tis 12 aug 2014, 19:23#287469Här är ett utdrag av sådant jag skrivit ned under senare år. Det är från egna och vänners erfarenheter samt vad jag läst mig till. Kanske det kan vara till hjälp för någon.
Först några fel som kan förekomma i själva sågverket:
Vi antar att den stock vi sågar i är utan inre spänningar och att den inte ändrar sig av ”egen kraft”.
1) Bandsågens ramverk och stockbord är illa uppställt med rälsen svagt böjd och eller skev. Resultatet blir att så länge man sågar, utan att röra stocken/blocket, blir måtten bra. Varje bräda får rätt tjocklek men med samma svaga böj eller skevhet som felet i bädden. Det stora felet visar sig då blocket vändes. Blockets svagt böjda sågade yta möter nu bädden/stockbordets ytor. Har stockbordet ”banan-böj” ligger nu blocket bara med stöd under ändarna. Är ramen böjd så att stockbordets balkar är högre på mitten kommer blocket stödas av de mittersta balkarna med ändarna i luften. Obs att om sågen endast har två stockbordsbalkar, som de flesta kedjesågverk har, syns inte felet i detta läge. De följande brädorna ur blocket kan man tvingas kassera av denna anledning.
Åtgärd: Rikta upp och justera bädden till rakt och vågrätt läge.
2) Stocken/blocket upplagd på stockbordsbalkarna med ”stort överhäng”, utan stöd i bortre änden.
Resultatet blir bra så länge som blocket har mycket tjocklek kvar. Då 70-80 mm återstår av blocket vill nästa bräda bli mätbart tunnare i slutänden. Orsaken är att då sågbladet passerat det sista stockbordsstödet, blir ämnet tunnare över stödet och svagare för nedböjning. Matningskraften kommer då att böja ned änden av det kvarvarande ämnet (som då blir tjockare mot änden). Den sågade brädan blir därmed för tunn ut mot änden.
Är det en stock med rotben kommer även egenvikten av änden att bidra till ned-böjningen.
Felet tilltar för varje bräda ju tunnare ämnet blir.
Det är alltså bättre att placera stocken med minsta möjliga överhäng i bortre änden.
( Överhäng i främre änden är något gynnsammare genom att ämnet där har kvar sin tjocklek och styvhet framför bladet ända fram till första stödet).
Om sågen har långt mellan stockbordsbalkarna /stöden och stockarna har sådan längd att överhäng inte kan undvikas, är det lämpligt att passa in en träregel som stöd mellan de bortersta stöden
3) Stocken kan inte fixeras säkert på stockbordet.
Stocken får naturligtvis inte rubbas ur sitt läge under sågningen vilket omedelbart resulterar i måttfel.
Åtgärd: Sågen måste ha bra fästanordningar som fixerar stocken säkert. Vibrationer och resonans-svängningar under sågningen får inte resultera i att stocken lossnar ur sitt läge.
4) Skador på eller fel val av sågblad kan orsaka problem.
För liten skränkning, skadade sågtänder på en sida av bladet, för hög matningskraft, för liten eller för stor bröstvinkel, slitna bladstyrningar, är några andra orsaker som kan medföra sämre resultat.
Sågverk (mindre)
Varför får inte brädor rätt mått?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
tis 12 aug 2014, 19:37#287470Tack för tips
Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/Fransgård/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulversläckare i närheten.
Re: Varför får inte brädor rätt mått?
Camwood - Edsbro Norrtälje Kommun och skog i Nyadal Höga kusten och träverkstad och såg i Enviken Dalarna- tis 12 aug 2014, 19:41
tis 12 aug 2014, 19:41#287471Mycket bra sammanfattat o skrivit av dej 
Jag tycker inte personligen att det gör så mycket med måttfel om jag sågar till mej skälv eller ska hyvla virket sen. Men det bästa måtten på virket får man nog av en ramsåg när det gäller småskalig sågning. Stora sågar eller i vissmån nya sågbänkar har inte detta problem då kraftiga matarvalsar pressar virket rätt i sågen
Jag tycker inte personligen att det gör så mycket med måttfel om jag sågar till mej skälv eller ska hyvla virket sen. Men det bästa måtten på virket får man nog av en ramsåg när det gäller småskalig sågning. Stora sågar eller i vissmån nya sågbänkar har inte detta problem då kraftiga matarvalsar pressar virket rätt i sågen SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke
tis 12 aug 2014, 20:19#287473Tack för tipsen Pabene, bra skrivet.
ons 13 aug 2014, 20:34#287514Ja, värdefullt! Tack!
Å jag som gnetar och skall ha ut max av stockarna spar de tunna resterna till sist.
