Fudamental okunskap grunden till onyanserad miljödebatt.

Niking skrev:

busholle skrev:

Niking skrev:Inom jordbruket finns ju mycket EU-bidrag att få för att gynna den biologiska mångfalden. Så där är det ju väldigt lätt att styra om jordbruket till att producera mer biologisk mångfald.
/Niklas

Det där är en enorm förenkling och överdrift. Miljöstöden är i bästa fall självfinansierande så det blir ett nollsummespel snarare än förlust.
Tar man exemplet med naturbetesmark eller mosaikbete behöver man komma upp i den högsta stödnivån för att över huvud taget ha en chans att matcha granskog.
Konsekvensen ses dagligen om man åker bil. Naturbetesmarkerna och mindre åkrar planteras igen i oförminskad takt.

Tja, med rätt nivå på EU-stöden blir det lönsamt att producera biologisk mångfald istället för t.ex. granplanteringar eller mat.

Inom skogen däremot, så finns det knappt några stöd för biologisk mångfald att få, så där blir i praktiken varje naturvårdsåtgärd en kostnad för skogsägaren.
/Niklas

Niking skrev:Varför skulle inte ett högre miljöstöd vara önskvärt?
/Niklas

busholle skrev:

Niking skrev:Varför skulle inte ett högre miljöstöd vara önskvärt?
/Niklas

För att stöd, regleringar och subventioner är något jag av ideologiska skäl motsätter mig.
Om nu den biologiska mångfalden är så värdefull så borde det generera en stor efterfrågan på naturbeteskött och därmed merbetalning.
Om nu staten tycker det är så värdefullt så borde de vara en av de största köparna av certifierat naturbeteskött.

Hur fel får man ha? Ingendera är sant. Importen av virke från Ryssland, Polen och Baltikum, även illegalt avverkat, är stor, kanske bland annat för att det svenska skogsbruket pinsamt nog har misslyckats med att få fram kvalité. Seriösa hantverkare har svårt att hitta virke.

Skogsindustrin annonserar nu i tidningarna om att cirka 70 procent av Sverige täcks av skog. Detta är inte sant. Det korrekta är att cirka 70 procent av den svenska landytan täcks av träd. Men delar av detta är inte skogar, utan trädplantager. Det vore bra om fler lärde sig skilja mellan vad som är en skog och vad som är en plantage. Plantagerna består av i stort sett enbart en sorts träd, dessa har samma ålder, samma storlek. I en skog finns däremot olika arter av träd, tallar, granar, björkar, aspar, rönnar. Vidare har träden olika ålder, olika storlekar. Till trädplantager räknas oljepalmsodlingarna i Sydostasien, eukalyptusplantager i Brasilien, radiata-tallplantager i Australien, men även tallplantager i norra Sverige.

Det är viktigt att skilja mellan skogar och plantager, eftersom skogarna kan ge oss många värden som plantagerna inte klarar. Skogarna ger oss sågvirke, papper, upplevelser som att få se olika däggdjur och fåglar. Skogarna bidrar även med andra tjänster. De renar vattnet, lövförnan bevarar markens bördighet, man kan jaga älg och annat vilt, plocka bär och de behövs som betesmarker för renar. Merparten av detta förstörs vid omvandlingen till plantager. En stor del av fågelarterna slås ut. Förutsättningarna för att jaga minskar när viltets foder, olika lövträd och buskar, systematiskt röjs bort. Omvandlingen av skogar till plantager är huvudorsak till att arealen vinterbetesmarker för renar minskat med 30–50 procent. De senaste decenniernas brunfärgning av sjöar och vattendragen kan bero på att enbart barrträd planterats. Avsaknaden av lövträd minskar möjligheterna till biobränslen. Det är således ytterst allvarliga skador som omvandlingen av skog till plantager orsakar.

svampbob skrev: Jag känner Holm men ger mig inte in i några skogliga diskussioner då vi träffas.