Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

345 inlägg 24893 visningar 22 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828405 Delar inställningen att man ska vara öppen för alternativ om man är småskalig. Efter Gudruns härjningar och de accelererande angreppen av granbarkborre och röta på fastighetens kvarvarande granplanteringar delar jag inställningen att det är tid att förhålla sig ödmjuk till skogens komplexitet och fundera över hur många polletter jag vill lägga i på trakthyggesrouletten.
Senast redigerad av Badger mån 22 jan 2024, 10:48, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Hodal  
#828409
Badger skrev:Delar inställningen att man ska vara öppen för alternativ om man är småskalig. Efter Gudruns härjningar och de accelererande angreppen av granbarkborre och röta på fastighetens kvarvarande granplanteringar delar jag inställningen att det är tid att förhålla sig ödmjuk till skogens komplexitet och fundera över hur många polletter jag vill lägga i på trakthyggesrouletten.

Jag förstår ditt resonemang, men om det är ekonomiska argument som styr ska du titta inte bara på sannolikheten för vinst eller förlust, utan också på hur stor vinsten blir. Om man får dubbelt så stor avkastning per hektar med trakthygge kan man kosta på sig en rejält ökad risk för olyckor.

Lägger man in att ett bestånd kan ha känsliga arter som man vill vara rädd om kan kalkylen få ett annat utfall, men ekonomin i trakthygget är svårslagen även om det går på tok ibland.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828419
Hodal skrev:
Badger skrev:Delar inställningen att man ska vara öppen för alternativ om man är småskalig. Efter Gudruns härjningar och de accelererande angreppen av granbarkborre och röta på fastighetens kvarvarande granplanteringar delar jag inställningen att det är tid att förhålla sig ödmjuk till skogens komplexitet och fundera över hur många polletter jag vill lägga i på trakthyggesrouletten.

Jag förstår ditt resonemang, men om det är ekonomiska argument som styr ska du titta inte bara på sannolikheten för vinst eller förlust, utan också på hur stor vinsten blir. Om man får dubbelt så stor avkastning per hektar med trakthygge kan man kosta på sig en rejält ökad risk för olyckor.

Lägger man in att ett bestånd kan ha känsliga arter som man vill vara rädd om kan kalkylen få ett annat utfall, men ekonomin i trakthygget är svårslagen även om det går på tok ibland.


Ja, man måste räkna in alla faktorer och det är i den delen som jag känner att det saknas mycket fakta, vilja, ödmjukhet och flexibilitet inför valet av bruksmetod. Är det meningsfullt att plantera gran på en avdelning där det stått gran och det som avverkas har 40% röta? Vad ska man göra med ett 50årigt granbestånd där det går bort ett par procent i granbarkborre varje år? Det är inte med glädje man avvecklar något som tidigare generation planterat och man varit med och röjt och gallrat i, men det brukar anses som dårskap att upprepa gamla grepp och hoppas på nytt utfall. Jag tillhör de som anser att klimatanalyserna är pålitliga och att vi kommer att få varmare klimat och mer stressad gran och att de här problemet kommer att öka på min fastighet. Så jag tänker sluta att jobba mot markens förutsättningar och släppa fram mer björk, ek, bok och tall och sluta plantera gran på platser där den inte har framtiden för sig.

Sen kan tilläggas att jag har en mindre fastighet och gärna jobbar manuellt i skogen, samt att skogen gärna ska ha lite estetiska värden och passa bra för jakt och bärplockning också.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828422
Badger skrev:Efter Gudruns härjningar och de accelererande angreppen av granbarkborre och röta på fastighetens kvarvarande granplanteringar delar jag inställningen att det är tid att förhålla sig ödmjuk till skogens komplexitet och fundera över hur många polletter jag vill lägga i på trakthyggesrouletten.
- - -
Så jag tänker sluta att jobba mot markens förutsättningar och släppa fram mer björk, ek, bok och tall och sluta plantera gran på platser där den inte har framtiden för sig.

Hur ska du ersätta gran med björk och tall om du inte först slutavverkar dina granbestånd, dvs fortsätter med det du kallar "trakthyggesrouletten"?

Vad tror du händer med granbestånden i Youtube-klippet efter upprepad höggallring, med tanke på det du skriver?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828429
Lars Lundqvist SLU skrev:Vad tror du händer med granbestånden i Youtube-klippet efter upprepad höggallring, med tanke på det du skriver?

På lång sikt, om han tänker om ett par gånger under resan och nästa ägare fortsätter i samma spår, blädningsskog. Eller ändrar han sig, skogen säljs eller ärvs och "skräpskogen" avverkas. Vad tror du Lars?

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

maltex  
#828432 En skiktad granskog kanske inte är det bästa att plockhugga,allra helst 70-100årig. Det finns en känd profil som tillämpade ungefär samma metodik ganska länge,han fick vissa problem med att skogen blev för gles. Finns beskrivet i en bok som kanske är läsvärd för den intresserade.(Ett brott i skogen)

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828434
Sjögård 4 skrev:På lång sikt, om han tänker om ett par gånger under resan och nästa ägare fortsätter i samma spår, blädningsskog. Eller ändrar han sig, skogen säljs eller ärvs och "skräpskogen" avverkas. Vad tror du Lars?

Så som beståndet ser ut enligt filmklippen tror jag att man kan vänta sig snö- och vindskador samt angrepp av barkborre på de redan stressade mindre granarna. Västsverige har väl fått både blötsnö och hård vind nu i vinter? Utvidgningen av "luckan" har dessutom gjort att träd som tidigare stod skyddade inne i det lilla beståndet plötsligt blev exponerade i en beståndskant.

Det fanns många väldigt klena granar blandat med de grövre. När de största, mest vindanpassade träden avverkas så ökar belastningen även på de allra klenaste. De höggallringsförsök där man haft lite skador har genomgående haft liten dimensionsspridning, så det har i praktiken varit ganska liten skillnad mellan hög- och låggallring.

Återigen, blanda inte ihop spridning i höjd och spridning i diameter. En fullskiktad skog har en helt annan struktur och påverkas helt annorlunda av en blädning än vad en enskiktad skog påverkas av gallring.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

mojs63  
#828436 Du har så rätt Lars,reagerade med mycket starkt på okunskapen i youtube klippet.
Finns inte en chans att de lämnade träden kommer växa till sig som markägaren tror.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

rydet  
#828437 Roligt med någon som försöker prova annat men också är ödmjuk och inser problematiken och komplexiteten att försöka få ihop miljö ,mångfald och gärna en peng i plånkan.
Jag tror vi alla måste nog ha en mer ödmjuk inställning till att vi kanske inte vet allt om skogen eller hur den ska skötas för alla målsättningar, oavsett om du är virkesköpare, självverksam, galning eller forskare.
Skötseln i filmen måste väl vara mer inställd på just mångfald och mer resiliens istället för maximal tillväxt.
Och jag blir förvånad vilken övertro man verkar ha på dom förädlade plantorna, förädling inom plantor lär ju vara samma som på grödor, maxad tillväxt har tagits fram på bekostnad av andra egenskaper som vi kanske inte helt fullt ser effekterna av nu men visar sig längre fram.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828448
rydet skrev:Jag tror vi alla måste nog ha en mer ödmjuk inställning till att vi kanske inte vet allt om skogen eller hur den ska skötas för alla målsättningar, oavsett om du är virkesköpare, självverksam, galning eller forskare.
Skötseln i filmen måste väl vara mer inställd på just mångfald och mer resiliens istället för maximal tillväxt.

Till den "ödmjuka inställningen" hör väl också att lära sig det vi faktiskt vet om skogen?
Det som nämns oftast i filmsnutten är ekonomi och virkesvärde.

Vilka menar du sköter skogen för "maximal tillväxt"?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828450
Lars Lundqvist SLU skrev:
Sjögård 4 skrev:På lång sikt, om han tänker om ett par gånger under resan och nästa ägare fortsätter i samma spår, blädningsskog. Eller ändrar han sig, skogen säljs eller ärvs och "skräpskogen" avverkas. Vad tror du Lars?

Så som beståndet ser ut enligt filmklippen tror jag att man kan vänta sig snö- och vindskador samt angrepp av barkborre på de redan stressade mindre granarna. Västsverige har väl fått både blötsnö och hård vind nu i vinter? Utvidgningen av "luckan" har dessutom gjort att träd som tidigare stod skyddade inne i det lilla beståndet plötsligt blev exponerade i en beståndskant.

Det fanns många väldigt klena granar blandat med de grövre. När de största, mest vindanpassade träden avverkas så ökar belastningen även på de allra klenaste. De höggallringsförsök där man haft lite skador har genomgående haft liten dimensionsspridning, så det har i praktiken varit ganska liten skillnad mellan hög- och låggallring.

Återigen, blanda inte ihop spridning i höjd och spridning i diameter. En fullskiktad skog har en helt annan struktur och påverkas helt annorlunda av en blädning än vad en enskiktad skog påverkas av gallring.

Låter som inte helt ovanliga risker vid hyggeskanter och gallringar generellt. Men forskning kanske visar att riskerna är betydligt större som han håller på(?). Men återigen, han kommer väl troligen lära sig mer och tänka om under resans gång.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828499 Hyggeskanter längs äldre bestånd innebär alltid en viss risk. Ju mer total beståndskant, desto högre total risk. Det innebär också att ju mer den totala hyggesarealen delas upp, desto mer total hyggeskant blir det.

Förenklat exempel: Ett kvadratiskt hygge på 1 ha (100x100 m) har totalt 400 m beståndskant (4x100 m). Om det delas upp i fyra kvadratiska "hyggesfria" hyggen om 50x50 m (0,25 ha) så kommer varje sådant mindre hygge ha 200 m beståndskant (4x50 m), dvs totalt 800 m beståndskant tillsammans för alla fyra minihyggena för samma totala kala yta.

På samma sätt ger långsmala hyggen mer beståndskant än en mer kompakt form på samma areal. Förr tillämpade man ibland något som kallades "kulisshyggen", där arealen delades upp i långsmala hyggen med ridåer av kvarvarande skog emellan. Dessa ridåer fick ofta omfattande skador.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828503 Edit: äsch, jag är ute och cykla 😅 Det är såklart som Lars säger 👍🏼
Senast redigerad av Sjögård 4 mån 22 jan 2024, 17:14, redigerad totalt 4 gånger.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828504 Och jag blir förvånad vilken övertro man verkar ha på dom förädlade plantorna, förädling inom plantor lär ju vara samma som på grödor, maxad tillväxt har tagits fram på bekostnad av andra egenskaper som vi kanske inte helt fullt ser effekterna av nu men visar sig längre fram.[/quot

Har någon påstått att det hjälper med förädlade plantor på olämplig plats?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

laguma  
#828506
bengt.a skrev:Och jag blir förvånad vilken övertro man verkar ha på dom förädlade plantorna, förädling inom plantor lär ju vara samma som på grödor, maxad tillväxt har tagits fram på bekostnad av andra egenskaper som vi kanske inte helt fullt ser effekterna av nu men visar sig längre fram.[/quot

Har någon påstått att det hjälper med förädlade plantor på olämplig plats?

Nej.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).