Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

345 inlägg 24885 visningar 22 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828246
Mangan skrev:Varför skulle de ha någon inverkan om huggning, plantering och markberedning görs med maskiner eller helt manuellt och med häst?

Stora arealer är inget nytt.

De som ogillar dagens skogsbruk försöker alltid hitta nån detalj de kan haka upp sig på: "Okej, det är väl testat då, men exakt såhär har ingen gjort!"
Tekniken kallas att "immunisera" sin teori. Det spelar ingen roll vilka resultat som finns utan allt kan alltid bortförklaras av något som man hittar på i efterhand.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828254 3... 2... 1... försiktighetsprincipen! 🙃

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828259
Skogsola skrev:
Sundhult skrev:
Mangan skrev:
Sundhult skrev:Det är inte stor areal som ens haft en omloppstid med maskinellt trakthyggesbruk


Det var väl lite att ta i. Trakthyggesbruk i fler generationer finns det gott om i Sverige. Bara att titta på historiska flygbilder från 30-talet och framåt. Om träden fälls av yxa, stocksåg, rävsvans eller motorsåg spelar rimligen ingen roll.


Maskinellt trakthyggesbruk i stora arealer som utförts med hjälp av skogsmaskiner finns det inte.

Skogsmaskiner (skotare, skördare, markberedare) har egentligen inte funnits tillräckligt länge för det. Vilken inverkan det har på ekosystemet över lite tid vet vingen om än.


Tyvärr så pratar du i nattmössan nu och utmärker dig som en foliehatt i klass med ulf1. Trakthyggesbruk har bedrivits på stora arealer över mycket lång tid och övervägande helmekaniserat sedan 1980. Ett hygge är ett hygge oavsett om virket kördes bort med häst.


Nattmössa?
Nej, den har jag inte på mig, och definitivt ingen foliehatt.

Du kan inte påstå att det förkommit skogsmaskiner i den storlek och kapacitet som används nu under längre än knappt en omloppstid för skogen.

Det vi med säkerhet vet är maskinerna drivs av fossila bränslen i mängder, är tunga och påverkar marken på ett helt annat sätt än tidigare, och vi påverkar ekologiska artsamspelet att allt hårdare bestämma vad som får växa.

Därför vet ingen vilken betydelse det har över tid.

Den som tror något annat har en nattmössa ovan på foliehatten.

   TS
Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

r93  
#828261 Stora tunga maskiner har väl jordbruket forskat på en hel del, jag vet inte hur problemen ser ut med markpackningen numera.

Men att stora maskiner skulle förstöra mer vet jag inte om jag håller med om, det blir större vägar men min 430 med en gammal modedavagn på gör större skada än grannens nya valtra a92 (?) med en 10 tonsvagn.

Han får ofta köra ut åt mig för mitt ekipage går igenom.

Angående luckhuggning som @anersimyra var inne på så luckhögg stormen per (2007) ett område åt mig, är en lucka på säkert 40x40 meter, nästa år är dom självsådda granarna runt 1,5 meter på ett annat ställe där stormen per avverkade 1,5 ha som sedemera planterades är det snart dags för förstagallring.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Vedproducent  
#828263 Skulle mer oroa mig för att köra med stora tunga maskiner var tionde år i evig tid för att plocka ut dom grövsta träden då och då. Hur länge har man gjort det förresten? Kan ju bli en total katastrof då ingen gjort det i flera hundra år så man vet ju inte.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

r93  
#828264
Sundhult skrev:Det vi vet genom forskning är att jämna förband i enhetlig skog inte kan dra nytta av naturens egna växtkraft, vilket är ett resursslöseri .


Alla får göra precis som dom vill i sin egna skog & så ska det förbli inom rimliga gränser!

Men texten ovanför förstår jag inte, då skulle det ju vara mer kubik i ”orörd” skog än brukad?

Eller vad menar du med växtkraft?

Titta gärna på @vedproducents bilder, det måste väl kallas jämna förband?
Men han skulle alltså få större växtkraft om han plockhögg?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Hodal  
#828265
Sundhult skrev:
Skogsola skrev:
Sundhult skrev:
Mangan skrev:
Sundhult skrev:Det är inte stor areal som ens haft en omloppstid med maskinellt trakthyggesbruk


Det var väl lite att ta i. Trakthyggesbruk i fler generationer finns det gott om i Sverige. Bara att titta på historiska flygbilder från 30-talet och framåt. Om träden fälls av yxa, stocksåg, rävsvans eller motorsåg spelar rimligen ingen roll.


Maskinellt trakthyggesbruk i stora arealer som utförts med hjälp av skogsmaskiner finns det inte.

Skogsmaskiner (skotare, skördare, markberedare) har egentligen inte funnits tillräckligt länge för det. Vilken inverkan det har på ekosystemet över lite tid vet vingen om än.


Tyvärr så pratar du i nattmössan nu och utmärker dig som en foliehatt i klass med ulf1. Trakthyggesbruk har bedrivits på stora arealer över mycket lång tid och övervägande helmekaniserat sedan 1980. Ett hygge är ett hygge oavsett om virket kördes bort med häst.


Nattmössa?
Nej, den har jag inte på mig, och definitivt ingen foliehatt.

Du kan inte påstå att det förkommit skogsmaskiner i den storlek och kapacitet som används nu under längre än knappt en omloppstid för skogen.

Det vi med säkerhet vet är maskinerna drivs av fossila bränslen i mängder, är tunga och påverkar marken på ett helt annat sätt än tidigare, och vi påverkar ekologiska artsamspelet att allt hårdare bestämma vad som får växa.

Därför vet ingen vilken betydelse det har över tid.

Den som tror något annat har en nattmössa ovan på foliehatten.

Under en omloppstid kör maskinerna några gånger. På sämre marker i norra Sverige innebär det slutavverkning och markberedning år 0, gallring efter 50 år och ny slutavverkning efter 100 år. Marken får 50 år på sig att återhämta sig efter maskinerna. I södra Sverige körs det kanske var femtonde år. Det hinner hända så oerhört mycket däremellan att markpåverkan av maskinerna inte är något problem, förutom om de kör sönder marken eller påverkar vattenflöden, men det är ju onormala körskador som ska undvikas.

I jordbruket är det harvning, sådd, vältning, besprutning, tröskning och plöjning samma år. Även vallen körs på flera gånger per år. Där finns det större anledning att fundera på markpåverkan av maskinerna, men nu har det körts på åkrarna 250 gånger de senaste 50 åren, så det verkar mestadels gå bra.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828266
r93 skrev:Stora tunga maskiner har väl jordbruket forskat på en hel del, jag vet inte hur problemen ser ut med markpackningen numera.
.


Stora maskiner i lantbruket påverkar mycket, för att det förstör jordstrukturen.

Förstörd jordaggregering påverkar matjordens förmåga att hantera vatten (torka/stora regnmängder), mikrolivet som ger växter förutsättningar att få till gång till näring och skydd mot skadedjur.

Det vet jag eftersom et är vad jag sysslar med dagligdags, och förändrade sätt att använda marken har givit mycket positiva effekter här.. Personligen skulle jag bli mycket förvånad om det skogsmarken inte skulle påverkas på ett liknande sätt. Jag vet inte om så är fallet, men jag skulle tro att det är så.

Visst, det är viss skillnad från den bakteriedominerade odlingsmarken/gräsmarker till den mer svampdominerade skogsmarken.

Om du är sugen på lite perspektiv kring det måste jag få lov att rekommendera den här 2 timmarsföredraget. Oerhört intressant.
https://youtu.be/123y7jDdbfY?t=882

   TS
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Vedproducent  
#828267
r93 skrev:
Sundhult skrev:Det vi vet genom forskning är att jämna förband i enhetlig skog inte kan dra nytta av naturens egna växtkraft, vilket är ett resursslöseri .


Alla får göra precis som dom vill i sin egna skog & så ska det förbli inom rimliga gränser!

Men texten ovanför förstår jag inte, då skulle det ju vara mer kubik i ”orörd” skog än brukad?

Eller vad menar du med växtkraft?

Titta gärna på @vedproducents bilder, det måste väl kallas jämna förband?
Men han skulle alltså få större växtkraft om han plockhögg?

Om skogen står orörd så växer fler kubik är helt sant. Men man ska ju ha lite nytta av det som växer också. Både rätt dimensioner och pris på det man säljer. Det är därför man gallrar. Plockhuggning leder alltid till lägre tillväxt också men det gör alltså vanlig gallring med. Med skillnad att efter gallringen så går det mycket längre perioder mellan med hög tillväxt igen. Vid plockhuggning med kanske 10 års intervall så blir den perioden med lägre tillväxt mycket längre. Sen kan man ju diskutera hur bra det är att ta bort dom grövsta träden som även om dom är gamla i regel växt bäst. Ur förädlingssynpunkt menar jag då. Är det skräpstatus på det som blir kvar till slut?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828268
Sundhult skrev:Personligen skulle jag bli mycket förvånad om det skogsmarken inte skulle påverkas på ett liknande sätt.

Om du sysslar med jordbruksjordar till vardags så borde du kunna grunderna om jordarter.

Vilka jordarter dominerar svensk skogs- respektive jordbruksmark?

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

r93  
#828271
Sundhult skrev:
r93 skrev:Stora tunga maskiner har väl jordbruket forskat på en hel del, jag vet inte hur problemen ser ut med markpackningen numera.
.


Stora maskiner i lantbruket påverkar mycket, för att det förstör jordstrukturen.

