Tacksam för svar eller bra offertförfrågningar på barkat rundtimmer eller flaggstångsämne........ 😡
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
Skogsmiljö och Trädlära
Älg gnager bark? Vad göra
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in tis 28 apr 2015, 23:44#327941Hej. Jag har tidigare rapporterar om en barksugen Älg som huserar på den mark som jag anser är min. I alla fall så anser jag att jag har det yttersta ansvaret för tillväxt och skötsel. "Min" älgko tycker något helt annat. I höstas väntade jag på henne med antignagmedicin i form av 6,5mm bly. Tillsammans med grannar så skull hon bort. Jag tror ni alla kan gissa hur det gick, många andra älgar fick byta livet i skogen mot ett i en frysbox men inte barkgnagaren. Hon gnager bara bark i gallrad skog. Innan har hon hållt till i en 35årig 1:a gallrad del. Nu i vinter så har jag gallrat ett skifte 25årig skog. I dag märkte jag nya stammar som det är avgnagt på. Och ja det är Älg. Jag har både sett spillning och slag precis intill de skada stammarna och jag har sett djuret flera gånger i veckan i bland, förutom då det är älgjakt. Jag har hört en del tipsa om saltstenar, men har någon ett tips som vet fungerar förutom jakt då vi verkar ha mött vår överman (ko) i form av list??
Tacksam för svar eller bra offertförfrågningar på barkat rundtimmer eller flaggstångsämne........ 😡
Tacksam för svar eller bra offertförfrågningar på barkat rundtimmer eller flaggstångsämne........ 😡
TS
ons 29 apr 2015, 17:39#328005Nu är perioden för barkgnag snart slut men funkar inte bly så...
Fäll en asp så går de över från granen till aspen på nolltid.
Finns det mat i närheten så som sockerbetor, raps eller säd är risken för barkgnag större.
Eller så varje gång du ser älgen i fråga så spring efter henne och skräm skiten ur marodören, då flyttar du problemet till din granne.
Fäll en asp så går de över från granen till aspen på nolltid.
Finns det mat i närheten så som sockerbetor, raps eller säd är risken för barkgnag större.
Eller så varje gång du ser älgen i fråga så spring efter henne och skräm skiten ur marodören, då flyttar du problemet till din granne.
ons 29 apr 2015, 17:52#328006Tjyvskjut? 
Det är så skönt att inte göra någonting... och få vila ut efteråt!
The problem is not the problem, the problem is your attitude about the problem.
-Captain Jack Sparrow
The problem is not the problem, the problem is your attitude about the problem.
-Captain Jack Sparrow
ons 29 apr 2015, 19:33#328017Skulle aldrig falla mig in o tjuvskjuta ett djur bara för egen vinning. Går det att få till stånd skyddsjakt på älg? Någon som lyckats?
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
TS
ons 29 apr 2015, 20:10#328035
Tror skyddsjakt blir väldigt svårt. Allra helst denna tid då hon kan vara väldigt nära att få en/två kalvar. Vistas ofta i regionen och stör henne. Häng klädesplagg som sprider doft.
Och som sagts tidigare, ser du henne så spring mot henne och skrik och för massa oväsen. Så hon letar upp ny ostörd plats
Seb macahan skrev:Skulle aldrig falla mig in o tjuvskjuta ett djur bara för egen vinning. Går det att få till stånd skyddsjakt på älg? Någon som lyckats?
Tror skyddsjakt blir väldigt svårt. Allra helst denna tid då hon kan vara väldigt nära att få en/två kalvar. Vistas ofta i regionen och stör henne. Häng klädesplagg som sprider doft.
Och som sagts tidigare, ser du henne så spring mot henne och skrik och för massa oväsen. Så hon letar upp ny ostörd plats
Förr var det nu å jävligare blev ännu värre.
ons 29 apr 2015, 21:26#328052
Är det som Skogshuggren83 skriver, just gran som blir gnagd.
Visst har jag en del gnagda granar, vanligast dock rönn och tall.
