Göran Persson, ordförande Scandinavian Biogas samt fd. statsminister och Anders Wijkman, avgående ordförande Miljömålsberedningen:
Vik inte ner er mot EU. Politisk handlingsförlamning riskerar fossilfri framtid”
Skogen – en av våra mest centrala och strategiska resurser – är vår motsvarighet till norrmännens olja. Vi borde behandla den därefter, skriver artikelförfattarna. Foto: Roald, Berit
Förnybara drivmedel. Regeringen får inte vika ner sig gentemot EU-kommissionen och godta att koldioxidskatten fasas ut. Om biodrivmedel beskattas på samma sätt som fossila drivmedel undermineras centrala delar av klimatpolitiken. Förnybart är också en del i en strategiskt smart tillväxtpolitik, skriver Göran Persson och Anders Wijkman.
En av Sveriges mest centrala och strategiska resurser, skogen, står under hård press från såväl digitaliseringen som av hårdnande global konkurrens. Vi talar om vår egen motsvarighet till norrmännens olja, och vi borde behandla den därefter. Tyvärr är det väldigt lite som vittnar om att den analysen tillåts styra politiken.
Biomassa är en resurs som i ett europeiskt perspektiv är en stor bristvara och som kommer att vara en nyckel till hur vi klarar av klimatfrågan och fortsatt ekonomisk tillväxt på en och samma gång. För låt oss inte missta oss, utan fortsatt välstånd att fördela kommer klimatfrågan att vara oändligt mycket svårare att lösa. Befolkningens acceptans för den svenska klimatpolitiken bygger just på att den har levererat sänkta koldioxidutsläpp och tillväxt på en och samma gång.
Vi har med andra ord tre utmaningar. För det första, leverera fortsatt hållbar tillväxt. För det andra, värna de gröna näringarnas konkurrenskraft. För det tredje, få ner koldioxidutsläppen från transportsektorn. Från vårt perspektiv är lösningen uppenbar. Genom att släppa loss innovationskraften och det svenska kunnandet inom de gröna näringarna kan vi skapa en helt ny och framgångsrik industri baserad på biomassa som bland annat kan leverera förnybara bränslen till bilar, bussar, lastbilar och flyg och därmed uppnå det mål om en fossiloberoende fordonsflotta som regering efter regering och utredning efter utredning har uttalat.
Låt oss först slå fast att det inte går att överskatta hur central mobiliteten är i ett samhälle som strävar efter att vara dynamiskt och jämlikt. Fri rörlighet i ett stort land som Sverige möjliggörs inte sällan av just bilen. Men bilen som frihetssymbol har fått sig en törn i takt med att klimatutsläpppen blivit ett allt mer uppenbart problem. Tittar vi på klimatfrågan ser vi att inrikes transporter står för 33 procent av de svenska klimatgasutsläppen, och av dessa är 94 procent kopplade till vägtrafik.
En del av lösningen kommer att vara att minska bilbehovet. Idén om en eller flera bilar till storstadshushållen är förlegad. Bilpooler, utbyggd kollektivtrafik, förbättrade möjligheter till cykelpendling i kombination med bättre stadsplanering för tätare städer är viktiga delar av lösningen.
Utöver biobränslen kan skogen leverera rader av lösningar som ersätter fossila råvaror – om det så handlar om grön kemi, textilier, eller höghus i trä – men bara om spelreglerna är de rätta.
Samtidigt värnar det svenska folket sin bilburna mobilitet. I fjol såldes fler än 345 000 bilar, den högsta noteringen sedan 1988. Antalet bilar per 1 000 invånare har ökat i Sverige, från 461 stycken år 2006 till 475 stycken år 2015. I Sverige rullar nästan 4,7 miljoner bilar på vägarna, och 93 procent av dessa drivs helt av bensin eller diesel. Befolkningstillväxten är i Sverige urstark, till skillnad från i många andra europeiska länder. Det driver fortsatt efterfrågan på bilar, mer specifikt begagnade bilar.
