Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Skogsinsikt

86 inlägg 15357 visningar 14 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799422 Dagens monokulturer i skogen är sanktionerat av staten till stor del. Det fick inte finnas löv under 70-talet enligt Skogsvårdstyrelsen, och åkermark planterades med gran under 70-talet. De som inte lydde och lövsanerade hotades med åtal m.m, de får idag diplom för artrik skog. Eller så får de skogen beslagtagen....

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Lars Lundqvist SLU  
#799423 Svårigheten med skogsbruk är tiden. Våra egna liv följer en annan skala än trädens.

Erik Valinger, som jag forskade och undervisade ihop med under många år, brukade peka på ett avsnitt ur en äldre artikel om stormskador. Det hade varit en svår svår storm som orsakat stora skador på skogen. En sådan storm hade inte upplevts i mannaminne. Längre fram i texten fick man veta att det var sju år (!) sen föregående svåra storm.

Problemet är att ur mänsklig synvinkel är tjugo år lång tid. På tjugo år hinner barn växa upp och flytta hemifrån. Ett helt yrkesliv ryms i två tjugoårsperioder. Men i skogen är tjugo år den korta tiden från slutavverkning till röjning av den nya ungskogen, eller tiden mellan två gallringar. I en av diskussionerna om fjällnära skog ifrågasattes om skogsbruk verkligen var "pågående markanvändning" eftersom det gått 30-40 år sen någon senast gjort någon åtgärd i skogen.

I dagens snabba, digitaliserade samhälle finns ibland en åsikt att äldre kunskap är föråldrad. Man vill se nya studier, inte läsa gamla studier om samma sak från 1940-talet. Det ska vara nytt och fräscht. Och det blir begripligt om "mannaminne" bara är sju år. Men den sortens bristande minne kallas i andra sammanhang inte historielöshet utan demens.

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Josephine  
#799432 många bra svar!

Helt klart att utsläckningen av jordbruk i Sverige (och även Belgien) har en mycket negativt effekt på artrikedomen som är beroende av öppna åkermarker och djur. Det verkar logiskt att svalorna behöver tillgång till de insekter som dras till kor och kalvar.

En anledning att det anläggs vägar för maskinerna är väl (? rätta mig om jag har fel) för att minska körskadorna på marken? > https://sverigesradio.se/artikel/5506817
-----------------------------------------------------------------------------------
Hur kommer det sig att vattnet påverkas av det här?

– Dels handlar det om körspår där det står vatten och blir syrefria miljöer att det sker en metylering av kvicksilver som transporteras ut med vattnet och hamnar i vattendrag.

– Sen har vi sediment och humusämnen. Alla vet ju att vattnet är mörkare än det var förr. En orsak är att vi tillför humusämnden från skogsavverkningar där det blir skador på marken.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
är det möjligt att anlägga vägarna på ett ännu mer miljövänligt sätt?
Fler rör för vattenflöde, reptiler, småkryp m.m.
Mer ålagd samverkan mellan skogsägare för att utnyttja dem som redan finns?
Områden - återinstallerade våtmarker för att fånga upp vattenflöden?

Det har ju visat sig att bäckar och mindre åar där det tidigare fanns öring, där har fisken helt försvunnit när vattenflödet har påverkats bland annat av modernt skogsbruk.

1681638404_baeck.jpg
(bild från s.24 > https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... backar.pdf

Söndags-hälsningar,
Josephine

   TS
Användarvisningsbild
Josephine  
#799433
0470 skrev:Han jobbar på samma sätt som många andra aktivister. Skriver halva sanningen och låter folk som inte förstår dra sina egna felaktiga slutsatser. Då blir dom än mer övertygade att det dom fått läsa är sant.
Som exemplet att minst 60% av Sveriges skogar har slutavverkats sedan 50- talet. Det är absolut helt rimligt med en omloppstid på 100 år. Genom att då visa det i gult på kartan får han folk att tro att allt som är gult är ett kalhygge. Han "glömmer" att berätta att där det avverkades 1950 står det 70 årig skog idag.
Nästa exempel. "Den fridlysta Talltitan hittades i skogen före avverkningen". Nu hittas den säkert i skogen bredvid, men det är ju effektfullare att låta folk tro att den försvann i samband med avverkningen. Och alla 250 fågelarter i Sverige är fridlysta så det är inget speciellt med Talltitan i det fallet.



OM det finns någon skogs bredvid! Är det inte så nu att skogslotter intill varandra kan bli mer eller mindre avverkade på löpande band åren efter varandra? Finns det något regelverk som säger att har ett område avverkats så måste det gå minst 3-5 år (eller mer) innan att annat område intill det som huggits ner får huggas?
Jag har hittills inte läst att det finns någon sådan regel eller att den isåfall skulle efterlevas.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Lars Lundqvist SLU  
#799434 @Josephine
Du gör samma tankefel som webbsidan. Du glömmer att hela skogen sköts i ett cykliskt förlopp, från omstart på i princip kal mark, via röjning och gallringar till slutavverkning och sen nästa omstart. Om två kalhyggen ligger kant i kant så betyder inte det att den totala arealen kal mark har ökat utan att du har två gallringsskogar kant i kant någon annanstans. Det betyder också att när de två hyggena kant-i-kant växer upp får du där två gallringsskogar kant-i-kant under många decennier.

Du måste lyfta blicken och titta på hela skogslandskapet över lång tid.

Avatar Fallback

Re: Skogsinsikt

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799435 Finns ingen sådan regel och den skulle inte fylla något syfte. För enskild är det ett bra arbetssätt att sakta utvidga sitt hygge i takt med att föryngringen kommer. Bolagen vill gärna sopa med allt i avverkningsbar ålder om de ändå är där.

Avatar Fallback

Re: Skogsinsikt

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799436 Lundkvists två gallringsskogar intill varann blir snart en enda som blir mer rationell att sköta.

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Lars Lundqvist SLU  
#799437
Josephine skrev:– Sen har vi sediment och humusämnen. Alla vet ju att vattnet är mörkare än det var förr. En orsak är att vi tillför humusämnden från skogsavverkningar där det blir skador på marken.

Att vattnet i skogen blir brunt beror på att det innehåller "dissolved organic carbon", lite slarvigt "humusämnen". Ett av mysterierna är varför vattnet gradvis blir ljusare när det förflyttar sig från de minsta bäckarna till älvarna och så småningom ut till havet. Hur kan mängden humusämnen minska när två bäckar med mycket humusämne flyter ihop?

Vattenforskarna på min institution försöker bl a förstå hur det kan fungera så.
https://www.slu.se/en/departments/fores ... krycklan1/

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799441
Skogsola skrev:Lundkvists två gallringsskogar intill varann blir snart en enda som blir mer rationell att sköta.

Förutsatt att de har samma ägare...
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Skogsinsikt

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799442 Inte alls. Ska ett företag göra det så är det mumma för alla parter om man kan ta med flera markägare samtidigt.

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799443 Josephine! Det finns nog flera skäl att bygga en skogsbilväg.

Dels ekonomiskt, ty det är mycket billigare per km att köra virket med lastbil än att skota virket en bit extra.

Dels tillgänglighetsmässigt. Skogen blir ju mycket mer tillgänglig för skötsel, om du kan köra ända fram med bilen, än om du måste gå (eller köra i snigelfart med traktorn/skördaren/skotaren/markberedaren...).

Å även om få skogsägare gillar körskador på sin mark, så är det nog realiteten ekonomin, som styr i det flesta fallen - även när det gäller skogsbilvägar.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799444
Skogsola skrev:Inte alls. Ska ett företag göra det så är det mumma för alla parter om man kan ta med flera markägare samtidigt.

Inte ovanligt att grannar har olika virkesköpare. Å då skiter det ju sig i alla fall.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Skogsinsikt

Lars Lundqvist SLU  
#799446
Skogsola skrev:Lundkvists två gallringsskogar intill varann blir snart en enda som blir mer rationell att sköta.

Ibland blir det så, ibland inte, men det spelar ingen roll ekologiskt om bestånden galras samtidigt eller vid olika tidpunkter. Det är fortfarande ett större sammanhängande område med medelålders skog.

Det är meningslöst att diskutera skogsbrukets inverkan på landskapet om man inte tittar på hela landskapsnivån samtidigt utan bara fokuserar på ett bestånd i taget och oftast bara en åtgärd - slutavverkning.

Avatar Fallback

Re: Skogsinsikt

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799448 Om vi tänker miljö så är en virkesbil som rullar mjukt och fint i 40 km/h med 40 ton oändligt mycket klimatsmartare än en traktor som stretar över stock och sten i 4 km/h med 10 ton. Dessutom så funkar vägarna som brandgator och gör att brandkåren tar sig dit. Nackdelen med skogsvägar är att aktivister kan fara runt där. Att inte en hotad art skulle ta sig över en väggata däremot låter inte helt seriöst.

Avatar Fallback

Re: Skogsinsikt

Orsa  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#799462 Skogsbilvägarna är en väldigt flitigt nyttjad biotop både som födoplats och som transportled för djur och fåglar. Det släpps ner mycket ljus i väggatorna och där sitter gärna småfåglar upp till orre/tjäder och äter. Ljus är ju en förutsättning för rikt liv i våra skogar. Det växer ju mycket löv och barr med grenverk ända ner till backen till skillnad mot gammal tät skog med upphissade kronor. Dessa är ofta väldigt fattiga biotoper.
Inte allt liv föder ju sig på dött. Det talas så mycket om artrika gammelskogar och då blir det väl mest nedbrytande som insekter och svampar, lavar mm. Dåligt med skydd och lite föda i gammat skog för högre djur. Men det lirar väl bra med idéerna att lägga en död hand över skogsbruket.
I brukad skog blir det självklart också mycket död ved. Kontinuerligt. Avverkning, röjning, gallringar o avverkning.
Ja, vägarna berikar miljön precis som hyggeskanterna. Älg, räv och i synnerhet vargen väljer mycket gärna vägarna som trygga och snabba transportleder med överblick. Även skogshönsen flyger gärna ”vägen fram” i stället för att lägga energi på att gå upp på höjd och röja sig för i synnerhet kungsörn som man observerar sitter i topp och spanar. Jag tillbringar omkring 100 timmar varje vinter på skidor under vinterjakt i Orsaskogen. Man rör sej en hel del längs och tvärs oplogade vägar och det jag säger grundar sej på observationer och reflektioner.
Kritiken man kan framföra mot ett stort vägnät är att orördhetskänslan blir svag för oss människor. Naturen ”bryr sig” dock inte. Istället för att angripa skogsbilsvägnätet som företeelse vore det uppriktigare ur ett naturperspektiv att skriva lite om vägsalt och asfalt. Undrar vad som sipprar ut i dikena, eller ner i dagvattenbrunnarna och sedan kommer ut i naturen därifrån?
En annan observation. Köpte ett skifte som hade en drivningsväg m vändplan gjord på 1980-talet. Den är igenväxt och man måste veta var den gick för att se den på alla platser den drogs. Den är återtagen av skogen och ”finns inte” längre.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).