Förstörd jordaggregering påverkar matjordens förmåga att hantera vatten (torka/stora regnmängder), mikrolivet som ger växter förutsättningar att få till gång till näring och skydd mot skadedjur.

Det vet jag eftersom et är vad jag sysslar med dagligdags, och förändrade sätt att använda marken har givit mycket positiva effekter här.. Personligen skulle jag bli mycket förvånad om det skogsmarken inte skulle påverkas på ett liknande sätt. Jag vet inte om så är fallet, men jag skulle tro att det är så.

Visst, det är viss skillnad från den bakteriedominerade odlingsmarken/gräsmarker till den mer svampdominerade skogsmarken.

Om du är sugen på lite perspektiv kring det måste jag få lov att rekommendera den här 2 timmarsföredraget. Oerhört intressant.
https://youtu.be/123y7jDdbfY?t=882


Länka till en två timmars youtubefilm från ngn kanal om biodiversitet med hela 3000 prenumeranter… nä där tappar du mig.

Jag kan ta fram en youtubefilm med fler visningar & fler prenumeranter som bevisar hur man botar cancer med healing, betyder det att det är sant?

Angående jordbruket så när farfar var ung så dog dom höet til midsommar sen var det inte mer med det, nu tar bonden tre skördar och i ton kan jag inte ens gissa hur mycket mer han får ut per hektar, men jordstrukturen är förstörd, eller?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828272
r93 skrev:Angående jordbruket så när farfar var ung så dog dom höet til midsommar sen var det inte mer med det, nu tar bonden tre skördar och i ton kan jag inte ens gissa hur mycket mer han får ut per hektar, men jordstrukturen är förstörd, eller?

Produktivitetsökningen inom jordbruket är helt enorm. Det här är ett exempel från USA men det ser likadant ut över större delen av världen.
Kraftigt ökade skördar trots mindre areal och färre som krävs för jobbet.
Utan den produktivitetsökningen hade vi haft svält även i Sverige.
https://www.usda.gov/media/blog/2020/03 ... -1948-2017

1705840428_img_0068.jpeg

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828275 Tittat på många sådana här filmer om plockhuggning och huggesfritt mm genom åren, då det för min del som driver mitt skogsbruk helt själv med traktor och motormanuell avverkning verkar lockande. Men efter att ha läst på, funderat och tittat hur det ser ut i skogen har jag tyvärr förkastat dessa idéer.
Något som slår mig när det pratas om ekonomi i dessa filmer är att dom nästan alltid räknar hela virkesvärdet i timpengen. Lite konstigt kan jag tycka. Om jag skulle räckna på samma sätt i trakthyggesbruket så hade jag haft en väldigt bra betalning för mitt arbete.
Högg säsongerna 17/18 och 18/19 slutavverkning på över 1200fub. Om jag räknar på hela virkesvärdet skulle jag ha en timpeng på över 2000kr/tim med dagens virkespriser ,då jag högg strax över 3 fub/tim och skotade ca 5fub/tim vilket ger ca 2 fub per arbetad tim.
Hade jag i stället lejt bort arbetet skulle jag få betala under 200kr för det jag producerar på en timme och istället kunnat arbeta som snickare och fakturera över 500kr/tim för samma tid.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828277 En annan sak som dom i dessa filmer ofta hänger upp sig på är brösthöjds diametern. Samma sak i denna filmen där han menar att trädet som bara är 25cm i brösthöjd har ca 30% mindre timmeranddel än trädet som är 10cm grövre. Något jag inte håller med om, nu gäller det i och för sig för hur mina förutsättningar och skogar ser ut.
När jag slutaverkade kom jag in i en del som var mycket tätare och klenare än övrig skog och tänkte att nu får jag mycket mindre timmerutbyte. Så fel jag hade, det skilde bara någon enstaka procent mindre timmer och då till kubbens fördel, massa andelen var i princip den samma.
Efter den erfarenheten har jag när jag hugger observerat hur lite brösthöjdsdiametern påverkar timmerutbytet när man kommer över 20-25cm i brösthöjd. Vid dom dimensionerna är det längden på trädet som har den absolut största påverkan på timmerutbytet.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828281
jl skrev:Högg säsongerna 17/18 och 18/19 slutavverkning på över 1200fub. Om jag räknar på hela virkesvärdet skulle jag ha en timpeng på över 2000kr/tim med dagens virkespriser ,då jag högg strax över 3 fub/tim och skotade ca 5fub/tim vilket ger ca 2 fub per arbetad tim.
Hade jag i stället lejt bort arbetet skulle jag få betala under 200kr för det jag producerar på en timme och istället kunnat arbeta som snickare och fakturera över 500kr/tim för samma tid.


Den där kalkylen gillar jag skarpt, precis så jag räknar också. Nu blev jag nyfiken vad du har och skotar med.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).