Totalt har idag 2 % av den produktiva skogsmarkasarealen klassats som Nyckelbiotoper, 466 000 hektar fördelat på 100 000 nyckelbiotoper. Därtill finns det 40 000 "Objekt med höga naturvärden" registrerade i myndighetens databaser. Här kommer nästa del i följetongen om nyckelbiotoperna:
Skogsstyrelsen presenterade i fredags ett omfattande underlag inför en förnyad, rikstäckande nyckelbiotopsinventering med början av en testsäsong 2018. Underlaget består av preliminära förslag som inte är helt fädigutvecklade och som kan komma att förändras. Skogsstyrelsen bjuder in de som är intresserade av att diskutera förslaget till ett seminarium i Stockholm nu på torsdag 30 november. Länk till inbjudan hittar ni här. Skogsstyrelsen öppnar också för alla som vill att lämna synpunkter på förslagen senast 1 december via mail till synpunkter.nb@skogsstyrelsen.se
Bara att skriva och maila in!
Jag har ägnat nån timme åt att läsa igenom förslagets olika delar. Här hittar ni en pdf-fildär alla olika dokument finns sammanställda. Här finns tidsplan, områdesbegränsning för NV Sverige, förslag till metoder och uppföljning samt en del frågor som fortfarande är öppna. Jag försöker summera det jag tycker är viktigast:
En grundläggande fråga som Skogsstyrelsen ställer är om klassningen av nyckelbiotoper ska vara ett Inventeringsresultat eller ett Myndighetsbeslut och vad det i så fall får för konsekvenser. Man noterar att det framförts kritik mot att registrering av en nyckelbiotop inte gått att överklaga.
Idag är det ett inventeringsresultat vilket alltså innebär att det inte kan överklagas. Hade det varit ett myndighetsbeslut hade skogsägaren men även andra intressenter i samhället kunnat överklaga. Observera att ett beslut att INTE klassa ett område som nyckelbiotop också är ett beslut. Som idag "bara" utgör ett inventeringsresultat men som istället skulle blir ett myndighetsbeslut om en sådan ordning skulle tillämpas. I Skogsstyrelsens PM "Nyckelbiotop - myndighetsbeslut eller inventeringsresultat" framgår inte vem som beslutar om en ev förändring eller om/när det kan tänkas ske utan man lyfter bara upp förutsättningarna och konsekvenserna av de båda klassningarna och att det föreligger ett fortsatt utredningsbehov. Vad händer t ex med de 100 000 redan registrerade Nyckelbiotoperna om man gör en förändring till myndighetsbeslut? Och vad händer om allehanda aktivistgrupper får möjlighet att överklaga alla beslut och ickebeslut?
Så här skriver Skogsstyrelsen själva i sin dokumentation:
Nyckelbiotopsbegreppet och tillämpningen av det har diskuterats inom
skogssektorn under en längre tid. Nyckelbiotopsinventeringen är
ursprungligen just en inventering, men begreppet har genom främst
skogscertifieringen fått ytterligare innebörd än vad som ursprungligen
förutsågs.
För att fatta ett formellt myndighetsbeslut krävs någon form av stöd i
regelverk. Ett stöd för att på formella grunder ta beslut om att ett område ska
anses vara nyckelbiotop finns inte idag. Ett myndighetsbeslut måste också vila
på sakliga grunder. Det är oklart om dagens inventeringsinstruktion är
tillräcklig för att basera ett myndighetsbeslut på samt om det är möjligt att
revidera den så att ett myndighetsbeslut kan baseras på denna.
Fördelen med ett myndighetsbeslut är att det går att överklaga. Det skapar en
högre grad av rättssäkerhet. Det är dock inte säkert att det enbart är
markägaren som skulle få rätt att överklaga besluten.
Enligt Århuskonventionens artikel 9.3 ska den allmänhet som uppfyller vissa
kriterier ha rätt att få handlingar och underlåtenheter, av enskilda och
myndigheter, som kan strida mot nationell miljölagstiftning prövade av
domstol eller i administrativ ordning.
Av miljöbalken framgår de förutsättningar som gäller för att ideella
föreningar ska få rätt att överklaga. I vilken mån ideella föreningar skulle få
rätt att överklaga beslut om fastställande av nyckelbiotoper kan komma att
avgöras i domstol.
Om vi lämnar den nagelbitaren så tycker jag, efter att ha gått igenom underlaget, att det andas en ambition att åstadkomma en rättssäker och konsekvent metod för att både definiera och hitta landets nyckelbiotoper. Och att det finns en stark ambition att bli betydligt mer transparenta samt att kommunicera bättre med skogsägarna.
En landsomfattande nyckelbiotopsinventering ska efter regeringsbeslut nu genomföras under en 10-årsperiod mellan 2018 - 2027. Första året, 2018, kommer att användas som ett test- och utvecklingsår för att förfina och säkra upp metoden men också för att få mer kunskap om konsekvenserna. Bl a att få en uppfattning om hur stora områden det kan röra sig om och vad det ev kan innebära i form av intrång gentemot skogsägarna. 2019 påbörjas en fullskalig inventering.
För nordvästra Sverige finns en "Utvecklad metod för nyckelbiotopsinventering". I detta området finns enligt Skogsstyrelsen större sammanhängande barrskogar med höga naturvärden. Modellen för det här området är utformad för att man systematiskt med hjälp av provytor och checklistor ska kunna inventera större sammanhängande områden.
Förutsägbarhet, transparens och kvalitetssäkring
Viktiga delar i förslaget för ny nyckelbiotopsinventering är att kriterierna ska vara tydliga och förutsägbara samt att det ska finnas ett stort mått av transparens i arbetet. Dels så ska alla provytor koordinatsättas för att möjliggöra kontroll och uppföljning. Dels så ska en speciell "spceialistgrupp" användas för att följa upp och granska stickprov över gjorda inventeringar för att säkerställa att nivån på inventeringar och avgränsingar är likartad oberoende av vem som gjort jobbet. När det gäller kriterierna så ska de vara tydliga och de ska dokumenteras enligt checklistor och mallar för enkel uppföljning. Mer om kriterierna längre ner.
Bättre kommunikation och möjlighet till en andra prövning
Skogsstyrelsen har tagit fasta på kritik om bristande kommunikation och gör några tydliga statements i nyckelbiotops-förslaget:
-Skogsägare ska informeras innan inventering görs i fält. Informartion ska vara skriftlig men markägaren ska även erbjudas ett personligt fältbesök.
-Det ska finnas möjlighet att få en ny inventering gjord av annan inventerare om man motsätter sig resultatet. Skogsstyrelsen ser en möjlighet att ovanstående specialistgrupp även kan användas för en sådan inventering.
-Det ska finnas en tydlig dokumentation och förklaring til varför ett område klassas som nyckelbiotop.
Underlag för arbetet
Skogsstyrelsen kommer att använda anpassade kartor och GIS-analyser för att systematiskt kartlägga nyckelbiotoper. För mellersta och NV Sverige har Metria tagit fram ett speciellt skikt med "potentiell kontinuitetsskog" på uppdrag av naturvårdsverket och denna kartinformation kommer också att användas. Underlag från "skogliga grunddata" kan ev också användas och det finna enligt Skogsstyrelsen möjlighet att komplettera innehållet med information om skogar som slutat växa samt skogar med varierande trädhöjder och trädtäckning. Skogsstyrelsen kommer att skapa en ny karttjänst som innehåller "alla GIS-skikt och underlag som kan vara av intresse för nyckelbiotopsinventeringen".
Arbetssätt
Skogsstyrelsen lägger i kartan ut ett rutnät över hela landet. Nyceklbiotopsinventerare granskar varje enskild ruta på kontoret och gör med hjälp av kartor och GIS-material väljs besöksobjekt ut. Besöksobjekten är områden där det finns sannolikhet att hitta nyckelbiotoper. Markägarna informeras om ev fältbesök och fältbesöken genomförs sedan med inventering enligt checklistor och mallar. Resultat återkopplas till markägare.
Bedömningskriterier
Målet är att ha en transparent modell för hur områden inventeras och bedöms. Mer finns att läsa i Skogsstyrelsens dokument, sid 20-32. Några av de viktigaste delarna:
Baskriterier
Viktiga egenskaper som kännetecknar skogar med höga naturvärden:
-Trädskiktet (naturvärdesträd, senvuxenhet)
-Död ved (Grov, klen, liggande, stående)
-Kontinuitet (graden av mänsklig påverkan)
-Signalarter och rödlistad arter
Stödkriterier
Detaljbeskrivning av "element" som styrker ett områdes sannolikhet som nyckelbiotop. Om många av stödkriterierna uppfyls kan det klassas som nyckelbiotop även om inte tillräckligt många baskriterier uppfylls.
Checklista och mallar
Här ser ni exempel på checklista för bedömning av granskog i NV Sverige (tyvärr dålig upplösning):
och här finns exempel på mall där uppgifterna från inventeringen ska fyllas i:
Materialet i sin helhet beskriver en metod och ett tillvägagångssätt som i sin helhet nog är ett steg framåt jämfört med hur situationen ser ut idag. Syftet med inventeringen är att identifiera alla skogsområden på privatskogsbrukets marsk som håller nyckelbiotopsnivå. De större skogsägarna, skogsbolag och marägare med skogsmark över 5000 ha, förväntas göra den här inventeringen själva och rapportera in till Skogsstyrelsen.
Den stora frågan kvarstår dock: Vad får det för konsekvenser i utebliven produktion och vem ska betala för den inskränkning det innebär för enskilda markägare som "drabbas" av större nyckelbiotoper?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto