Erfarenheter av snöbrott i gran, tall och björk ?

Vilka är era erfarenheter i olika delar av landet när det gäller snöbrott på gran, tall och björk ? Aktuellt område i landet ? Vilka bestånd drabbas värst ? Trädslag och åldersklasser ? Täta bestånd ( oröjda / ogallrade ) eller glesare ( röjda / gallrade ) ? Bättre eller sämre boniteter ? Vindskyddade eller vindutsatta ? Väderstreck, som bestånden huvudsakligen vetter åt ? Höjd över havet ? Vanligast förlopp och årstid ?

för ett par år sedan 16 årig granplantering vid yttre delen av beståndet där det gränsar mot 35 årig tall som skyddar för vinden samt att vintersolen ej når ned där, upplega tinar ej bort snön lägger sig där och träden ruskas inte om av vinden lika mycket där så snön faller av innan blidan. Höjd Över Hav ca 150 meter ger avsevärt mycket mera snö än 5 km fågelvägen där jag bor på 35 meters H Ö H. Sydostsluttning.
Contorta av samma skäl i andra bestånd.

tall lite här och där som får dubbelstam sedan.

Glasbjörken min självgallrar där de klenare böjs så topparna når marken.

Som norrbottning är snöbrott något som man får leva med. I de flesta fall är det inte så farligt, det är nästan bara de klenaste undertryckarna som åker dit och räknat på volym har det ingen egentlig betydelse. Har man otur däremot så kan det slå rejält hårt.
Ungskogar som vuxit för tätt med klena stammar som resultat och som nyligt gallrats är ju mer känsliga. Slår det fast blötsnö som sedan fryser och efter det kommer det ännu mer snö då kan det ta hårt. Jag har själv inte sett någon större skillnad mellan tall, gran eller björk alla åker dit, men björken böjer sig för det mesta utan att gå av. Resultatet är dock detsamma, en björk som stått nedböjd en hel vinter klarar sig sällan att resa sig upp helt och växa vidare.
Värsta formen av snöbrott kan man få i relativt färdigvuxen tallskog där kronorna är upphissade och har brett ut sig därför att trädet har slutat växa på höjden. Har man otur så kan det komma blötsnö som fryser och sedan kommer det rejält med nysnö efter det. Då kan det bli flera ton med vikt i kronorna och stammen går av. Jag har några gånger sett bestånd där ca 1/3 av träden stått kvar som telefonstolpar i skogen. Tacksamt för mig har varit att det varit på bolagsmarkerna i trakten och inte mitt eget. Det händer inte så ofta, det jag upplevt är att det går 10 - 20 år mellan gångerna och att det varit rätt snävt begränsat på en viss höjdnivå.
Jag har mina marker på två håll, en fastighet relativt kustnära ca 40 möh, och den andra i inlandet där de lägre delarna ligger på 300 möh och de översta delarna på knappt 500 möh. Min upplevelse är att det är rätt väl fördelat över marken och väldigt begränsat i volym och kvalitet. Jag brukar hugga upp det till ved och stoppa i braskaminen.

Mina erfarenheter är att de som är lite mindre än övriga beståndet bryts .
En av anledningarna att jag inte gillar blädning.

Toppbrott i blädningsskog drabbar främst de större granarna, inte mindre och mellanstora.

Planterat contorta 721h/m lika tall snöbrott under 1/300 gran 120+ snöbrott 50/50 i nyckelbioptop samma höjd meter

Efter snöovädret med blöt snö och frisk vind drygt 2 veckor sedan har det hänt en del.

Tidigare har det varit undertryckta granar i äldre skog som har råkat ut för toppbrott.

Nu är det främst i ungskog granar 8-12 meter öh och en och annan lite kortare klen björk.

En gran hade knäckts på 2 ställen, den övre delen satt kvar i toppen på en björk 5-6 meter från granen.
Märkligt, tyckte inte att det var nån storm.

Jag får mest toppbrott på gran med dubbeltoppar. En bra anledning till att ta bort vid gallring.

Jag bor på 155 meters höjd och hemomkring är det inte speciellt mycket toppbrott, något enstaka på gran.

Däremot på en liten fastighet någon mil bort på 215 meters höjd är det massor med toppbrott, vid slutavverkning har nästan alla granar spår av gamla toppbrott.
Rekordet är fem brott på samma gran men granen verkar väldigt seg och överlever oftast.
Tall däremot tycker jag sällan överlever, oftast i ungskog så antingen bryts stammen rakt av så det blir som en död högstubbe på mellan 5-10 meter, eller så rotvälts det. Oftast påverkas flera om en börjar gå omkull, så att det blir kala "hål" i beståndet.

Gran brukar jag där kvista i sin helhet innan jag apterar, massor med gånger har man olägligt kommit till en krok, där man tänkt göra en timmerstock......bara för ett gammalt brott dolt sig i grenverket.

Så gör jag nästan alltid, av bara farten även på massaved och brännved

Lättare att aptera rätt på timmer och enklare att fördela längderna efter vad dom kan tänkas väga.