Studien har undersökt fågelförekomsten i tio bestånd vardera av produktionsskog: 55-årig granskog, 55-årig tallskog, 80-årig granskog och 80-årig tallskog. Som referens har 10 barrdominerade reservat undersökts på motsvarande sätt. Totalt omfattar studien alltså 50 olika bestånd, alla belägna i östra Småland.
I REGERINGENS miljökvalitetsmål för levande skogar finns nio fågelarter angivna som ska indikera äldre skog med höga naturvärden. Flera av dessa var faktiskt vanliga i produktionsskogen av gran i vår studie. Det var trädkrypare (i 85% av bestånden), talltita (65%), svartmes (60%) och tofsmes (40%).
TALLTITANS minskning som började på 70-talet har föreslagits bero på avsaknad av små träd och buskar i den moderna produktionsskogen. Lite överraskande var den i vår underökning allra vanligast i den 55-åriga granskogen – i skogstypen som hade minst av dessa strukturer.
ÄVEN orsaken till den sentida minskningen av kungsfågel har föreslagits bero på liknande orsaker. Inte heller det får stöd av vår undersökning då den fanns i de flesta produktionsbestånden.
Minskning av dessa arter bör därför bero på andra orsaker – åtminstone i södra Sverige. Det kan också ifrågasättas om flera av arterna verkligen kan användas som indikatorer för strukturellt komplexa gammelskogar.
Läs mer om studien i SLUs nyhetsbrev här.
Kan det vara så att skogsbrukets generella hänsyn ger allt mer positiva resultat för fågellivets divesritet?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto