Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

345 inlägg 24895 visningar 22 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

r93  
#828284
Sundhult skrev:
Stora maskiner i lantbruket påverkar mycket, för att det förstör jordstrukturen.

Förstörd jordaggregering påverkar matjordens förmåga att hantera vatten (torka/stora regnmängder), mikrolivet som ger växter förutsättningar att få till gång till näring och skydd mot skadedjur.

Det vet jag eftersom et är vad jag sysslar med dagligdags, och förändrade sätt att använda marken har givit mycket positiva effekter här..


Kul youtubekanal du har!

Men du använder inte stora maskiner?
Jag är för dålig på jordbruksmaskiner, men vad väger valtran ?

Visst i jämförelse med stora gårdarna så ör det ju mindre maskiner, men jämför man med en 430 så är den ju enorm?

Vad är en mindre traktor?

1705844633_img_1899.png
1705844633_img_1900.png


Edit: googlade på pressen, det jag hittar är att den väger sex ton! Stämmer det?

Har vi någon höbonde på forat som vet?

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

jannee  
#828290 Riktigt långsiktigt är det förkastligt att plockhugga eller dimensionsbläda.
Betydligt då bättre att låggallra för att längre fram slutavverka och senare förnya med förädlat material.
Här nere i söder pratades om Emmabodagranens ypperliga tillväxt, dagens material växer emellertid upp till 40 % bättre.
Gör du som han i filmen gör tillgodogör du dig inte de möjligheter på snabb tillväxt som dagens plantmaterial erbjuder.
Dessutom har han eller tror helt fel när det gäller tillväxten.
Träd som stått och stampat länge växer inte till sig så snabbt som hans förhoppningar är.
En gran som är 80 till 100 år ökar ej tillväxten bara för att den friställs. Då betydligt bättre att han låter de tre andra vara.
Bara för att två eller tre granar står samlade i en grupp innebär det inte automatiskt att de växer sämre än en ensam stackare som nyligen blivit friställd - tvärtom.
Allt beror på jordmån och tillgång på vatten (näring), dessutom triggar granarna varandra samtidigt som de stöder varandra, en ensam stackare blir lätt rotagrov - till vilken nytta?
Min morfar plockhögg eller dimensionsblädade ett stort område, jag har senare slutavverkat hela skiten, av årsringarna att döma hade resterande skog inte växt på sig speciellt mycket. OK, första stocken hade grovnat bra men längden på träden var inget att skryta med, åldern däremot uppåt 100 år om man räknar ringarna.
Men låt var och en vara salig i sin tro och klandra inte denne.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828310 Nu har jag hunnit titta igenom Youtube-klippet och det är många tokigheter som sägs.

Ljus är inte begränsande för träds tillväxt i våra skogar. Det som gör att det växt dåligt i "luckan" är rotkonkurrens från det omgivande beståndet.

Gissningarna om hur plantor och träd ska växa framöver är ogrundade gissningar. Diametertillväxt drivs av höjdtillväxt och mekanisk belastning. Om träd friställs rejält så sjunker höjdtillväxten medan diametertillväxten ökar radikalt längst ned på stammen, exv i brösthöjd. Men den ökar inte på det sättet högre upp, så det blir en rejäl formförsämring men ofta ingen tillväxtökning totalt sett.

Konkurrensen mellan träd ligger inte i den lilla mänskliga skalan utan träds tillväxt styrs av det omgivande beståndets täthet inom åtminstone 15-20 m radie. De små granarna i luckan som idag är 0,5-1 m höga och som i genomsnitt kanske växer 10 cm per år har bara hunnit bli 1,5 m högre på de 15 år som markägaren tänkt vänta. Efter 30 år är granarna i luckan i bästa fall kanske 5-6 m höga. Ni kanske skulle filmat toppskotten i ungskogen bredvid, som jämförelse?

Höggallring fungerar hyfsat, ett tag, men det ökar risken för skador på det kvarvarande beståndet därför att de träd som plötsligt blir högst och mest vindutsatta har tidigare stått skyddade av de som avverkades.

Sen återstår frågan, vad händer sen? Hur många gallringar kan markägaren göra innan det börjar bli ont om träd, och vad gör hen då? Granarna med små, upphissade kronor kan inte bygga ut sin barrmassa nedåt, bara uppåt, och man riskerar då att hamna i ett läge med ett ganska glest bestånd med väldigt liten barrmassa, och det gör att tillväxten sjunker. Då återstår bara kalhuggning-plantering.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

svampbob  
#828336
Sjögård 4 skrev:
anersimyra skrev:2015/16 var jag med och tog upp luckor i ett enskiktat ca 80-90 årigt granbestånd. Det var ett projekt initierat av en ambitiös kommuntjänsteman och åtgärden kallades ömsom luckhuggning, plockhuggning och kontinuitetshuggning. Mycket viktigt var att plocka ut trädindivider för att få in ljus från sydvästläge vilket förstås inte fungerade med tanke på de små ”brunnar” vi högg upp mitt inne i beståndet. Resultatet är fortsatt att det ännu inte växt upp så mycket som ett barr i dessa små luckor vilka numera är omgivna av borreträd i mängder.