Då lägger jag upp min 4x6" och skär de sista 3/4"-arna ovanpå den.
Pyssligt och tidsödande. Men tycker det funkar bra.
Å jag som gnetar och skall ha ut max av stockarna spar de tunna resterna till sist.
Då lägger jag upp min 4x6" och skär de sista 3/4"-arna ovanpå den.
Pyssligt och tidsödande. Men tycker det funkar bra.
ons 13 aug 2014, 21:20#287521Tack, trevligt att se att tråden kunde tillföra något.
JOLOF, hur fixerar du dina tunna ämnen på 4x6"-regel? Jag har gjort några "fästdon" för tunnare brädor så det ska vara lätt att torrklyva. Jag ska försöka fotografera och lägga in en bild i närtid.
Pabene
JOLOF, hur fixerar du dina tunna ämnen på 4x6"-regel? Jag har gjort några "fästdon" för tunnare brädor så det ska vara lätt att torrklyva. Jag ska försöka fotografera och lägga in en bild i närtid.
Pabene
TS
tor 14 aug 2014, 07:08#287535
hur gör du innan du börjar såga första skäret hur vill du ha stocken innan du sågar första skäret
Pabene skrev:Här är ett utdrag av sådant jag skrivit ned under senare år. Det är från egna och vänners erfarenheter samt vad jag läst mig till. Kanske det kan vara till hjälp för någon.
Först några fel som kan förekomma i själva sågverket:
Vi antar att den stock vi sågar i är utan inre spänningar och att den inte ändrar sig av ”egen kraft”.
1) Bandsågens ramverk och stockbord är illa uppställt med rälsen svagt böjd och eller skev. Resultatet blir att så länge man sågar, utan att röra stocken/blocket, blir måtten bra. Varje bräda får rätt tjocklek men med samma svaga böj eller skevhet som felet i bädden. Det stora felet visar sig då blocket vändes. Blockets svagt böjda sågade yta möter nu bädden/stockbordets ytor. Har stockbordet ”banan-böj” ligger nu blocket bara med stöd under ändarna. Är ramen böjd så att stockbordets balkar är högre på mitten kommer blocket stödas av de mittersta balkarna med ändarna i luften. Obs att om sågen endast har två stockbordsbalkar, som de flesta kedjesågverk har, syns inte felet i detta läge. De följande brädorna ur blocket kan man tvingas kassera av denna anledning.
Åtgärd: Rikta upp och justera bädden till rakt och vågrätt läge.
2) Stocken/blocket upplagd på stockbordsbalkarna med ”stort överhäng”, utan stöd i bortre änden.
Resultatet blir bra så länge som blocket har mycket tjocklek kvar. Då 70-80 mm återstår av blocket vill nästa bräda bli mätbart tunnare i slutänden. Orsaken är att då sågbladet passerat det sista stockbordsstödet, blir ämnet tunnare över stödet och svagare för nedböjning. Matningskraften kommer då att böja ned änden av det kvarvarande ämnet (som då blir tjockare mot änden). Den sågade brädan blir därmed för tunn ut mot änden.
Är det en stock med rotben kommer även egenvikten av änden att bidra till ned-böjningen.
Felet tilltar för varje bräda ju tunnare ämnet blir.
Det är alltså bättre att placera stocken med minsta möjliga överhäng i bortre änden.
( Överhäng i främre änden är något gynnsammare genom att ämnet där har kvar sin tjocklek och styvhet framför bladet ända fram till första stödet).
Om sågen har långt mellan stockbordsbalkarna /stöden och stockarna har sådan längd att överhäng inte kan undvikas, är det lämpligt att passa in en träregel som stöd mellan de bortersta stöden
3) Stocken kan inte fixeras säkert på stockbordet.
Stocken får naturligtvis inte rubbas ur sitt läge under sågningen vilket omedelbart resulterar i måttfel.
Åtgärd: Sågen måste ha bra fästanordningar som fixerar stocken säkert. Vibrationer och resonans-svängningar under sågningen får inte resultera i att stocken lossnar ur sitt läge.
4) Skador på eller fel val av sågblad kan orsaka problem.
För liten skränkning, skadade sågtänder på en sida av bladet, för hög matningskraft, för liten eller för stor bröstvinkel, slitna bladstyrningar, är några andra orsaker som kan medföra sämre resultat.
hur gör du innan du börjar såga första skäret hur vill du ha stocken innan du sågar första skäret
tor 14 aug 2014, 10:04#287543Skogshasse, Det är inte alltid jag gör rätt i det här, När jag sågat till en bekant som har varit "hjälpsågare" vid en klingsåg på en gård i trakten, får jag många anmärkningar.
Jag börjar med att titta hur stocken ser ut, om den har böj roterar jag den till "framstupa sidoläge" (som vår sjukvårdare sa). Sedan höjer jag lilländen så att märgen ligger vågrätt. Fixerar stocken på bädden. Oftast mäter jag sen från märgen var det första snittet bör göras beroende på vilka dimensioner det ska bli-
Jag börjar med att titta hur stocken ser ut, om den har böj roterar jag den till "framstupa sidoläge" (som vår sjukvårdare sa). Sedan höjer jag lilländen så att märgen ligger vågrätt. Fixerar stocken på bädden. Oftast mäter jag sen från märgen var det första snittet bör göras beroende på vilka dimensioner det ska bli-
TS
tor 14 aug 2014, 14:13#287550
Bra ide att utbyta tankar! Man lär så länge man lever.
Skruvat fast ett litet mothåll i "bortre" änden. Det var från början 3/4" högt. Försänkta skruvar. Sågar trots allt inte tunnare än just 3/4". Men kedjan har gnagt lite på klossen.
För övrigt är det en LOGOSOL med el-såg.
Pabene skrev:Tack, trevligt att se att tråden kunde tillföra något.
JOLOF, hur fixerar du dina tunna ämnen på 4x6"-regel? Jag har gjort några "fästdon" för tunnare brädor så det ska vara lätt att torrklyva. Jag ska försöka fotografera och lägga in en bild i närtid.
Pabene
Bra ide att utbyta tankar! Man lär så länge man lever.
Skruvat fast ett litet mothåll i "bortre" änden. Det var från början 3/4" högt. Försänkta skruvar. Sågar trots allt inte tunnare än just 3/4". Men kedjan har gnagt lite på klossen.
För övrigt är det en LOGOSOL med el-såg.
fre 15 aug 2014, 08:35#287582Här är lite mera av vad jag erfarit genom åren med stockbandsåg.
Måttfel orsakade av stockarnas egenskaper:
Här tänker jag mig att sågverket är rätt justerat och utan fel.
1) En grov stock som har stora inre spänningar ger ofta upphov till måttfel.
Jag tror inte att något sågverk kan ”tvångshålla” en stock eller ett block så orubbligt att inte fel uppstår när inre spänningar frigörs under tiden som stocken sågas. Ett varningstecken på att det är en stock med stora inre spänningar kan vara att första ytan ”sprätter upp” och kanske spräcker sig själv lös den sista dm. Den ligger sedan som en båge på ämnet.
Åtgärder: Vänd stocken och såga en till två plankor på motsatt sida. Det kan vara mödan värt att vända stocken flera gånger för att såga växelvis från två sidor.
Såga till lite större dimension för att kunna justerings-såga till rätt mått efter torkning.
I en bandsåg kan inte stocken nypa eller klämma sågbladet eftersom bandsågbladet har så liten utsträckning i längdled. Om en stock lossnar och vrider sig något kan det kortvarigt orsaka ökad friktion men efter någon dm har bladet sågat sig fritt igen.
I en bandsåg ligger stocken stilla och med sin egen vikt bidrar till stabilitet.
Jag tänker också så att bandsågverket ”skär” ett rakt och plant snitt, styrt av sin räls. Det finns således inte något anslag/land som blocket ska tryckas mot under sågningen. Det innebär att ett eventuellt fel, i det tidigare utförda sågsnittet, inte påverkar nästa sågsnitt. Brädan som sågats har felet på ”ovansidan” men är plan på den nysågade undersidan. Nästa bräda blir rätt.
I sågverk som har tryck/matnings-rullar och anslag, bevaras den här typen av fel. (Brädans tjocklek blir bra men skevhet och böj blir kvar.) Några har sagt att ett sådant fel ofta tilltar lite för varje bräda som sågas i den typen av sågverk. Här är det särskilt viktigt att första sågsnittet är rakt och utan fel.
2) Gran med grova kvistar kan vara svåra att såga utan att träfibrerna vid kvistvarven ”styr” bladet så att en tendens till ”våg” bildas i sågsnittet.
Åtgärd: Såga med nyskärpt/skarpt blad, slipat med bröstvinkel, ca 8°, och med något större skränkning än ett standardblad.
Måttfel orsakade av stockarnas egenskaper:
Här tänker jag mig att sågverket är rätt justerat och utan fel.
1) En grov stock som har stora inre spänningar ger ofta upphov till måttfel.
Jag tror inte att något sågverk kan ”tvångshålla” en stock eller ett block så orubbligt att inte fel uppstår när inre spänningar frigörs under tiden som stocken sågas. Ett varningstecken på att det är en stock med stora inre spänningar kan vara att första ytan ”sprätter upp” och kanske spräcker sig själv lös den sista dm. Den ligger sedan som en båge på ämnet.
Åtgärder: Vänd stocken och såga en till två plankor på motsatt sida. Det kan vara mödan värt att vända stocken flera gånger för att såga växelvis från två sidor.
Såga till lite större dimension för att kunna justerings-såga till rätt mått efter torkning.
I en bandsåg kan inte stocken nypa eller klämma sågbladet eftersom bandsågbladet har så liten utsträckning i längdled. Om en stock lossnar och vrider sig något kan det kortvarigt orsaka ökad friktion men efter någon dm har bladet sågat sig fritt igen.
I en bandsåg ligger stocken stilla och med sin egen vikt bidrar till stabilitet.
Jag tänker också så att bandsågverket ”skär” ett rakt och plant snitt, styrt av sin räls. Det finns således inte något anslag/land som blocket ska tryckas mot under sågningen. Det innebär att ett eventuellt fel, i det tidigare utförda sågsnittet, inte påverkar nästa sågsnitt. Brädan som sågats har felet på ”ovansidan” men är plan på den nysågade undersidan. Nästa bräda blir rätt.
I sågverk som har tryck/matnings-rullar och anslag, bevaras den här typen av fel. (Brädans tjocklek blir bra men skevhet och böj blir kvar.) Några har sagt att ett sådant fel ofta tilltar lite för varje bräda som sågas i den typen av sågverk. Här är det särskilt viktigt att första sågsnittet är rakt och utan fel.
2) Gran med grova kvistar kan vara svåra att såga utan att träfibrerna vid kvistvarven ”styr” bladet så att en tendens till ”våg” bildas i sågsnittet.
Åtgärd: Såga med nyskärpt/skarpt blad, slipat med bröstvinkel, ca 8°, och med något större skränkning än ett standardblad.
TS
mån 18 aug 2014, 16:51#287848
Från vilken ända på stocken sågar du. Jag tror de flesta sågar från rotänden och har lyft toppändan för att få första snittet parallellt med med märgen men det skulle vara enklare att få första skäret rätt om man sågade från toppänden. Har det någon skillnad från vilken ände man sågar?
Pabene skrev:Skogshasse, Det är inte alltid jag gör rätt i det här, När jag sågat till en bekant som har varit "hjälpsågare" vid en klingsåg på en gård i trakten, får jag många anmärkningar.
Jag börjar med att titta hur stocken ser ut, om den har böj roterar jag den till "framstupa sidoläge" (som vår sjukvårdare sa). Sedan höjer jag lilländen så att märgen ligger vågrätt. Fixerar stocken på bädden. Oftast mäter jag sen från märgen var det första snittet bör göras beroende på vilka dimensioner det ska bli-
Från vilken ända på stocken sågar du. Jag tror de flesta sågar från rotänden och har lyft toppändan för att få första snittet parallellt med med märgen men det skulle vara enklare att få första skäret rätt om man sågade från toppänden. Har det någon skillnad från vilken ände man sågar?
mån 18 aug 2014, 20:23#287872Eftersom jag har en stockbandsåg med manuell hantering av stocken, tycker jag att det inte har så stor betydelse från vilken ände som man börjar såga. Då jag ibland sågat åt någon med erfarenhet från kling-såg, har jag dock "fått anmärkning" då jag börjat i storänden.
En fördel med att såga från storänden är att man då sågar mot "ett lättare tillstånd". Har man väl "grenslat" och klarat den stora änden finns inte några större partier längs stocken. Det här gäller för de största stockarna.
Det som kan ses som en nackdel är att man får bedöma uttaget av brädor från bortre änden. Men då man ändå måste vara där för att höja och fixera stocken är det lätt att mäta och göra bedömningen. Jag har gjort några hjälpmedel för att underlätta de här momenten.
En fördel med att såga från storänden är att man då sågar mot "ett lättare tillstånd". Har man väl "grenslat" och klarat den stora änden finns inte några större partier längs stocken. Det här gäller för de största stockarna.
Det som kan ses som en nackdel är att man får bedöma uttaget av brädor från bortre änden. Men då man ändå måste vara där för att höja och fixera stocken är det lätt att mäta och göra bedömningen. Jag har gjort några hjälpmedel för att underlätta de här momenten.
TS
mån 18 aug 2014, 23:24#287878Ingen såg kan såga stocken rak om stocken inte för röra på sig vid sågning typ en cirkelsåg.
Alla bandsågar,Bamsesågar, logosolsågar är bara skit , tittat lite på dom och även på NOLIA synat virket dom sågar.
Då stocken sitter still och sågens dim ställs in och åker efter rälsen BLIR DET DÅLIGT RESULTAT då stockar böjs av tryckspänningar som blir då man söderdelar virket.
Tummställaren sågen skulle följa stocken istället !!
Arbetat på industrisågar och har egen enmanssågverk med hyvleri hemma så jag vet
vad jag talar om.
Alla bandsågar,Bamsesågar, logosolsågar är bara skit , tittat lite på dom och även på NOLIA synat virket dom sågar.
Då stocken sitter still och sågens dim ställs in och åker efter rälsen BLIR DET DÅLIGT RESULTAT då stockar böjs av tryckspänningar som blir då man söderdelar virket.
Tummställaren sågen skulle följa stocken istället !!
Arbetat på industrisågar och har egen enmanssågverk med hyvleri hemma så jag vet
vad jag talar om.
Avant 760, Merlo roto 40.18
Takeuchi TB 295W -16
John Deere 6230 preminum PATRUUNA 10 ton ,
, Laimet 100, Logosol PH 260
Takeuchi TB 295W -16
John Deere 6230 preminum PATRUUNA 10 ton ,
, Laimet 100, Logosol PH 260
Re: Varför får inte brädor rätt mått?
Camwood - Edsbro Norrtälje Kommun och skog i Nyadal Höga kusten och träverkstad och såg i Enviken Dalarna- ons 20 aug 2014, 07:16
ons 20 aug 2014, 07:16#287947Med all respekt för dina kunskaper Åke! men enkla bandsågar som Logosol mm är otroligt mångsidiga och funkar mycket bra för sin uppgift förhållande till investeringen Det är orättvist av dej att jämföra med moderna sågbänkar och industrimaskiner som har en helt annan investeringsnivå.
Jag sågar(inte bara tittar på) med en Logosol LM 40 bandsåg och på den kan jag såga stockar på 7.5 m längd och med största diameter på ca 70 cm, och det är det den är bäst på! grovt timmer. Om man sågar klent virke så kan det bli som du beskriver att stocken kan röra sej med sämre mått som följd. Men jag har ett klentimmer fäste på bandsågen så att stocken spänns fast med klor och då kan blocka stocken på två motsatta sidor på utan att röra stocken. (det tar bort en del av stockens spänningar)
Men det är vid sågning av grovt timmer som bandsågen kommer till sin fulla rätt
Har arbetat och arbetar som sågare och hyvlare på industri och har sågbänk och hyvel mm hemma Men är väldigt nöjd med bandsågen.
Det är orättvist av dej att jämföra med moderna sågbänkar och industrimaskiner som har en helt annan investeringsnivå.Jag sågar(inte bara tittar på) med en Logosol LM 40 bandsåg och på den kan jag såga stockar på 7.5 m längd och med största diameter på ca 70 cm, och det är det den är bäst på! grovt timmer. Om man sågar klent virke så kan det bli som du beskriver att stocken kan röra sej med sämre mått som följd. Men jag har ett klentimmer fäste på bandsågen så att stocken spänns fast med klor och då kan blocka stocken på två motsatta sidor på utan att röra stocken. (det tar bort en del av stockens spänningar)
Men det är vid sågning av grovt timmer som bandsågen kommer till sin fulla rätt
Har arbetat och arbetar som sågare och hyvlare på industri och har sågbänk och hyvel mm hemma Men är väldigt nöjd med bandsågen.
SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke
ons 20 aug 2014, 10:21#287956
tyvärr åke jag känner ej igen problemen du beskriver nog vill jag att stocken ska ligga still när jag sågar för att måtten ska bli rätt själv så har jag en woodmizer lt40 dieseldriven
Åke Nilsson skrev:Ingen såg kan såga stocken rak om stocken inte för röra på sig vid sågning typ en cirkelsåg.
Alla bandsågar,Bamsesågar, logosolsågar är bara skit , tittat lite på dom och även på NOLIA synat virket dom sågar.
Då stocken sitter still och sågens dim ställs in och åker efter rälsen BLIR DET DÅLIGT RESULTAT då stockar böjs av tryckspänningar som blir då man söderdelar virket.
Tummställaren sågen skulle följa stocken istället !!
Arbetat på industrisågar och har egen enmanssågverk med hyvleri hemma så jag vet
vad jag talar om.
tyvärr åke jag känner ej igen problemen du beskriver nog vill jag att stocken ska ligga still när jag sågar för att måtten ska bli rätt själv så har jag en woodmizer lt40 dieseldriven
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).