Granen orsak till bruna sjöar

Nya rön gör gällande att det kan vara barrträd och då främst gran som är orsaken till att sjöar får brunt vatten, så kallad brunifiering. Tidigare har man trott att industrialiseringen genom försurning hjälpt till att hålla sjöar klarare genom surt regn och att vi nu när utsläppen är hårt reglerade får se en tillbakagång i våra sjöar av brunt vatten - alltså att sjöarnas vatten ska vara brunt i normalläget.

Emma Kritzberg, docent i limnologi vid Lunds universitet forskar nu istället på tesen att det kan vara så att beskogningen av gran i främst södra Sverige kan vara orsaken.

Hon har tittat på historisk data som visar på att sjöar i södra Sverige hade klarare vatten för 70 år sedan, innan skogsbruket tog fart i södra Sverige. Det är sedan tidigare känt att barrträd och då främst gran, gör vatten brunfärgat.

Stämmer hennes tes så är problemet lätt att åtgärda. Detta då beroende på att granen endast färgar vattnet om träden är planterade riktigt nära sjöar och vattendrag. Finns en kortare zon av lövträd mellan granskogen och vattnet så sker ingen brunifiering.

Med tanke på de miljömål tillsammans med certifieringen genom PEFC och FSC så borde redan detta problem vara på väg att åtgärdas, detta då zoner ska avsättas intill sjöar och vattendrag som lämnas orörda.

Vad tror du om denna tes?

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane ... na-brunare

http://www.biology.lu.se/article/spruce ... turn-brown

Ingen nyhet, dock följer inte alltid sk miljöorganisationers synpunkter samt önskemål i de blå målklasserna, med i det självklara att hugga bort gran och gynna löv längs vattendrag.
Tur att det finns självstängande skogsfolk med sunt förnuft som gynnar lövet. Trots vissa organisationers synpunkter.

Fast nog är det väl i högsta grad uttalat från certifieringsorgan, generellt hänsynstagande, länsstyrelser mm att man ska ha en viss mängd lövskog (gärna ökande på sikt) och helst då kring vatten och blöta marker.

Nja, detta var ju teoretiskt. Här är alla vattendrag brunfärgade och det ska bero på humus som följer med ut vid avvattningen av omkringliggande marker.

Ja men då bör det vara skyddszoner som sköts, inte orörda.

Att barrförna är surare än de mesta lövförnan, är ju väl känt.

Men vad är det som säger att sjöarnas tillstånd på 1930-talet var naturligt? Inte ett skvatt! Å det är denna historielöshet bland miljönissarna som är så farlig, ty vi riskerar bara att ersätta ett konstlat tillstånd med ett annat konstlat tillstånd, som felaktigt påstås vara det "naturliga". Skogen och vattnet har alltid varierat, beroende på markanvändning. En halvlärd forskare är värre än en olärd fältbiolog.
/Niklas

Jag har två sjöar i min närhet (gräns). Den ena sjön är en källvattensjö, klart vatten ser mer än 5 meter ned, sjön är för övrigt ganska näringsfattig. En km därifrån finns en sjö vilket är dess raka motsats. mycket dy, mycket med näring, mycket vass och siktdjupet UNDER 1/2 meter. Växer ungefär lika mycket med träd (barrträd) runt båda sjöarna, m.a.o. vill jag förklara det bruna vattnet p.g.a. rik humusförekomst från just förruttnad vass.

Vad roligt att ni sett inslaget och diskuterar frågan. Jag har några kommentarer kring den korta rewriten av inslaget och kommentarer här. Jag vill understryka att vi inte vet vilka åtgärder som är framgångsrika i det här sammanhanget. Det behöver vi studera mer för att förstå. Det finns hopp om att "lövkorridorer" längs bäckar och strandkanter kan ha effekt. Men vi vet t ex för lite om vilken roll den omfattande dikningen har och hur effekten av den i så fall kan mildras. Det pågår en hel del småskaliga försök, oftast initierade av intresserade skogs- och markägare, så förhoppningsvis växer kunskapen på den här fronten snabbt. Den kunskap och erfarenhet som skogs- och markägare har om marker och vatten och hur de förändrats över tid är ovärderlig i sammanhanget. Därför värdesätter jag alla möjligheter till kommunikation om de här frågorna.

Vad gäller resonemanget om vad som är "ett naturligt tillstånd" så håller jag helt med. Vi lever i ett kulturlandskap. Under 1800-talet var landskapet i de här trakterna mer öppet p g a småskaligt jordbruk, skogsbete och svedjejordbruk och den skog som fanns var dominerad av lövträd. Detta var också ett kulturlandskap som påverkade vattenkvalitet. Jag tror inte att det finns ett enda eftersträvansvärt "naturtillstånd", utan jag tror att om vi är medvetna om hur markanvändningen påverkar vattenkvaliteten så kan vi ta med det i våra avvägningar kring hur vi använder landskapet. I vissa fall kan vi då välja att prioritera ett klart vatten med hänsyn till ekosystem och dricksvattenproduktion och i andra fall kan ett produktivt skogsbruk väga tyngre. Min uppgift som forskare är att ta fram och förmedla kunskapen om vad som påverkar vattenkvalitet.

Slutligen vad gäller de två näraliggande sjöarna som har så olika vattenkvalitet trots att de omges av gran. Dålig sikt i vattnet kan bero på humus och järn som ger vattnet en teliknande karaktär, eller partiklar såsom lera eller växtplankton. Svårt för mig att avgöra från din beskrivning vad som är fallet i just den sjö du beskriver. Här i södra Skåne har vi många sjöar där siktdjupet är dåligt p g a övergödning till följd av näringsläckage. Men det är fascinerande hur det finns både kaffebruna och klara sjöar i delar av Småland där granen är helt förhärskande. Där är anledningen att de klara sjöarna har längre omsättningstid, för att de avvattnar en relativt liten markyta. Så i den klara sjön Fiolen t ex är vattnet som rinner in brunt, men eftersom sjöns omsättningstid är 6 år bryts det organiska materialet som färgar vattnet brunt ner av mikroorganismer och solljus i sjön.

Ha det fint! /Emma

Har sätt ett samband mellan försämrat siktdjup och exploatering utmed vattendrags stränder. Det blir lät så att dagvatten även om det inte är tillåtet släpps ut orenat i våra vattendrag.

Intressant ämne. Här i Gästrikland och Hedesunda där jag bor är vi hårt drabbade av torvbrytningen som enligt mig förstör vattenkvaliten och därmed livskvaliten för fisk.
Nu verkar det som Naturvårdsverket vill minska eller helt förbjuda torvbrytning vilket jag anser vara bra.

Både i Dalälven och i Rångsta Storsjön har vassen minskat radikalt. I sjön har den nästan helt försvunnit. Har du några vetskap om varför det är så? Även fisken i sjön har minskat i stort antal sen torvbrytningen inleddes. Nu har det inte brytet på kanske 6-7år och beståndet har ökat tycker jag.

Talade med en forskare om vattenkvalite en gång och hon sa att vid torvbrytning kommer det ut partiklar som grumlar vattnet och sätter sig i gälarna på fisken så dom kvävs. Kommentar?

Precis samma härikring, flera vatten med bra siktdjup, andra som man kanske ser drygt en meter

Hej,
Kul att du hittade hit @emma kritzberg än roligare att du ger din syn på diskussionerna här, det uppskattas av många tror jag.

Nu fann jag debattinlägget nedan från Sverker Liden. Enligt honom är Naturvårdsverket orsaken till de bruna sjöarna!

Detta för att:

- Naturvårdsverket ansvarar för Viltförvaltningen och har enligt Sverker Liden undanhållit Regeringen fakta om vad en för hög viltstam åsamkar skogsbruket och miljön.

- Eftersom skogsägaren själv är ansvarig för återplanteringens kvalité riskerar skogsägaren inte att plantera ex tall i samma omfattning eftersom viltstammen är så hög, något som leder till en granifiering som bland annat ger bruna sjöar.

Botemedlet är enligt Sverker Liden att avreglera älgjakten och åter ge markägaren ansvaret för vilt och jakt.

Vad tror ni om detta?

https://www.svt.se/opinion/granskog

@Emma,

Efter Gudrun blev åsen betydligt brunare det varade flera år, kan vara mer humus som följde med ut i sjön.
Kan kanske vara värt att följa upp.

Sen generellt så kan man nog inte bara "lämma" lite skog för fri utveckling kring sjöar och vattendrag.
Då blir det ju gran förr eller senare ändå.
Jag är till och med tveksam till att ha skog ända fram till en sjö.
Bästa är nog strandängar den sista biten, men då behöver vi mer idisslare i vårt land.
Kanske något för miljörörelsen att driva, mer idisslare alltså.

Mer idisslare ger ju mer metanutsläpp och således mer växthusgaser. Som vanligt är det svårt att kombinera naturvård med klimatåtgärder...
/Niklas

Rivna dammar och grävmaskiner i strömfåran ger inte bruna sjöar
Att ha en turbin kombinerat med våtmark,kan undra om det är no no