tor 19 jan 2012, 11:26#155969Hejhopp!
Jag satt precis och tittade i min skogsbruksplan.
Boniteten är medel 3m3sk/ha och större delar är ståndortsindex g17.
Tittar man över uppskattad tillväxt så är det ca 350m3sk/år.
Hur räknar när det gäller bonitet? Skulle det vara 3m3sk/år per ha så skulle tillväxten vara ca750m3sk/år om man multiplicerar det med antalet produktivskogsmark (ca250ha).
Skogsmiljö och Trädlära
Bonitet.
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in TS
tor 19 jan 2012, 14:58#155995Hei.
I norge regnes boniteten etter lgd/40 år. F8 er furu/tall, høyde=8mtr etter 40 år. Dette er en dårlig bonitet.Tror sverige har noe av det samme. Det finnes tabeller for tilvekst etter bonitet. Håper dette er til hjelp.
I norge regnes boniteten etter lgd/40 år. F8 er furu/tall, høyde=8mtr etter 40 år. Dette er en dårlig bonitet.Tror sverige har noe av det samme. Det finnes tabeller for tilvekst etter bonitet. Håper dette er til hjelp.
tor 19 jan 2012, 16:08#156015SI G17 innebär att det dominerande trädslaget är gran samt att de största träden blir 17 m på 100 år.
Bonitet ger ett medelväde på idealtillväxten under 100 år. T.ex. boniteten 3 m3sk/år innebär att det växer 3 x 100 = 300 m3/sk per hektar och 100 år. Det man ska komma ihåg är att detta är en idealproduktion som kräver opimal skötsel av skogen. Detta inkluderar virke från slutavverkning, gallring, självgallring och röjning under en omloppstid.
Den faktiska tillväxten är inte samma sak som boniteten. Tillväxten beror på hur väl marken är beskogad, vilket trädslag samt vilken ålder den är.
Bonitet ger ett medelväde på idealtillväxten under 100 år. T.ex. boniteten 3 m3sk/år innebär att det växer 3 x 100 = 300 m3/sk per hektar och 100 år. Det man ska komma ihåg är att detta är en idealproduktion som kräver opimal skötsel av skogen. Detta inkluderar virke från slutavverkning, gallring, självgallring och röjning under en omloppstid.
Den faktiska tillväxten är inte samma sak som boniteten. Tillväxten beror på hur väl marken är beskogad, vilket trädslag samt vilken ålder den är.
tor 19 jan 2012, 17:09#156031
Helt riktigt, bra förklarat.
Volymtillväxten i m3 är ju lägre i ett riktigt ungt bestånd. I det fallet kan ju tillväxten/år i planen vara lägre än boniteten som är mer av ett genomsnitt över omloppsiden. I ditt fall så är väl delar av fastigheten i plantstadiet? Kanske är delar även luckigt eller glest?
Se gärna hur du kan räkna fram boniteten via ståndortsindex på http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirek ... g/Bonitet/
Här är alltså inte åldern med i beräkningen = bonitet är ett genomsnittsvärde.
OAS-forests skrev:Den faktiska tillväxten är inte samma sak som boniteten. Tillväxten beror på hur väl marken är beskogad, vilket trädslag samt vilken ålder den är.
Helt riktigt, bra förklarat.
Volymtillväxten i m3 är ju lägre i ett riktigt ungt bestånd. I det fallet kan ju tillväxten/år i planen vara lägre än boniteten som är mer av ett genomsnitt över omloppsiden. I ditt fall så är väl delar av fastigheten i plantstadiet? Kanske är delar även luckigt eller glest?
Se gärna hur du kan räkna fram boniteten via ståndortsindex på http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirek ... g/Bonitet/
Här är alltså inte åldern med i beräkningen = bonitet är ett genomsnittsvärde.
tor 19 jan 2012, 18:51#156050Åldersfördelning ser ut som följande:
26ha 0-9år
22ha 20-29
26ha 60-69
39ha 80-89
7ha 90-99
22ha 100-109
14ha 110-119
80ha 120+
Mesta kubiken ligger på 120+ och det står faktiskt om luckor och gleshet i planen så en fethyvling och få till en redig plantering skulle öka produktionen avsevärt eftersom man då utnyttjar all yta?
26ha 0-9år
22ha 20-29
26ha 60-69
39ha 80-89
7ha 90-99
22ha 100-109
14ha 110-119
80ha 120+
Mesta kubiken ligger på 120+ och det står faktiskt om luckor och gleshet i planen så en fethyvling och få till en redig plantering skulle öka produktionen avsevärt eftersom man då utnyttjar all yta?
TS
tor 19 jan 2012, 19:07#156054
Innebär fethyvling en större avverkning? Jag har förutsatt det i resonemanget nedan.
På sikt kan större avverkning ge dig högre löpande tillväxt. Störst löpande tillväxt har du i yngre och medelålders gallringsskogar. Nyplanterad skog har låg tillväxt p.g.a. av att du har en låg volym per hektar som förräntas (däremot är räntan hög i % räknat).
Din stora andel gammalskog kan nog vara en anledning till att du har en låg löpande tillväxt i förhållande till boniteten, särskilt om den är gles.
Om den är gles har den ett lågt virkesförråd för sin ålder och när skogen blir äldre sjunker den procentuella förräntningen av rotstående volym. Tillräckligt gamla bestånd kan t.o.m. ha negativ förräntning (mer volym dör än vad som växer i i de kvarvarande träden). Även ett normalslutet bestånd kan få dålig tillväxt på ålderns höst (i förhållande till vad marken kan producera), men det märks än mer på ett glest bestånd som får en låg procentuell förräntning på ett redan lågt virkesförråd.
Ett tips kan vara att kolla i skogsbruksplanen långt ut till höger i avdelningsbeskrivningen, där brukar det stå beräknad tillväxt i m3sk/ha/år för respektive bestånd under planperioden.
Hoppas det var begripligt skrivet.
MVH
Alias
skogsrisen skrev:Åldersfördelning ser ut som följande:
26ha 0-9år
22ha 20-29
26ha 60-69
39ha 80-89
7ha 90-99
22ha 100-109
14ha 110-119
80ha 120+
Mesta kubiken ligger på 120+ och det står faktiskt om luckor och gleshet i planen så en fethyvling och få till en redig plantering skulle öka produktionen avsevärt eftersom man då utnyttjar all yta?
Innebär fethyvling en större avverkning? Jag har förutsatt det i resonemanget nedan.
På sikt kan större avverkning ge dig högre löpande tillväxt. Störst löpande tillväxt har du i yngre och medelålders gallringsskogar. Nyplanterad skog har låg tillväxt p.g.a. av att du har en låg volym per hektar som förräntas (däremot är räntan hög i % räknat).
Din stora andel gammalskog kan nog vara en anledning till att du har en låg löpande tillväxt i förhållande till boniteten, särskilt om den är gles.
Om den är gles har den ett lågt virkesförråd för sin ålder och när skogen blir äldre sjunker den procentuella förräntningen av rotstående volym. Tillräckligt gamla bestånd kan t.o.m. ha negativ förräntning (mer volym dör än vad som växer i i de kvarvarande träden). Även ett normalslutet bestånd kan få dålig tillväxt på ålderns höst (i förhållande till vad marken kan producera), men det märks än mer på ett glest bestånd som får en låg procentuell förräntning på ett redan lågt virkesförråd.
Ett tips kan vara att kolla i skogsbruksplanen långt ut till höger i avdelningsbeskrivningen, där brukar det stå beräknad tillväxt i m3sk/ha/år för respektive bestånd under planperioden.
Hoppas det var begripligt skrivet.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
tor 19 jan 2012, 21:38#156095Jag tittade i högra delen av avdelningsbeskrivningen.
Det var låga värden allt från 0,9till 3,0.
Tack för hjälpen iaf man blir lite klokare för vardag som går på forumet:)
Det var låga värden allt från 0,9till 3,0.
Tack för hjälpen iaf man blir lite klokare för vardag som går på forumet:)
TS
mån 23 jan 2012, 12:24#156847Hur ska man då räkna tillväxt på ett ungefär?
Jag har hittat en fastighet med medelbonitet på 3 precis som min.
Jag skulle villja köpa denna och avverka för att bet lån.
Hur mycket kan man förvänta sig i årlig tillväxt på en nyplanterad skog med bonitet 3?
Jag har hittat en fastighet med medelbonitet på 3 precis som min.
Jag skulle villja köpa denna och avverka för att bet lån.
Hur mycket kan man förvänta sig i årlig tillväxt på en nyplanterad skog med bonitet 3?
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar