Allt större samsyn om målbilder enligt Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen konstaterade redan år 2011 att en orsak till bristande miljöhänsyn i samband med skogsbruk, var att myndigheten och skogsbruket hade olika syn på vilket hänsynstagande som krävs för att målen i skogspolitiken ska kunna nås. Det resulterade i att Skogsstyrelsen och skogsbruket diskuterat sig fram till en gemensam syn på hur man tar bra hänsyn till miljön vid skogliga åtgärder, så kallade gemensamma målbilder för god miljöhänsyn.

Målbilderna är handfasta vägledningar för hur bra hänsyn bör se ut i det praktiska skogsbruket, allt från terrängkörning och kantzoner intill våtmarker, till dikesrensning och hänsyn till stigar och kulturmiljöer.

Målbilderna används nu allt mer i det ordinarie arbetet i skogen.

– Skogsstyrelsen konstaterar i rapporten till regeringen att målbilderna är på god väg att bli en norm i skogssektorns arbete med miljöhänsyn. Skogsbruket jobbar aktivt med målbilderna och är överlag positiva, enligt de intervjuer som vi gjort, , säger Andreas Eriksson, skoglig handläggare vid Enheten för policy och analys på Skogsstyrelsen.

Det kommer att dröja innan skogsbrukets tillämpning av målbilderna kan ge avtryck i de uppföljningar som Skogsstyrelsen gör av miljöhänsynen. Orsaken är att uppföljningssystemet är under införande och det tar några år innan Skogsstyrelsen samlat in tillräckligt med data för att kunna presentera säkra resultat.