På sikt kommer eldrift att steg för steg reducera koldioxidutsläppen från transporterna, men denna utveckling tar tid. Under flera decennier måste vi ha tillgång till biobränslen, om det så handlar om etanol, biodiesel eller biogas, och för tunga fordon är dessa helt livsviktiga, även på längre sikt. Om vi inte påbörjar omställningen redan i dag är tankarna på ett fossilfritt transportsystem helt omöjliga.
Det måste därför bli gynnsamt att välja förnybara drivmedel framför bensin eller diesel. En snabb titt på priserna vid pump visar något helt annat, och etanolen framstår som det dystraste exemplet på en framtid i backspegeln. Försäljningen är i dag en spillra av vad den var för bara några år sedan.
En sammanhängande politik för en fossilfri transportsektor måste bygga på långsiktiga spelregler, både för producenter och konsumenter. De som investerar i en anläggning för förnybara bränslen måste erbjudas en rimlig säkerhet för sin investering. Då får inte ett sjunkande oljepris tillåtas utradera lönsamheten över en natt. Då får inte missriktade förslag som det nyligen presenterade – och med rätta kritiserade – förslaget till bonus-malus ytterligare underminera förutsättningarna för smarta biobränslen.
Många länder ser på Sverige som ett föredöme som införde en koldioxidskatt redan 1991. I dessa länder överväger man nu hur man själva ska lyckas prissätta utsläppen av växthusgaser. I det läget vore det ödesdigert om regeringen viker ner sig gentemot EU-kommissionen och godtar att den svenska koldioxidskatten fasas ut. Om biodrivmedel skulle beskattas på samma sätt som fossila drivmedel undermineras centrala delar av klimatpolitiken, men också Sveriges tillväxtpolitik. Att satsa på förnybart är inte bara klimatsmart, utan strategiskt smart i en framtid med allt knappare energiresurser.
Både statsstödsreglerna och energiskattedirektivet på EU-nivå måste reformeras. Energiskattedirektivet infördes innan EU:s klimatpolitik tog form. Det är förklaringen till att de från klimatsynpunkt omöjliga reglerna ser ut som de gör. Eftersom det krävs enighet bland medlemsländerna för att ändra energiskattedirektivet är det sannolikt inte en framkomlig väg.
Därför är uppgiften för regeringen solklar: Tvinga fram en kompromiss med EU-kommissionen som säkerställer att vi fortsatt kan ta ut högre skatt på energi från fossila råvaror än på annat energiutnyttjande. Inför samtidigt en reduktionsplikt som gör att förnybara bränslen – som drop-in-bränslen – steg för steg tvingar bort bensin och diesel i enlighet med Miljömålsberedningens förslag. Rena biodrivmedel, så som etanol och RME, bör värnas genom fortsatt skattenedsättning. Biogasen bör gynnas genom en reduktionsplikt för fordonsgasen så att andelen biogas successivt ökar.
Sveriges enorma arealer, stora skogar och innovativa teknologi skapar förutsättningar för att ligga i framkant av den gröna omställningen, något som andra länder bara kan drömma om. Ett exempel är biogasen där Sverige genom vårt tidiga engagemang har alla chanser att ta ledningen i Europa, både genom ökad insamling av matavfall, men även genom rötning och förgasning av skogsråvara.
Utöver biobränslen kan skogen leverera rader av lösningar som ersätter fossila råvaror – om det så handlar om grön kemi, textilier, eller höghus i trä – men bara om spelreglerna är de rätta. Vi har chansen att minska vårt importberoende av energi och minska klimatutsläppen samtidigt som vi utvecklar en naturtillgång som till skillnad från oljekällorna i Nordsjön aldrig tar slut.
Våra tre utmaningar – tillväxt, de gröna näringarnas konkurrenskraft och minskade utsläpp från transportsektorn – kan ha en gemensam lösning. Men då krävs att svenska politiker vågar satsa på en framtid för de förnybara drivmedlen.
http://www.dn.se/debatt/politisk-handli ... i-framtid/
Äganderätt är grunden till marknadsekonomi, människans personliga frihet, demokrati, yttrandefrihet och naturens mångfald, blomstring och god hushållning av naturresurserna. Äganderätt & ekonomi ska stärkas .
HUSKVARNA, VOLVO-BM
HUSKVARNA, VOLVO-BM
Kort information om skogsforum.se