Sofflocksmodellen - video från en självsådd björkskog

Vi pratade i förra podden i fredags om "sofflocks-skogen" och i söndags så la @jessica80 upp en intressant tråd med exempel på hur självföryngrad björk kan se ut och skötas: Självföryngrad björk - sofflocket vinner?

Upprinnelsen till vårt "poddsnack" i fredags var ett besök jag gjorde i ett skogsbestånd som kommit upp som resultat av sofflocksskötsel. En skaplig granskog avverkades för lite drygt 20 år sedan och sedan gjordes ingenting för att föryngra. Ingen granplantering med andra ord. Det hade annars varit det normala. Hygget fick en spontanföryngring med frösådd vårtbjörk och i lite fuktigare partier kring ett dike kom det upp klibbal. Enstaka granar och grangrupper finns det också.

Nu är beståndet, som ligger på bra granbonitet i södra Värmland, lite drygt 20 år och det har eventuellt delvis röjts försiktigt en gång för några år sedan. Men delar av beståndet verkar inte ha varit röjt heller. I slutet av videon (bortom högstubben) fanns en färskare och ganska hård röjning gjord i ett annat björkbestånd. Möjligen var björken något yngre där också.

Jag mätte inga grundytor eller stamantal men jag uppskattar att övre höjden på de högsta björkarna, i de bördigaste partierna, låg runt 20 meter. Upp mot lite torrare mark krympte ÖH med flera meter. Kvalitén på björken är riktigt fin och det finns många fina huvudstammar att bygga på. Trots att det bitvis stått och står tätt så har de härskande träden minst 50% av höjden som grönkrona. Ytterligare ett bevis för björkens skiktningsförmåga med andra ord.

Fram tills i stort sett nu har den här typen av björkbestånd räknats som dåligt lönsamma. Man utgår alltid från att granen växer bättre och man har främst sett röjningskostnaderna i björkskogen. Idag ser dock ekonomin annorlunda ut och det finns studier som visar att självsådd vårtbjörk kan producera 10-11 m3sk/ha och år under sin omloppstid. Vi har själva redovisat några sådana exempel i tråden Hög produktion av björk - några exempel

Beståndet på videon är lämpligt att gallra nu för att gynna kvalitets-stammarna och jag gissar att det går att göra ett uttag om ca 50 m3fub/ha. Fin gallring för en gallringsskördare och med ett björkmassavedspris runt 600 kr/m3fub så bör det bli ett bra netto.

Nästa åtgärd kanske blir en lönsam gallring till om 8-10 år och sedan slutavverkning av grov timmerbjörk om 25-30 år. Gör man en nuvärdeskalkyl på det här så finns nog chansen att den här sofflocksmodellen spöar ut granplanteringen med god marginal. Eller vad tror ni?

"Quick'n dirty" räkneexempel:
(kalkylränta 4%)

Föryngringskostnad: 0 kr
Röjning(?) år 15: Kostnad -2000 kr/ha, nuvärde: -2630 kr
Gallring år 22 (nu): 50 m3fub x netto 300 kr/m3fub = 15 000 kr/ha
Gallring år 30: 50 m3fub x netto 350 kr/m3fub = 17 500 kr/ha, nuvärde 12 787 kr
Slutavverkning år 50: 400 m3fub x netto 550 kr/m3fub = 220 000 kr/ha, nuvärde 73365 kr
Summa nuvärde (år 22) för det här beståndet: 98 522 kr

Bra eller dåligt?

Vi fortsätter att titta på sofflocksmodellen när det gäller skogsskötsel. Med viss modifiering (markberedning) så går det på många ställen att bedriva ett lönsamt skogsbruk från sofflocket, utan föryngringskostnader och ju bättre betalt för björken desto bättre ekonomi i sofflocks-modellen.

Här finns en video från ett fint "Sofflocks-bestånd" i Värmland:

Hur ser räkneexemplet ut för andra trädslag?

Troligtvis står sig björken dåligt mot gran, Björktimmer är ju dåligt betalt, samt svårt att få fram bra kvalitet.

Har själv ett riktigt fint björkbestånd, och ett par till på gång, men det kommer bli ved av allt, har sålt björktimmer en gång för länge sedan, aldrig mer.

Det kanske går att hitta motsvarande simuleringar för ett granbestånd. Utfallet i nuvärdeskalkylen beror väldigt mycket på tidsperspektivet och när man gör kalkylen samt givetvis den valda räntefoten. En skilland är ju 0 kr/ha i etableringskostnad för sofflocksbjörken och kanske 10 000 kr/ha för granplantering. Men den stora skillnaden bör ju bli att pengarna för björkbeståndet kommer tidigare. En skillnad på ca 20 - 25 år för en bra björk- eller granbonitet (45/50 vs 70 år). Här slår ju den valda räntenivån stenhårt. Vid 1% räntefot så gör inte de 20 åren så stor skillnad men använder man 4% så slår det ganska hårt. Granbeståndet bör hålla mer kubik vid slutavverkning än björken. Gallringsuttaget skiljer nog inte så mycket mer än att björkens troligen kommer lite tidigare (både 1:a och 2:a gallring).

En stor skillnad som man måste ha med sig är att björkens produktion och kvalité skiljer sig stort mellan olika delar i landet. Jämför man t ex stora delar av Svealand mot östra Götaland är skillnaderna stora. Både i produktin och kvalité. På bra björkboniteter i t ex Värmland kan björken komma upp i tillväxtnivåer i nivå med granens. Det kan ju vara så orättvist så att skogsägaren i västra Värmland kan ligga på sofflocket och höra björken växa medan smålänningen måste arbeta i sitt anletes svett med att medelst gröna fingrar få upp tillräckligt med sådd eller självföryngrad tall för att klara sin föryngring.

När det gäller prisnivån så är det i alla fall nu inte så stora skillnader i pris mellan björk och barr. Björkmassaveden betalas t om bättre i hela landet. För den som kan få fram bra björktimmer så går det att få bra betalt för detta. I Svealand kan man nog få lika bra pris per m3fub för björk- som grantimmer förutsatt att man har lite volym att leverera. Men det kan ju vara så orättvist att smålänningen får några hundra kronor mer per kubik för grantimret än vad värmlänningen får och då blir ju skillnaden större.

Kalkylen påverkas tydligast av om man sätter kostnaden för föryngringen som en del av avverkningskostnaden eller som en nyinvestering.
Skall man räkna på alla kostnader från att markberedaren gör sitt till sista röjningen är gjord och sedan räkna på ränta till slutavverkningen är gjord är skogsbruk helt meningslöst.
Detta oavsett trädslag.
Om man istället redan vid slutavverkningen kalkylmässigt sätter av en del av nettot för framtida föryngring så blir kalkylen helt annorlunda.
Nyplantering på betes eller åkermark bör man kanske ränteberäkna men för mig är en ränteberäkning av återbeskogning helt främmande.
Har jag haft råd att avverka det tidigare generationer skapat skall jag naturligtvis också lämna en fullvärdig skog efter mig.
Men jag lever ju i långsiktigheten och inte i nästa kvartalsboksluts belöning av finansmarknaden.
Har jag sett 1 lyckad björkföryngring i min närhet har jag nog sett 10 misslyckade..
Granngodset har kört med låtgåmetoden i 20 år men nu börjar barrplantorna återkomma som en naturlig del av den långsiktiga skogsförvaltningen.
Och mycket tillväxt har förlorats på dessa 20 år…😉

Om man ser föryngringskostnaden som en del av avverkningskostnaden så kan man ju i så fall tänka att de pengar man inte lägger på föryngringen kan sättas av som fondsparande eller liknande och då borde ju det vara med i kalkylen? Alla pengar har ju på något sätt ett alternativvärde/avkastning?