Tidningen Land tog tidigare upp problemet barkgnag i närheten av vissa odlingar, tror att det var raps.
Överexponerad gran, nästan oskadad tall finns inom 4-5 meter, inga rapsodlingar på behörigt avstånd.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Skogshuggaren83 skrev:Fäll en asp så går de över från granen till aspen på nolltid.
Finns det mat i närheten så som sockerbetor, raps eller säd är risken för barkgnag större.
Är det som Skogshuggren83 skriver, just gran som blir gnagd.
Visst har jag en del gnagda granar, vanligast dock rönn och tall.
Tidningen Land tog tidigare upp problemet barkgnag i närheten av vissa odlingar, tror att det var raps.
Överexponerad gran, nästan oskadad tall finns inom 4-5 meter, inga rapsodlingar på behörigt avstånd.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
ons 29 apr 2015, 23:38#328064Här odlas inget spannmål, ej heller tall pga av ovan nämda "lilla" gynnare. Den enda gröda som går att hitta är nog sockerbetor o majs (grisåtlar) dock inga i direkt min närhet vad jag vet. Ja hon får väl fortsätta o äta medans jag harvar på skjutbanan. Springa o jaga henne känns ju inte som något alternativ. Hon står ju inte direkt o väntar på en när man väl ser henne.
procentuellt sett har hon ju bara skadat nån promille jämfört med de 4000-5000 granplantor som inte hans med att sprutas med viltskydd som rådjuren mumsade upp härom veckan.
En lärd man inom skog sa till mig att den bästa investering en skogsägare kan göra är o köpa en röjsåg. Jag tror det ska kompletteras med en studsare
procentuellt sett har hon ju bara skadat nån promille jämfört med de 4000-5000 granplantor som inte hans med att sprutas med viltskydd som rådjuren mumsade upp härom veckan.
En lärd man inom skog sa till mig att den bästa investering en skogsägare kan göra är o köpa en röjsåg. Jag tror det ska kompletteras med en studsare
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
TS
tor 30 apr 2015, 10:58#328093Grisåtlar med majs, mums för älgkon........................
I sitt födosök kan kronviltet ge upphov till skador både för skogs- och jordbruk. Genom att äta bark på träd kan kronviltet orsaka stora skador i skogsplanteringar. De allvarligaste och mest omfattande skadorna drabbar granbestånd i åldern 15-40 år. På granen uppstår två typer av barkskalning. På vintern när barken sitter hårt an lyckas djuren bara gnaga bort små bitar i taget och man får ett ”gnag”. I savningstid kan dock stora sjok dras loss och man får en så kallad ”flängning”. I Sverige är barkskalning ett stort problem i framförallt Skåne, men uppstår även på andra håll, då ofta i ett bördigt blandlandskap av jordbruksmark och skog. I andra områden kan barkskalning vara sällsynt trots täta kronviltstammar. Detta är fallet i t.ex. Kolmården där landets kanske tätaste kronviltstam finns, men där barkskalning förekommer i mycket liten omfattning.
Det finns flera hypoteser om varför kronviltet äter bark. Det kan vara fråga om ett behov av att öka fiberintaget (kanske till följd av att ha ätit lättsmälta grödor), ett sätt att få i sig mineraler eller ämnen som ger bättre motståndskraft mot parasiter, eller att kronviltet äter bark när andra mer begärliga födoresurser är knappa eller svåra att komma åt. En svensk studie kunde inte påvisa något samband mellan populationstäthet av kronvilt och omfattning av barkskador. Däremot blev skadenivån högre vid minskande tillgång på tillgänglig alternativ föda i skogen, samt vid ökande andel jordbruksmark i landskapet.
Kronviltet kan också åsamka skador för jordbruket. I vissa områden uppges betesskadorna på mjölkmogen vete, och även havre, kunna bli omfattande. Det verkar som att risken för detta är större i skogsdominerade landskap med en liten åkerareal. I säd och raps kan även skador uppstå till följd av att djuren legat och trampat ned partier. Stora förluster kan förekomma på åkrar med potatis och morötter. För potatisen handlar det inte bara om att djuren äter, utan också om att de sparkar upp potatis som då utsätts för solljus och förstörs. Ett problem som det ibland talas om är att kronvilt förstört ensilage genom att ha haft sönder plasten på ensilagebalar. I kronviltreservatet i Skåne testades elstängsel för att förhindra skador på gröda. En lärdom då var att en viss del av grödan bör lämnas till viltet utanför stängslet för att minska driften att ta sig igenom stängslet.
I sitt födosök kan kronviltet ge upphov till skador både för skogs- och jordbruk. Genom att äta bark på träd kan kronviltet orsaka stora skador i skogsplanteringar. De allvarligaste och mest omfattande skadorna drabbar granbestånd i åldern 15-40 år. På granen uppstår två typer av barkskalning. På vintern när barken sitter hårt an lyckas djuren bara gnaga bort små bitar i taget och man får ett ”gnag”. I savningstid kan dock stora sjok dras loss och man får en så kallad ”flängning”. I Sverige är barkskalning ett stort problem i framförallt Skåne, men uppstår även på andra håll, då ofta i ett bördigt blandlandskap av jordbruksmark och skog. I andra områden kan barkskalning vara sällsynt trots täta kronviltstammar. Detta är fallet i t.ex. Kolmården där landets kanske tätaste kronviltstam finns, men där barkskalning förekommer i mycket liten omfattning.
Det finns flera hypoteser om varför kronviltet äter bark. Det kan vara fråga om ett behov av att öka fiberintaget (kanske till följd av att ha ätit lättsmälta grödor), ett sätt att få i sig mineraler eller ämnen som ger bättre motståndskraft mot parasiter, eller att kronviltet äter bark när andra mer begärliga födoresurser är knappa eller svåra att komma åt. En svensk studie kunde inte påvisa något samband mellan populationstäthet av kronvilt och omfattning av barkskador. Däremot blev skadenivån högre vid minskande tillgång på tillgänglig alternativ föda i skogen, samt vid ökande andel jordbruksmark i landskapet.
Kronviltet kan också åsamka skador för jordbruket. I vissa områden uppges betesskadorna på mjölkmogen vete, och även havre, kunna bli omfattande. Det verkar som att risken för detta är större i skogsdominerade landskap med en liten åkerareal. I säd och raps kan även skador uppstå till följd av att djuren legat och trampat ned partier. Stora förluster kan förekomma på åkrar med potatis och morötter. För potatisen handlar det inte bara om att djuren äter, utan också om att de sparkar upp potatis som då utsätts för solljus och förstörs. Ett problem som det ibland talas om är att kronvilt förstört ensilage genom att ha haft sönder plasten på ensilagebalar. I kronviltreservatet i Skåne testades elstängsel för att förhindra skador på gröda. En lärdom då var att en viss del av grödan bör lämnas till viltet utanför stängslet för att minska driften att ta sig igenom stängslet.
ons 16 mar 2016, 10:26#381460jag "tror" att både hon och kalven ligger i frysboxen. Ja kon är det väl inte så mycket kvar av nu mer än lite färs och grytbitar.
Men som sagt, det är vad jag tror, de har ju tyvärr inga ID-brickor på sig. Har i alla fall inte sett något mer som är avbarkat. Men det kan ju komma senare fram.
Det kan ju vara skönt om man kan varva skadorna lite, i år har det ju stormat så då har man de o fundera över, nästa år kanske det blir gnagt igen.
Men som sagt, det är vad jag tror, de har ju tyvärr inga ID-brickor på sig. Har i alla fall inte sett något mer som är avbarkat. Men det kan ju komma senare fram.
Det kan ju vara skönt om man kan varva skadorna lite, i år har det ju stormat så då har man de o fundera över, nästa år kanske det blir gnagt igen.
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar