Sida 1 av 23

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

Postat: sön 21 jan 2024, 07:21
av Sundhult
Jag var och hälsade på Anders Wilkes och spelade in en film.
Han är en självverksam småskalig skogsägare som börjat arbeta efter naturnära skogsbruksmetoder med fokus på hyggesfri plockhuggning.

I vinter har han under två veckor plockhuggt ett bestånd och mätt toppdiameter på alla timmer-stockar från de 29 träd han tog ut. Han berättar hur lång tid det tagit att hugga med motorsåg och köra ut med traktor och huggarvagn, och vilket timpris det gett.


Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 08:17
av isteskog
Tittade på filmen igår. Är utsyningskostnaden med i kalkylen? Sen tyckte jag dels att det var en dålig uppkomst av föryngring efter så många år och i gallringsskogen så finns risk för framtida tillväxtförluster när man gallrar bort härskande träd till förmån för klenare individer.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 08:37
av Skogsola
Inte bara risk, det är ett känt faktum att dimensionshuggning är förödande för framtida tillväxt. Utsyning är väl däremot det minsta problemet.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 09:05
av Sundhult
isteskog skrev:Tittade på filmen igår. Är utsyningskostnaden med i kalkylen? Sen tyckte jag dels att det var en dålig uppkomst av föryngring efter så många år och i gallringsskogen så finns risk för framtida tillväxtförluster när man gallrar bort härskande träd till förmån för klenare individer.


Som Anders säger i filmen är det en stormlucka från Gudrun som dessutom senare använts drivningsväg för gallring om jag förstod det rätt. Det det har säkert påverkat.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 09:09
av Sjögård 4
Tumme upp för skogsägare som gör på sitt vis och ser (och kan resonera kring) andra värden än maximal ekonomisk avkastning. Han framstår dessutom som öppen för att det är svårt, kan vara fel och har tidigare ändrat ståndpunkt. Bra skogsägande, intressant även om en del inte stämmer med min egen bild idag 👍🏼

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 09:12
av Sundhult
Skogsola skrev:Inte bara risk, det är ett känt faktum att dimensionshuggning är förödande för framtida tillväxt. Utsyning är väl däremot det minsta problemet.


Jag skulle vara försiktig med att döma, eftersom det inte går att se hur ekosystemet påverkas övertid.

Det är inte stor areal som ens haft en omloppstid med maskinellt trakthyggesbruk, vilket gör att det påverkan över tid är okänd.

Det vi vet genom forskning är att jämna förband i enhetlig skog inte kan dra nytta av naturens egna växtkraft, vilket är ett resursslöseri.
Boken Finding the Mother Tree av Suzanne Simard ger en god insikt I både forskningsarbetet och resultat av som forskningen givit.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 09:14
av Sundhult
Sjögård 4 skrev:Tumme upp för skogsägare som gör på sitt vis och ser (och kan resonera kring) andra värden än maximal ekonomisk avkastning. Han framstår dessutom som öppen för att det är svårt, kan vara fel och har tidigare ändrat ståndpunkt. Bra skogsägande, intressant även om en del inte stämmer med min egen bild idag 👍🏼


Som sagt var:
- Man har den skog man har
- Alla har olika personliga förutsättningar
- Varje skogsägare har sitt mål med skogen

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 09:37
av anersimyra
2015/16 var jag med och tog upp luckor i ett enskiktat ca 80-90 årigt granbestånd. Det var ett projekt initierat av en ambitiös kommuntjänsteman och åtgärden kallades ömsom luckhuggning, plockhuggning och kontinuitetshuggning. Mycket viktigt var att plocka ut trädindivider för att få in ljus från sydvästläge vilket förstås inte fungerade med tanke på de små ”brunnar” vi högg upp mitt inne i beståndet. Resultatet är fortsatt att det ännu inte växt upp så mycket som ett barr i dessa små luckor vilka numera är omgivna av borreträd i mängder.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 09:45
av Lars Lundqvist SLU
Sundhult skrev:Det vi vet genom forskning är att jämna förband i enhetlig skog inte kan dra nytta av naturens egna växtkraft, vilket är ett resursslöseri.
Boken Finding the Mother Tree av Suzanne Simard ger en god insikt I både forskningsarbetet och resultat av som forskningen givit.

Det finns nästan ingen forskning som visar att trädens rumsliga fördelning har nån större betydelse för hur träden växer, men absolut ingen som visar att jämn fördelning skulle vara negativ.

Justin Karst och hennes kollegor var med och publicerade studier som stödde Suzanne Simards idéer. Men när nya, bättre studier sa emot gick de tillbaka till äldre studier och hittade fel som visar att Simards idé inte håller. Det finns inget vetenskapligt stöd för idén om Mother Trees och Wood Wide Web.

Googla Justine Karst.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 10:03
av Mangan
Sundhult skrev:Det är inte stor areal som ens haft en omloppstid med maskinellt trakthyggesbruk


Det var väl lite att ta i. Trakthyggesbruk i fler generationer finns det gott om i Sverige. Bara att titta på historiska flygbilder från 30-talet och framåt. Om träden fälls av yxa, stocksåg, rävsvans eller motorsåg spelar rimligen ingen roll.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 10:08
av Sundhult
Lars Lundqvist SLU skrev:
Googla Justine Karst.


Jag skall googla.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 10:10
av Sjögård 4
anersimyra skrev:2015/16 var jag med och tog upp luckor i ett enskiktat ca 80-90 årigt granbestånd. Det var ett projekt initierat av en ambitiös kommuntjänsteman och åtgärden kallades ömsom luckhuggning, plockhuggning och kontinuitetshuggning. Mycket viktigt var att plocka ut trädindivider för att få in ljus från sydvästläge vilket förstås inte fungerade med tanke på de små ”brunnar” vi högg upp mitt inne i beståndet. Resultatet är fortsatt att det ännu inte växt upp så mycket som ett barr i dessa små luckor vilka numera är omgivna av borreträd i mängder.

2018 dog alla mina plantor på ett hygge.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 10:11
av Sundhult
Mangan skrev:
Sundhult skrev:Det är inte stor areal som ens haft en omloppstid med maskinellt trakthyggesbruk


Det var väl lite att ta i. Trakthyggesbruk i fler generationer finns det gott om i Sverige. Bara att titta på historiska flygbilder från 30-talet och framåt. Om träden fälls av yxa, stocksåg, rävsvans eller motorsåg spelar rimligen ingen roll.


Maskinellt trakthyggesbruk i stora arealer som utförts med hjälp av skogsmaskiner finns det inte.

Skogsmaskiner (skotare, skördare, markberedare) har egentligen inte funnits tillräckligt länge för det. Vilken inverkan det har på ekosystemet över lite tid vet vingen om än.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 10:24
av Mangan
Varför skulle de ha någon inverkan om huggning, plantering och markberedning görs med maskiner eller helt manuellt och med häst?

Stora arealer är inget nytt.

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Postat: sön 21 jan 2024, 10:31
av Skogsola
Sundhult skrev:
Mangan skrev:
Sundhult skrev:Det är inte stor areal som ens haft en omloppstid med maskinellt trakthyggesbruk


Det var väl lite att ta i. Trakthyggesbruk i fler generationer finns det gott om i Sverige. Bara att titta på historiska flygbilder från 30-talet och framåt. Om träden fälls av yxa, stocksåg, rävsvans eller motorsåg spelar rimligen ingen roll.


Maskinellt trakthyggesbruk i stora arealer som utförts med hjälp av skogsmaskiner finns det inte.

Skogsmaskiner (skotare, skördare, markberedare) har egentligen inte funnits tillräckligt länge för det. Vilken inverkan det har på ekosystemet över lite tid vet vingen om än.


Tyvärr så pratar du i nattmössan nu och utmärker dig som en foliehatt i klass med ulf1. Trakthyggesbruk har bedrivits på stora arealer över mycket lång tid och övervägande helmekaniserat sedan 1980. Ett hygge är ett hygge oavsett om virket kördes bort med häst.