Sågverk (mindre)

[Eric H]

tis 22 feb 2011, 11:19#119876 Vilket virke duger till vad?

Jag har en solosåg och funderar på hur jag ska få bäst utbyte av mina stockar. På våra marker finns mest gran, så det är i praktiken det jag kommer såga mest. Eftersom byggnaderna är gamla och har visst underhålls och renoveringsbehov så behöver jag virke för både det ena och det andra.
Om jag förstår saken rätt är kvaliteten på ytveden och kärnan olika. Storleken på kvist och antalet kvistar varierar ju också, inte minst mellan rotstockar och toppar.
Finns det någon enkel tumregel om hur jag ska såga för att få ut ett vettigt resultat? Vilket virke krävs för en utomhuspanel och vad kan jag använda som regelvirke?

• Läs mer om Sågverk (mindre)
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Camwood]

tis 22 feb 2011, 12:07#119882 Sågar man en stock enl, normal postning så får man centrumutbyte(plank/reglar som träffar märgen) och sidobrädor (man sågar inte annat än brädor i sidan av stocken) och bakved.
Reglar och plank som inte är bärande = hela stocken men inte röta (vankant går bra)
Reglar och plank som är bärande = centrumutbyte
Brädor som inte är utsatt för väder och vind tex råspont/innerpaneler (varning för dåliga kvistar) = hela stocken
Brädor för ytterpaneler och vindskivor mm = centrumutbyte (såga direkt bräder från centrumblock eller bättre
torrklyv centrumutbytet)
Försök att alltid träffa märgen med sågbladet så får du det bästa virket!

SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke

[Eric H]

ons 23 feb 2011, 08:27#120042 Någonstans läste jag att grankärnan är mindre rötbeständig är ytveden, medan för tall är det tvärtom. Det var därför hängrännor i trä tillverkades av gran förr. Är rötbeständigheten något man bör ta någon hänsyn till?

[ulfgustav]

ons 23 feb 2011, 11:33#120070 Om du skall såga Gran från syd Sverige så skall du vara observant och välja de stockar där du har tätt mellan årsringarna, det virket är mycket hållbarare än det som man vanligast hittar, altså frodvuxet virke , där det kan vara 4-7 mm mellan årsringarna, det virket är nästan som balsaträ

[Camwood]

lör 26 feb 2011, 01:38#120442

Någonstans läste jag att grankärnan är mindre rötbeständig är ytveden, medan för tall är det tvärtom. Det var därför hängrännor i trä tillverkades av gran förr. Är rötbeständigheten något man bör ta någon hänsyn till?

Helt fel
men ändå rätt !! Gran är väldigt beständigt mot röta det stämmer!
Men det är kärnveden i granen som är rötbeständig och det är kärnan i furun som är rötbeständig
Men andelen kärna i furu är väldigt liten i förhållande till gran kärnan därför är det alltid lättare att välja gran som material att byggga med :

SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke

[sködarförare]

mån 28 feb 2011, 09:15#120710 Mera mera

Lycka är att skita i meterdjup snö.

[Eric H]

ons 02 mar 2011, 11:47#120947 Av någon anledning vill timmerhusbyggare ha tall i första hand, jag har fått uppfattningen att det beror på tallens rötbeständiga kärna.
Tallen skulle ju i princip då bli bättre och bättre ju mer man "skalade av". Granen som hade en rätbeständigare yta skulle bara blir sämre ju mer man tar bort av ytan. Har jag missuppfattat något?

[axwell]

ons 02 mar 2011, 17:06#120966 Det inte enbart fördelar med täta årsringar. I det första skiftena vill man ha riktigt tätt, längre upp i timmer huset är frodvuxet bättre, tack vare annan isolationsförmåga.
På utsatta ställen (under fönster) gäller bara bara tätvuxet.

[Camwood]

tor 03 mar 2011, 20:55#121078

Av någon anledning vill timmerhusbyggare ha tall i första hand, jag har fått uppfattningen att det beror på tallens rötbeständiga kärna.
Tallen skulle ju i princip då bli bättre och bättre ju mer man "skalade av". Granen som hade en rätbeständigare yta skulle bara blir sämre ju mer man tar bort av ytan. Har jag missuppfattat något?

Nä de tror jag inte Det finns mycke kunskap från förr om virke som inte är korrekt vetenskapligt
Men kärnan i gran är mer rötbeständig än furusplinten , med gran splinten vet jag inte,
men förr randbarkade man tex, hässjestörar och den naturligt barkade ytan blir otroligt hållbar. Kolla en bra bok i ämnet som heter "Var virket bättre förr" av Nordiska museet och Riksantikvariämbetet _1985

SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke