Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

64 inlägg 10740 visningar 12 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Bornloser  
#823925 Att väder och klimat forskare som stöder den alarmistiska sidan kritiserar artiklar och forsknings resultat som publiceras på klimatupplysningen torde vara fullständigt naturligt. Det leder i den bästa av världar till att forskningen förs framåt. Angående prognoser så har IPCC fått så mycket kritik ifråga om deras utfall att man har tvingats att byta ut ordet "prognos" till "projektion" eftersom dess träffsäkerhet inte kvalar in under betydelsen för ordet "prognos".
Mvh

Avatar Fallback

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Lindveden  
#823931 Det e väl som en del religioner predikar om att vid ett visst årtal så e det domedagen,men sen när väl dagen kommer o inget händer så måste flytta fram datumet o komma på nån ny historia om den yttersta dagen

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#823933 Vi forskare är vana att få våra arbeten både granskade och kritiserade. Det tillhör vardagen. Men deras sajt är inte forskning utan ett slags utvecklad blogg, där de tycker saker.

Jag kollade några av de som skrivit "vetenskap" på webbsajten. Nästan alla tycks ha sina utbildningar och eventuell forskning (för de som forskat) inom helt andra områden än det de skriver om på sajten. Sånt väcker slltid min misstänksamhet. Hur blev de specialister på den senaste klimatforskningen?

Projection är det vanligaste ordet numera för utfallet från simuleringar inom många forskningsfält. Prognos betyder "såhär tror vi det kommer att bli" (som väderprognos) medan projection betyder "om A sker så skulle det kunna bli såhär, men om B sker blir det nog sådär istället". Man simulerar med olika förutsättningar och får då olika utfall. IPCC har aldrig gjort prognoser eftersom man inte vet hur världens förbränning av fossilt kol kommer att förändras.

Avatar Fallback

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Lindveden  
#823934
Lars Lundqvist SLU skrev:Vi forskare är vana att få våra arbeten både granskade och kritiserade. Det tillhör vardagen. Men deras sajt är inte forskning utan ett slags utvecklad blogg, där de tycker saker.

Jag kollade några av de som skrivit "vetenskap" på webbsajten. Nästan alla tycks ha sina utbildningar och eventuell forskning (för de som forskat) inom helt andra områden än det de skriver om på sajten. Sånt väcker slltid min misstänksamhet. Hur blev de specialister på den senaste klimatforskningen?

Projection är det vanligaste ordet numera för utfallet från simuleringar inom många forskningsfält. Prognos betyder "såhär tror vi det kommer att bli" (som väderprognos) medan projection betyder "om A sker så skulle det kunna bli såhär, men om B sker blir det nog sådär istället". Man simulerar med olika förutsättningar och får då olika utfall. IPCC har aldrig gjort prognoser eftersom man inte vet hur världens förbränning av fossilt kol kommer att förändras.


Många, inte alla men många iallafall kommer me prognoser om havsnivå höjningar som kommer göra många delar utav världen under vatten,men däremot hör man inget, väldigt lite iallafall om landhöjningar i den delen av världen som låg under is o snö under istiderna. Har läst nån siffra att Sveriges landhöjning ligger på ca 1cm per år. Det va ju inte så länge sen som Stockholm o Mälardalen låg under vatten men i och me landhöjningen så ser det annorlunda ut idag

Avatar Fallback

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#823936 Det är väl rätt få forskare som har skrivit att vi skulle ha så stora havsnivåhöjningar redan i dag att det skulle påverka mänskligheten på några domedagsnivåer.
Det är nog mest kvällspressen och andra förståsigpåare som har dom rubrikerna, skiljer kanske inte så mycket i deras uttryck och fakta granskande mot vad "klimatupplysningen" håller på med.
Samma skit skulle man kunna säga.
För övrigt om man är lite intresserad av landhöjningen i Sverige finns här lite att läsa.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/ocea ... and-1.3437

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Badger  
#823974
Lindveden skrev:Det e väl som en del religioner predikar om att vid ett visst årtal så e det domedagen,men sen när väl dagen kommer o inget händer så måste flytta fram datumet o komma på nån ny historia om den yttersta dagen


Eller så är det som med Covid19. Den kommer att isoleras i Wuhan och inte betyda något i resten av världen ansåg många i början. En del väljer att fokusera på att studera och förutspå vad som eventuellt kan hända och förebygga, några tar ut undergången i förskott och ger upp direkt, några siktar in sig på att skjuta ner budbärarna, några söker efter alternativa förklaringar, några andra är oberörda och bara fortsätter som vanligt...

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

th  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#824029
Bornloser skrev:När det gäller havsnivån så anses den stiga globalt med ca 1,7 mm/år, så där är det nog ingen brådska.

Enligt SMHI https://www.smhi.se/kunskapsbanken/ocea ... at-1.25563 :
Analyser av vattenståndsmätningar visar att det globala medelvattenståndet har stigit med ca 20 cm mellan 1901-2018. Hastigheten på höjningen över hela tidsperioden är ca 1,7 mm/år, men har ökat till 3,7 mm/år för perioden 2006-2018. Accelerationen i havsnivåhöjningen sedan 1970-talet beror på en kombination av ökad termisk expansion och ökad massförlust från Grönland

Så det kanske börjar bli åtminstone lite bråttom?

Avatar Fallback

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Gotths  
#825290
Fredrik Reuter skrev:Här är kapitlet om naturlig föryngring:

7.5.1 Främja naturlig föryngring

Naturlig föryngring och skogsodling
Skog kan föryngras genom naturlig föryngring eller skogsodling. Vid naturlig föryngring sker föryngringen via frö från omgivande träd, från överlevande plantor och småträd i beståndet eller genom rot- och stubbskott214, 215, 216. Vid skogsodling sker föryngringen genom sådd eller plantering. Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden idag och tillämpas på 87 procent av skogsmarken. Naturlig föryngring används endast på 8 procent av marken, och tillämpningen har kraftigt minskat sedan den första mätningen år 2000 (34 procent). Inom hyggesfritt skogsbruk är naturlig föryngring den vanligaste föryngringsmetoden, men plantering eller sådd förekommer också, särskilt på mer svårföryngrade marker. Den uppväxande skogen i ett planterat eller frösått bestånd, kommer i olika grad ha en inblandning av självföryngrade plantor från insådd eller vegetativ föryngring från träd i omgivningen. Skogsstyrelsens återväxttaxering visar att i snitt 26 procent av huvudplantorna i norra Sverige är självföryngrade, och att andelen självföryngrade huvudplantor ökar längre söderut med en topp i Götaland på 41 procent.

Vid plantering används främst frökällor från förädlat plantagefrö, som kan ge en tillväxtökning på upp till 25 procent över en omloppstid jämfört med lokalt beståndsfrö. År 2022 var tallplantorna till 95 procent odlade från svenskt plantagefrö, medan granplantorna hade sitt ursprung i 74 procent svenskt respektive 12 procent utländskt plantagefrö samt 5 procent respektive 9 procent beståndsfrö. För björk kom hälften av plantorna från svenskt och hälften från utländskt plantagefrö under 2022.

Förutsättningar för naturlig föryngring
Förutsättningarna för naturlig föryngring varierar beroende på läge i landet, trädslag, ståndortens egenskaper och klimat. Många lövträd är lätta att föryngra naturligt via frön eller stubb- eller rotskott. Däremot är betesskador på lövträd vanliga i viltrika trakter och åtgärder för att begränsa viltet kan vara helt nödvändiga för att viltbegärliga trädslag ska etableras. För ädellövträden ask, bok och ek kommer naturlig föryngring ofta av sig själv utan åtgärd, men olika metoder kan användas för att få en effektiv och jämnare föryngring.

För björk är den naturliga föryngringen ofta riklig. På nyupptagna hyggen, eller i tillräckligt stora luckor, domineras ofta föryngringen av björk med inslag av andra lövträd som sälg, rönn och asp. Björk kan också föryngras med sådd eller plantering, och det finns förädlat odlingsmaterial att tillgå. Produktion av plantmaterial och metoder för skogsodling och skötsel av björk utvecklas för närvarande inom kompetenscentrumet Trees for me. Asp föryngras främst vegetativt genom rotskott, och även om den producerar stora mängder frön är grobarheten låg och fröna sprids under försommaren då risken för uttorkning är stor. Då nya marker ska beskogas används därför plantering som föryngringsmetod. Al föryngrar sig genom fröspridning och rot- eller stubbskott, men kräver fuktig mark och kontakt med mineraljord. Rönn, oxel och hassel sprids naturligt via fåglar eller gnagaren som äter bären eller nötterna, och kan också föryngras via sådd och plantering. Det kan vara svårt att få tag på frö- eller plantmaterial för dessa och andra icke- eller mindre kommersiella trädarter idag, då kan det krävas att markägaren själv plockar eget frömaterial. För naturlig föryngring av tall och gran används oftast fröträd och skärmträd. Det finns även metoder utan fröträd där luckor (luckhuggning) eller långsmala hyggen (kantföryngring) skapas. På många ståndorter är markberedning helt nödvändig för att lyckas med föryngring av tall och gran.

Fördelar och nackdelar med naturlig föryngring
Naturlig föryngring kan vara ett kostnadseffektivt sätt att få upp en föryngring, särskilt om markberedning inte krävs. En lyckad naturlig föryngring blir ofta tät vilket kan minska viltbetesskador och skapar även bra förutsättningar för produktion av kvalitetsvirke. En lyckad naturlig föryngring ställer dock höga krav på utföraren gällande val av ståndort och bedömning av vilka åtgärder som krävs. En ökad andel naturlig föryngring kan leda till minskad ekonomisk avkastning för skogsägaren jämfört med skogsodling med förädlade plantor. Det kan också leda till högre risk för sämre återväxtresultat; i Skogsstyrelsens återväxtinventering uppvisar naturlig föryngring genomgående sämre resultat än skogsodling.

Skogsförädlingen ger också möjlighet att anpassa skogsodlingsmaterialet till förväntade klimatförändringar, vilket kan bidra till en bättre klimatanpassning i framtiden.

Om den naturliga föryngring skulle öka i svenskt skogsbruk, skulle det bidra till att variationen och ”naturligheten” ökar i skogslandskapet, då föryngringen blir mer heterogen i höjd, täthet och naturligt förekommande trädslag. För att bibehålla variation och trädslagsblandning i beståndet över tid, behöver olika trädslag gynnas vid alla skötselåtgärder inte minst vid röjning och gallring i trakthyggesbruket. Variationsrika bestånd är mer resilienta mot klimatförändringringar och skador än homogena bestånd, och ger utrymme för en rikare biologisk mångfald. Naturlig föryngring med överlevande plantor och småträd ökar även möjligheterna att behålla en variationsrik mykorrhizasvampflora.

Naturlig föryngring bidrar till att lokal genetisk variation bevaras, även om det är sannolikt att fröträd i skogsodlade bestånd med ursprung från fröplantager bidrar mindre, eller inte alls, till den lokala genetiska variationen. Idag saknas kunskap om hur skogsträdens genetiska variation ser ut i skogsodlade bestånd. Skyddade områden är en viktig del i bevarandet av den genetiska variationen i skogslandskapet. För att öka den genetiska variationen, och sprida riskerna i skogsodlingen, bör frömaterial från olika källor användas, både från lokala provenienser och provenienser som förflyttats för att kompensera för klimatförändringar, och från förädlat material.

Metoder för att öka naturlig föryngring
Det finns flera sätt att öka förekomst av naturligt föryngrade träd i skogslandskapet. Förutom att föryngra med etablerade metoder för naturlig föryngring, kan åtgärder vidtas för att öka förekomsten av naturligt föryngrade träd även vid plantering och sådd. Exempelvis kan färre plantor sättas per ytenhet för att låta naturlig föryngring komma upp emellan. Skogsstyrelsen har ändrat föreskrifterna för föryngring i Skogsvårdslagen till att tillåta färre plantor och fler trädslag, vilket gör att det bör finns utrymme för sådana förändringar. Även kraven på att antal träd som behöver röjas bort om färre planterats har mildrats i Skogsvårdslagen. Att plantera i oregelbundna förband i stråk eller grupper ökar också utrymmet för naturlig föryngring. Befintlig beståndsföryngring kan tas till vara, som plantor och småträd, rot- eller stubbskott eller grupper av lövträd i fuktsvackor. Att öka planteringsavstånd, och därmed inte behöva röja bort planterade träd i ett senare skede, kan öka incitamentet för skogsägare att bibehålla naturligt föryngrade plantor över tid.


De här skrivningarna om Naturlig föryngring är, som skulle de vara hämtade ur min bok"Skogsskötsel-alternativ", som jag gav ut 2002!

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#825308 Det blir inte fler trädslag därför att man använder naturlig föryngring av tall och gran, eftersom de trädslag som planteras är tall och gran. Övriga trädslag som dyker upp kommer dit oavsett plantering eller ej.

Sen glömmer man att lyckad naturlig föryngring oftast kräver mer än en röjning.

Men jag håller med, inget nytt i den texten. Problemet är att när man skriver så kortfattat så missar man nyanser och komplexitet och det låter enklare än det oftast är. Dom kunde ju hänvisat exv till din bok.

Avatar Fallback

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Gotths  
#825336
Fredrik Reuter skrev:Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i en gemensam rapport utrett förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definierat vad naturnära skogsbruk innebär i svenska förhållanden. Rapporten är ett regeringsuppdrag som myndigheterna fick ifjol och innehåller förutom definitioner förslag på hur man kan implementera både hyggesfritt skogsbruk och naturnära skogsbruk.

Hyggesfritt skogsbruk definieras som en metod där skog avverkas utan att skapa stora kalhyggen, med selektiva avverkningar som efterliknar naturliga störningar. Naturnära skogsbruk beskrivs som ett sätt att hantera skog som stödjer biologisk mångfald och ekosystemfunktioner, samtidigt som ekonomiskt värde genereras. Rapporten tar också upp flera hinder för hyggesfritt skogsbruk där det största kan vara kunskapsbrist igenom egentligen hela den skogliga kedjan, från skogsägare till industri. En del i detta lyfts i rapporten då de identifierat en svagt utvecklad marknadsstruktur rörande specialvirkessortiment.

Rapporten föreslår att 20-25% av statligt ägd skog bör skötas med hyggesfria metoder fram till år 2050. Detta föreslås som en del av en bredare strategi för att öka hållbarheten och miljöanpassningen av den svenska skogsindustrin. Det är också ett sätt för staten att gå i bräschen för en ny typ av skogsbruk i Sverige.

I rapporten finns förslag om att minskad hyggesstorlek specificeras med ett tak på maximalt två hektar i Götaland och fyra hektar i övriga Sverige. Utöver detta föreslås att om trakthyggesbruk används så ska 20 % av arealen lämnas för miljömål. Rapporten betonar också vikten av naturlig föryngring, där en ökad andel naturligt föryngrad areal eftersträvas genom metoder som skärm- och fröträdställning, luckhuggning och blädning. Framtida planteringar bör innehålla minst 30 % självföryngrade träd.

Hela rapporten finns att läsa hos Skogsstyrelsen: https://via.tt.se/pressmeddelande/34001 ... 63&lang=sv


I slutet av 1980-talet var vi ett antal forskare på SLU, som ville bredda forskningen med bla. forskning om miljöfrågorna i skogs-och jordbruket. Det var främst forskare från Ultuna, men jag var med från Garpenberg. Jordbruksforskarna ville främst ha mera forskning om ekologiskt lantbruk. Vi på skogssidan, som kallade oss gruppen för "Naturanpassat skogsbruk" ville främst bredda skötselforskningen mot problemen inom privatskogsbruket, småskaligt skogsbruk. Det innefattade då bl.a. naturlig föryngring. Storskogsbruket hade ända sedan 60-talet styrt forskningen mot plantförädling, främst gran och planteringsmaskiner. Vi försökte påverka medelstilldelningen till forskningen, genom att lobba mot riksdagsmän, vilket främst sköttes av jordbruksforskarna, som hade de kontakterna. Jag fick vara verkställande för beslutade åtgärder inom "Naturanpassat". Jag fick då bl.a. planera och genomföra exkursioner till skogsägare, som bedrev en annorlunda skogskötsel. Jag hade redan kännedom och skrivit om några i "Småskogsnytt". De här exkursionerna fick en stor anslutning och var mycket uppskattade. Lobbningen mot riksdagsmännen resulterade bl.a. i att Statsministern (Jordbruksministern) ville besöka fakultetsledningen i Umeå och diskutera forskning om skog och miljö. Jag tror det också kom att leda till ökat forskningsanslag. Men som jag ser det blev det ingen omedelbar ändring i inriktning och genomförande av skogforskningen. Den fortsatte med gran, plantförädling, planteringsmaskiner. Möjligen stod det något om miljö i ansökan och kanske i slutrapporten? Det är först när vi nu kommit in på 2000-talet, som det skett viss förändring i skogsforskningen. Den här utredningen av Skogsstyrelsen upplever jag som fantastisk och hoppas också att det leder till förändringar!

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#825364 Ett av resultateten av lobbyarbetet var ett fakultetsfinansierat forskningsprogram med bas i Umeå - "Produktion, miljö, natur" (1991-95) där tanken var att forskare inom olika discipliner (i framförallt Umeå) skulle samarbeta, äkta tvärvetenskap. Så i gruppen ingick både skogsskötsel, skogsekonomi och viltekologer. Men det blev ganska snabbt forskningspolitik och en del av den fakultetsinterna striden Umeå-Uppsala och krav på att medel skulle fördelas "rättvist" mellan Umeå och Uppsala. Många möten blev det, och planer och rapporter. Och inte så mycket pengar i slutändan. Min återinventering av en del av SCAs gamla fjällskogshuggningar var en av de saker som finansierades, om jag minns rätt.

Det blev hursomhelst en del intressanta samarbeten, men kanske mest inom Umeå, och jag tror alla som var med lärde sig att trots expertis inom sitt eget ämne var man amatörer inom de andras. Att sitta med och se ekologer och ekonomer diskutera och inse att dom i början inte ens förstod att dom inte förstod varandra, det var en upplevelse.

Avatar Fallback

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Tralsmo  
#825384 Ja kan inte låta bli att inflika:
Folk som inte begriper att dom inte begriper finns de ju en hel del av.

För väldigt många år sen kom ja underfund med att svaren på frågor är ofta ett mindre problem.
Kruxet är att formulera frågan rätt å hitta rätt person till å svara på den.

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#825386
Tralsmo skrev:Ja För väldigt många år sen kom ja underfund med att svaren på frågor är ofta ett mindre problem.
Kruxet är att formulera frågan rätt å hitta rätt person till å svara på den.

Där har du bra forskning i ett nötskal.
Det svåraste som finns är att komma på en fråga som ingen ännu har tänkt att man ens kan ställa. Det är de frågorna som leder till de stora kunskapssprången. Sen återstår problemet att svara på den, och eftersom det inte finns någon att fråga så måste man själv besvara den också, och då också komma på hur man kan göra det.

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

svampbob  
#825461
th skrev:
Bornloser skrev:När det gäller havsnivån så anses den stiga globalt med ca 1,7 mm/år, så där är det nog ingen brådska.

Enligt SMHI https://www.smhi.se/kunskapsbanken/ocea ... at-1.25563 :
Analyser av vattenståndsmätningar visar att det globala medelvattenståndet har stigit med ca 20 cm mellan 1901-2018. Hastigheten på höjningen över hela tidsperioden är ca 1,7 mm/år, men har ökat till 3,7 mm/år för perioden 2006-2018. Accelerationen i havsnivåhöjningen sedan 1970-talet beror på en kombination av ökad termisk expansion och ökad massförlust från Grönland

Så det kanske börjar bli åtminstone lite bråttom?


Inte ens gudarna klarar av att kämpa mot havsnivån.

Under homosapiens tid har nivån både varit 300 meter högre och 300 meter lägre än nuvarande nivå.

När man tänker på det blir man lätt ödmjuk och inser hur lite vi styr över egentligen.

Vi kan hålla hur många möten vi vill och skriva på oändligt många protestlistor solen kommer ändå en dag att slockna.

Användarvisningsbild

Re: Ny rapport om hyggesfritt och naturnära skogsbruk

Badger  
#825506
Gotths skrev:
Storskogsbruket hade ända sedan 60-talet styrt forskningen mot plantförädling, främst gran och planteringsmaskiner. Vi försökte påverka medelstilldelningen till forskningen, genom att lobba mot riksdagsmän, vilket främst sköttes av jordbruksforskarna, som hade de kontakterna.

...

Det är först när vi nu kommit in på 2000-talet, som det skett viss förändring i skogsforskningen. Den här utredningen av Skogsstyrelsen upplever jag som fantastisk och hoppas också att det leder till förändringar!


Man läser ibland om anslag, fonder, stipendier och projekt som sätts till från olika skogsbolag och skogsföreningar. Hur stor andel av forskningspengarna kommer direkt från skogsindustrierna? De är så klart intresserade av att studera höger virkesvolymer, snabbare tillväxt, logistik och så vidare och inte småskalighet och naturvärden.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).