2018 dog alla mina plantor på ett hygge.


Jag planterade också 2018 och det var torrt redan då jag planterade och ännu torrare resten av högsommaren. Bitvis var det fält av klappersten och inget material finare än golfbollsstorlek. Otroligt nog överlevde plantorna där. De tallplantor som kom för nära myren dog däremot.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

svampbob  
#828340 Det är väl bra att var och en får göra hur han vill i sin egen skog. Att få tillbaka lite av gamla tiders skräpskogar kan ha sin charm. Det blir lite ljusare och öppnare i landskapet.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

jannee  
#828350 Plantornas överlevnad avgörs troligtvis med största sannolikhet av kvalitén på materialet.
Spelar garanterat mindre roll när man planterar, det kan vara torrt, det kan vara höst, det kan vara mitt i sommaren, MEN tidig vår när det är frost om nätterna och dagarna är soliga går väldigt illa åt materialet.
Du kan m. a. o. börja förtidigt, men aldrig för sent om det nu inte bara är fruset i marken.
Självklart ser man se till att klumpen är GENOMVATTNAD, ska komma vatten ur klumpen när du tar i den och trycker lätt.
Har själv planterat skog i över 60 år.
Endast 2 (två) ggr har det slutat illa.
En gång hade plantorna (plugg ett) varit dränkta innan de togs upp på plantskolan, m.a.o. de var i princip redan döda.
Senaste ggr är för 4 år sedan med plantor från Svea Skog
Trots optimal tid för plantering (en fuktig höst) har ca 50 % av plantorna gått ut + återstående vill knappt växa.
Plantor satta ett år senare är idag DUBBELT så stora.
Även bekanta som även de köpt plantor från Svea Skog den hösten och påföljande vår har haft en onormal hög avgång.
Svea Skog är dock oförstående 👎

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828351
svampbob skrev:Det är väl bra att var och en får göra hur han vill i sin egen skog. Att få tillbaka lite av gamla tiders skräpskogar kan ha sin charm. Det blir lite ljusare och öppnare i landskapet.

Exakt så. Blev det inte som han tänkt så är det ju väldigt enkelt att återgå till "rätt sätt" att sköta skog. Borde knappast störa eller skada någon, inte ens om filmen inspirerar ytterligare några skogsägare till liknande "tokigheter". Dessutom fick vi ju som vanligt lite fakta av Lars för de som ville lära sig mer 👍🏼

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828360
Sjögård 4 skrev:
anersimyra skrev:2015/16 var jag med och tog upp luckor i ett enskiktat ca 80-90 årigt granbestånd. Det var ett projekt initierat av en ambitiös kommuntjänsteman och åtgärden kallades ömsom luckhuggning, plockhuggning och kontinuitetshuggning. Mycket viktigt var att plocka ut trädindivider för att få in ljus från sydvästläge vilket förstås inte fungerade med tanke på de små ”brunnar” vi högg upp mitt inne i beståndet. Resultatet är fortsatt att det ännu inte växt upp så mycket som ett barr i dessa små luckor vilka numera är omgivna av borreträd i mängder.

2018 dog alla mina plantor på ett hygge.

Skedde för många det året.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828361
Sjögård 4 skrev:
svampbob skrev:Det är väl bra att var och en får göra hur han vill i sin egen skog. Att få tillbaka lite av gamla tiders skräpskogar kan ha sin charm. Det blir lite ljusare och öppnare i landskapet.

Exakt så. Blev det inte som han tänkt så är det ju väldigt enkelt att återgå till "rätt sätt" att sköta skog. Borde knappast störa eller skada någon, inte ens om filmen inspirerar ytterligare några skogsägare till liknande "tokigheter". Dessutom fick vi ju som vanligt lite fakta av Lars för de som ville lära sig mer 👍🏼


Har inte sett filmen men om han är i slutavverkningskog och leker är det ingen större skada skedd. En ny brukare kan ju alltid riva ner restskogen och börja om. Men det förekommer att folk med nya idéer hugger sönder förstagallringar för att skapa olikåldriga bestånd. Då är det riktigt illa.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Zixten  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828365
Skogsola skrev:
Sjögård 4 skrev:
svampbob skrev:Det är väl bra att var och en får göra hur han vill i sin egen skog. Att få tillbaka lite av gamla tiders skräpskogar kan ha sin charm. Det blir lite ljusare och öppnare i landskapet.

Exakt så. Blev det inte som han tänkt så är det ju väldigt enkelt att återgå till "rätt sätt" att sköta skog. Borde knappast störa eller skada någon, inte ens om filmen inspirerar ytterligare några skogsägare till liknande "tokigheter". Dessutom fick vi ju som vanligt lite fakta av Lars för de som ville lära sig mer 👍🏼


Har inte sett filmen men om han är i slutavverkningskog och leker är det ingen större skada skedd. En ny brukare kan ju alltid riva ner restskogen och börja om. Men det förekommer att folk med nya idéer hugger sönder förstagallringar för att skapa olikåldriga bestånd. Då är det riktigt illa.


Fast så länge man är i sin egen skog och hugger så tycker jag nog att man får göra precis så som man vill, även om man hugger sönder den...

Det hade varit intressant att åka till en skogsägare som använt denna huggningsprincip över längre tid, och gärna dokumenterat allt väl med, hur stora uttag man gjort, och när....

Jag var en gång för längesen på studiebesök hos en som blädade (tror det benämndes så ). Typ mitten på -90 talet. hade varit intressant att åka dit igen, för att se hur det ser ut idag.

Och skogen i filmen ovan hade varit kul att besöka vart tionde år 100 år frammåt för att verkligen se hur det ser ut.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828367 Det är tidigare ogallrat med stor diameterspridning. Då är höggallring lönsamt men det som är kvar blir gradvis sämre.

Det är skitenkelt att mjölka en skog på allt som är värdefullt under en begränsad tid, men resultatet blir uselt på sikt.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828369
Lars Lundqvist SLU skrev:Det är tidigare ogallrat med stor diameterspridning. Då är höggallring lönsamt men det som är kvar blir gradvis sämre.

Det är skitenkelt att mjölka en skog på allt som är värdefullt under en begränsad tid, men resultatet blir uselt på sikt.

Går det så långt innan han kommer på andra tankar är det lika skitenkelt att fixa det. Avverka, markbered och plantera. Han bryr sig om skogen så jag sätter en slant på att inget kommer gå riktigt illa här 😄

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828371 Förstagallring var han inte intrsserad av i alla fall. Skulle det huggas skulle det vara grovt och ge kulor in. Annars så kunde det kvitta. 😁

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

vatten  
#828386
Zixten skrev:
Skogsola skrev:
Sjögård 4 skrev:
svampbob skrev:Det är väl bra att var och en får göra hur han vill i sin egen skog. Att få tillbaka lite av gamla tiders skräpskogar kan ha sin charm. Det blir lite ljusare och öppnare i landskapet.

Exakt så. Blev det inte som han tänkt så är det ju väldigt enkelt att återgå till "rätt sätt" att sköta skog. Borde knappast störa eller skada någon, inte ens om filmen inspirerar ytterligare några skogsägare till liknande "tokigheter". Dessutom fick vi ju som vanligt lite fakta av Lars för de som ville lära sig mer 👍🏼


Har inte sett filmen men om han är i slutavverkningskog och leker är det ingen större skada skedd. En ny brukare kan ju alltid riva ner restskogen och börja om. Men det förekommer att folk med nya idéer hugger sönder förstagallringar för att skapa olikåldriga bestånd. Då är det riktigt illa.


Fast så länge man är i sin egen skog och hugger så tycker jag nog att man får göra precis så som man vill, även om man hugger sönder den...

Det hade varit intressant att åka till en skogsägare som använt denna huggningsprincip över längre tid, och gärna dokumenterat allt väl med, hur stora uttag man gjort, och när....

Jag var en gång för längesen på studiebesök hos en som blädade (tror det benämndes så ). Typ mitten på -90 talet. hade varit intressant att åka dit igen, för att se hur det ser ut idag.

Och skogen i filmen ovan hade varit kul att besöka vart tionde år 100 år frammåt för att verkligen se hur det ser ut.





Har en i grannskapet som plockhugget nyligen med stora maskiner,
blev riktigt dåligt tycker jag, välkommen att titta.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828389 Det finns en spridd missuppfattning att det fungerar att skapa nåt slags kontinuerlig gallring (typ blädningsbruk) om det är stor diameterspridning i ett bestånd. I vanlig ordning glömmer man att lyfta blicken och titta uppåt, på trädens höjd och höjdspridning.

Ett av skälen till att jag hittade på begreppet fullskiktad för sisådär 30 år sen var just för att få folk att börja tänka på höjdskiktningen och sluta surra om diameterspridningen. Men många har svårt att lyfta blicken och pratar fortfarande bara om diameterspridning, som i Youtube-klippet. Ett enskiktat bestånd med både klena och grova granar är fortfarande ett enskiktat bestånd, och där tar höjdtillväxten slut så småningom, för alla träd! Att få upp en föryngring underifrån går, såklart, men om det med start på ett hygge tar 80 år att få fullstora träd så tar det minst 150 år om föryngringen ska växa upp under ett restbestånd.

Det är naturligtvis fullt lagligt att misshandla sin skog, men det är synd att så många blir lurade av såna som inte kan eller förstår. Youtube-klippet är ett jättebra exempel. Ägaren är glad nu, men kommer vara mindre glad i framtiden när det bara är en skräpskog kvar. Men då har de "naturnära" rådgivarna redan tjänat sina pengar och dragit vidare.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).