Sen är det som sagt stor skillnad på björkföryngringar och björkens kvalité och tillväxt mellan olika delar av landet. Att det inte fungerar i delar av Götaland betyder ju inte att det inte skulle fungera på andra ställen där förutsättningarna är annorlunda och bättre för björken?

Vad som är rätt i kalkylerandet det må man tvista om, min poäng är att utfallet blir olika beroende på hur man ser på sitt skogsbruk.
Har nog sett fastigheter som rensats på skog och pengarna gått åt till helt andra saker än ex.återbeskogning och byggnadsunderhåll.
Och var och en gör efter eget huvud.
Men ett forum för diskussion bör tåla att att man lyfter olika aspekter av hur brukandet skall bli bättre.
Just exemplet med ränteberäkning av återbeskogningen användes ibland i min gröna ungdom av olika ekonomlärare, trots det planterade jag igen dålig åker med gran utan att ränteberäkna eller nuvärdesberäkna framtida uteblivna arealstöd vilket naturligtvis hade förstört kalkylen fullständigt.
Där står nog uppemot 200 m3sk per ha och växer enormt och en hel del kommer bli prima timmer.
Lyckligt ovetande om att kalkylen inte håller….

Har man slutavverkat ett skifte, struntar sedan i detta, är tydligen ALLT som uppkommer en förtjänst - ELLER ?
Lägger man ned pengar och arbete på att återbeskoga skiftet är ALLT en kostnad - eller ?
Ta ett "normalt" skogsskifte i Bleking/Småland/Östergötland och gör så, inte kommer det att se ut som i Värmland.
Här nere har vi stället många klara bevis på hur en väl genomförd återbeskogning ändå bara blivit skräp.
Ska det bli något får du först plantera, sedan trampa gräs, något år längre fram regelbundet först trampa bräken därefter bespruta dina ynka tallplantor. Bräkenet har en förmåga att bli över 1,5 meter högt om det får växa = det gäller att trampa i många år.
Förutsättningarna för sofflocksmodellen är väldigt olika över landet, m.a.o. är Du Torbjörn nu verkligen ute på ett halt underlag.
Sofflocksmodellen är m.a.o. inget att rekommendera ovetande/okunniga skogsägare.
Å andra sidan kan man självklart självföryngra sina då lämpliga objekt och därpå varsamt också ta vara på det som kommer upp.

Jag har fått för mig att bara man ställer frötallar och fröbjörkar och markbereder med harv avvecklar fröträden innan björkslyet är 2 m får man upp hyfsat jämn skog.
Detta gäller på G32 och sämre marker på frisk och fuktig och torr mark.
Jag har inte erfarenhet av föryngring på bättre marker så där vet jag inte.
Det är röjningen och när,var,hur man gör den som är nyckeln när man jobbar med naturliga föryngringar. 🤔

Det här bör man läsa minst en gång till!

Skogsbruk är långsiktigt!

Detta skulle jag vilja se lite siffror på?

Vanhälls såg har en prislista på sin hemsida https://www.vanhallssag.se/

Bor man inom tio mil så verkar man ju kunna få 1190 kr/fub för A stock 30 -40 cm ub.

Näää, man bör läsa de många gånger.
De är nyckeln till framgångsrikt skogsbruk.

Ok, ja det borde väl vara i klass med gran.

Dock vore det intressant att veta hur mycket A stock man får i ett sjölvföryngrat bestånd, men det kanske funkar bättre i Värmland, här nere i sydost blir det mest krokigt och mycket rödkärna.

Har själv ett skifte som blivit ”låtgå” dock är det markberedning och planterat, men av många olika orsaker så blev det aldrig röjt i tid….

Men det är en bra påminnelse att se detta, så man sköter det övriga, har planteringar som sattes 10-13 år efter som har vuxit om med råge!

Jag håller med Janne lite i sin kritik!
”Hugg ner skogen och skit i resten sen så tjänar ni mer pengar”

Jo, det kan funka, för väldigt väldigt få!