fre 01 maj 2020, 17:36#641589
Väldigt dålig rubrik på den här tråden Fredrik.
Det är ingen som helst tvekan om att våra sjöar blivit bruna av kalhyggen, men om det är pga gran är väl tveksamt eller helt felaktigt, då vi de senaste 50 åren slutavverkat oftast ganska trevliga skogar, blädade långt in på 50-60 talet, men vi har redan på detta halvsekel, "lyckats" sätta 60% av sveriges skogar i ett bedrövligt "post kalhygge" tillstånd.
Alla som har någon som helst kunskap om kartor kan ju sätta sig in i vad slags skogar som avverkats, ta fram ett "grönsaksblad" (ekonomikartan) ur byrålådan, och använd hjärnan.
Då ser ni ett flygfoto över skogarna, de kallas "ortofoto", så egentligen är de grönkolorerade bladen svartvita flygfoton, oftast fotade från flygplan på slutet av 40 talet fram till slutet av 50 talet, där syns TYDLIGT blädningar som ljusare stråk i bilden, rena kalhyggen är mycket sällsynta.
Och ja, sjöarna var jävligt mycket klarare på den tiden.
Ett kalhygge släpper ifrån sig 40% mer vatten från nederbörden än en skog, då säger genast någon smart jävel, "men dä ä ju så att regnä fastnar i grenarna på skogen" eller nåt i den stilen, suck.
Jo det är rätt men har inget med något jag pratar om, jag säger att de 40% mer vatten (fyllt av organiska ämnen, lösgjorda från den sargade hyggesmarken) rinner ner i en bäck, som rinner ut i en sjö, som blir MÖÖÖRK, det mörka är humusämnen som äts av växtbakterier som skiter ut koldioxid i luften.
Här får vi skärpa oss lite för nu ska vi förstå saker som inte ens vetenskapen förstår, (jo vissa, men inte slu och skogforsk) sjöar ska ju normalt vara koldioxid slukare .... egentligen .. men om man kör ut miljarder liter sörja i dom som blir mat åt växtplankton så funkar plötsligt inte kretsloppet längre, kolets kretslopp är jävligt komplext, och vi människor är experter på att jävlas med det, för vi förstår inte bättre.
Vi vet dessutom inte så mycket om det, och det är tragiskt, för visste vi lite mer hade vi nog blivit försiktigare med tex vårt "skogsbruk" .
Men nu ska vi se vad som händer, i friska sjöar omgivna av skogar som får vara skogar hela tiden, så hinner kretsloppet med att ta hand om den mindre mängd organiskt material som kommer från skogen.
Det är här som vi inte riktigt förstår oss på kretsloppet, vi måste börja med att göra skillnad på bakterier och bakterier, det är samma men ändå stor skillnad, de kan också kallas plankton, som är latin för fritt svävande, växtbakterier är jävligt små, ca 2 miljoner i en droppe, dessa växtbakterier livnär sig på humusen från hygget/skogen och det är då som utsläpp av koldioxid blir resultatet av deras födointag, sen har vi djurplankton som äter växtplankton och i sin tur blir föda för småfisk och andra lite större djur, hoppkräftor, pilmaskar mm, dessa lite större djurplankton är oxå bättre på fotosyntes och renar vattnet från de svävande växtbakterierna, genom att de är tyngre och sjunker till botten när de dör eller blir uppätna och därmed lagras kolet kvar i sjön.
Vi har lite dålig koll på detta viktiga kretslopp, men MIN åsikt är lika bra som någonsin en forskare från skogsforskare på slu (vi vet lika lite) men jag har hjärna nog att förstå att här måste vi tillämpa försiktighetsprincipen.
Tex har vi inte en susning om hur sjöars kretslopp på vinter respektive sommar skiljer sig och mycket annat, man får verkligen hoppas att vi snart blir lite försiktigare med vår natur, kommande generationer kommer att undra vad fan det var för fel på oss.
Kort information om skogsforum.se