad att anpassa sig är det mycket svårare att motivera sig att göra det. Jag får intrycket att det har blivit ett nödvändigt ont där ingen bryr sig om bakgrunden, eller orsaken, utan ” … bara vill ha det där jäkla märket så att jag kan få jobb!”. Om man istället aktivt informerade de som jobbar i skogen, besökte dem, förklarade bakgrunden och visar handgripligt vad som får och inte får göras, så skulle det vara bättre för både miljön och för de som jobbar i skogen. Det vore väl använda pengar tror jag.

Det gäller att ligga steget före
Vi vill förmodligen inte hamna i en situation där allmänheten trycker på de styrande så pass att nya lagar, förordningar och certifieringskrav gör livet i skogen ännu svårare än vad det redan är. I Tyskland är det t.ex. enligt PEFC/FSC sedan 1/1 2015 inte tillåtet att ta ut det vi kallar GROT (Grenar, Ris och Toppar) ur skogen. I samband med det kravet diskuterades att även barken skulle lämnas kvar i skogen, ett krav som inte gått igenom – än.
Just nu verkar krafter i delstaten Niedersachsen i nordvästra Tyskland för att få till en lagändring (i den delstaten) genom en folkomröstning. Om det går igenom kommer arbete i skogen bara att vara tillåtet sex månader om året, och då med strikta restriktioner. Den som vill öva på tyska kan läsa om detta här.

Om vi backar bandet till början av 90-talet finner vi ännu ett exempel. The northern spotted owl – fläckugglan (Strix occidentalis caurina) som hittades i nordvästra USA vilket ledde till att avverkningarna begränsades i ett stort område för att skydda ugglan. Industrier fick lägga ner och skogsfolk blev arbetslösa.

Slutsats
Jag tror att det är viktigt att hålla koll på, och följa rekommendationerna, och till och med ligga steget före certifieringsorganen. Om vi gör det, och verkligen visar att vi vill och kan verka för en ökad biologisk mångfald etc. så minimeras risken för att vi drabbas av liknande restriktioner som tyskarna och amerikanerna har drabbats av.
Kan vi dessutom skapa ett system där vi kommer bort från känslan av att det bara är ett nödvändigt ont kommer mycket att gå av sig själv. Vi måste komma överens om vad det är vi vill gynna; Oss själva? Miljön? Eller certifieringsorganen? Vem/vad är det som ska tjäna på att vi gör som vi gör?


Kloka tankar ! Jag tror ju lite som du, att om vi föregår de ev. framtida hoten / inskränkningarna i vårt skogsbruk, genom att bruka / sköta skogens innehåll o resurser på ett lite mer nyanserat sätt än vad som är vanligast idag. Så skulle förmodligen kraven på naturvårdsavsättningar, Certifieringsutfästelser o liknande, avta. Förmodligen skulle det även gynna de privata skogsbrukarnas / råvaruproducenternas ekonomi mer än vad som är fallet idag. Allt för mycket har hamnat i en Eda av hot o förpliktelser just som du säger. Frågan är om det gynnar någon i det långa loppet ?

Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Mettämies  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#670702
Pelle Skog skrev:Certifieringsstandard
Det som är bra med PEFC och FSC är att de tagit fram ett regelverk som branschen kan förhålla sig till. En specifikation på hur mycket död ved vi ska lämna, hur många högstubbar, hur många utvecklingsträd, vilka träd och buskar som har höga naturvärden, vilka miljöer vi ska väja för, osv. Det viktiga är inte själva certifikatet, PEFC- eller FSC-loggan, utan att vi verkligen försöker göra rätt. PEFC/FSC:s regelverk är hårdare än Skogsvårdslagen, så om vi följer certifieringsreglerna behöver vi inte fundera på lagen.


Jag tycker att den nya FSC'n har vissa element som är tveksamma, speciellt det att enskilda grova träd räknas för att bryta kalyta, istället för trädgrupp som det varit tidigare. Vilken nytta gör det för naturvärden? Möjligen kan någon solälskande art som redan finns i området eller i just det trädet dra nytta av det. Den punkten känns som en ren skrivbordsprodukt.

Att man inte får räkna träd i generell hänsyn heller (till de 10 träd/ha som ska lämnas) på större trakter känns som att man via omvägar vill säga att de vill att hyggesstorleken ska hållas nere. Kommer det att leda till mer lämnad hänsyn eller till att man styckar upp storleken på trakten så att man ligger precis under gränsen?

Som företagare i branschen är det ju inget att fundera på, man behöver vara certifierad för att få uppdrag hos de stora, men om jag ägde skog skulle jag fundera både en och två gånger innan jag certifierade mig. Att inte vara certifierad betyder inte att man skövlar skogen utan att lämna hänsyn.

Avatar Fallback

Re: Varför certifiering?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#670716 Det blir begreppsförvirring när t.ex PFSC certifierar både markägare och entreprenörer. Det är helt olika saker och borde inte ha samma namn. Som markägare är det fort och lätt att certifiera sig men det innebär krav som man inte tänker på. Som entreprenör är det kurser, avgifter och pappersarbete utan ände men man binder sig egentligen inte till något.
Jag tänker inte certifiera mig men visst kan man ta lika mycket naturhänsyn för det.

Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Mellberg  
#670764 Var väl en global grej, som övriga världen struntade i ganska snart. Inte ens tyskland har 1/5 certifierade.

Här kan man tala om att fibermaffian tog kommandot i alla fall i Sverige.

Certifierad eller ej så är det deras regler som gäller, kostar pengar detta . Jag är inte certiferad men kräver ändå samma betalning 😎 och får den oftast =))

Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

rejser  
#671618 Certifierad själv och skogen.
Tycker det är bra med certen generellt men man måste sluta titta på jag jag jag, mitt mitt mitt utan se i ett större och mer långsiktigt perspektiv.
Att inte tyskland sköter sin certifiering är ungefär som "Men olle sorterar inte sina sopor, varför ska jag?".

Som skogsägare kanske man har koll på just sin skog, ur vissa synvinklar. Men att någon tänker mer långsiktigt och ger oss riktlinjer. Som sagt. Vi har skapat skog som är både känslig för storm och insekter, samt virke som har en kvalitet som är lite sådär mot vad den skulle kunna vara. Men vi producerar ju mycket som kan malas ned...

Dock så sköts det ju inte i min mening. I praktiken så måste skogsägaren göra det den själv gör enligt reglerna, plockar man in någon som Mellberg ovan så ryker också certifieringen i teorin.

Och vad det gäller kostnader, vad sparar man in på stormsäkrade och skadedjurs-säkrare skogar för framtiden? Detta är ju något som alla industrier oavsett bransch stöter på förr eller senare, skogsbranschen ligger ju dock tämligen långt efter när det inte gäller storbolag som ska hitta på nya saker att få pengar för.

Inte min populärt kanske, men min synvinkel på saken.
Vanligare och vanligare att man ser dessa tendenser inom forskning i EU och i USA, fast i USA är allt sådant fejk news.

Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Vardon  
#671626
rejser skrev:Certifierad själv och skogen.
Tycker det är bra med certen generellt men man måste sluta titta på jag jag jag, mitt mitt mitt utan se i ett större och mer långsiktigt perspektiv.
Att inte tyskland sköter sin certifiering är ungefär som "Men olle sorterar inte sina sopor, varför ska jag?".

Som skogsägare kanske man har koll på just sin skog, ur vissa synvinklar. Men att någon tänker mer långsiktigt och ger oss riktlinjer. Som sagt. Vi har skapat skog som är både känslig för storm och insekter, samt virke som har en kvalitet som är lite sådär mot vad den skulle kunna vara. Men vi producerar ju mycket som kan malas ned...

Dock så sköts det ju inte i min mening. I praktiken så måste skogsägaren göra det den själv gör enligt reglerna, plockar man in någon som Mellberg ovan så ryker också certifieringen i teorin.

Och vad det gäller kostnader, vad sparar man in på stormsäkrade och skadedjurs-säkrare skogar för framtiden? Detta är ju något som alla industrier oavsett bransch stöter på förr eller senare, skogsbranschen ligger ju dock tämligen långt efter när det inte gäller storbolag som ska hitta på nya saker att få pengar för.

Inte min populärt kanske, men min synvinkel på saken.
Vanligare och vanligare att man ser dessa tendenser inom forskning i EU och i USA, fast i USA är allt sådant fejk news.


Som kund är det ju dessutom ett av få sätt där jag kräver mer än lagen och jag kan betala för det. Då kan jag välja certifierat

Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Amatörhuggare 62  
#671703 Hörde senast idag, att som liten skogsägare.
Ska man nog fundera på.
Om man skall vara FSC certifierad.
Med dom nya skrivningarna.
Utan bara vara PEFC

kanske är läge, att kolla in noga.

Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Sid Fernwilter  
#671728
Amatörhuggare 62 skrev:Hörde senast idag, att som liten skogsägare.
Ska man nog fundera på.
Om man skall vara FSC certifierad.
Med dom nya skrivningarna.
Utan bara vara PEFC

kanske är läge, att kolla in noga.


Så sant, det är en god vana att läsa ett dokument innan man skriver under det. Man kan till exempel börja med paragraf 4.4.1 och 4.4.4 i slimf-versionen.

Avatar Fallback

Re: Varför certifiering?

Pelle Skog  
#673694 FYI så är jag sedan i fredags certifierad enligt PEFC's standard 😀

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Vardon  
#673695
Pelle Skog skrev:FYI så är jag sedan i fredags certifierad enligt PEFC's standard 😀


Då är jag nyfiken vad DU kom fram till för svar på frågan...

Avatar Fallback

Re: Varför certifiering?

Pelle Skog  
#673696 Tja, de jag jobbar åt tycker jag ska vara certifierad. Det är dock ingen skillnad i hur jag utför mitt arbete denna veckan jämfört med förra 😉

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför certifiering?

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#673704
Pelle Skog skrev:Tja, de jag jobbar åt tycker jag ska vara certifierad. Det är dock ingen skillnad i hur jag utför mitt arbete denna veckan jämfört med förra 😉


Nä men allt fler privatskogsägare som vill få "naturvårdsgallring" kräver att man är certad.
(En skillnad för mig är att jag fick tömma Bison på all hydraulolja och fylla på Biodito. 🤔 )

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).