Övergång till blädning

Fast det är delvis ett feltänk. De som är mest förbannade på kalhuggning är egentligen inte förbannade på hygget som sådant utan på att den gamla skogen försvann. Dom vill ha kvar den gamla skogen, inte få dit en ungskog efter att själva hyggesfasen kamouflerats bort.

...jag tänkte mer på hur jag själv reagerar....

Förändringen i sig väcker känslor och även jag har blivit lite trött när stormen river ner fin nygallrad skog när grannen har tagit ett hygge i gränsen året efter.
Man får lyfta sig i håret lite och se till helheten och framåt.. 😉

Och ibland är det ju jag som är hugger och grannen blir trött.. 😉

Det handlar bara delvis om förändringen. Eftersom skog växer såpass långsamt och förändras så långsamt så upplever många människor skog som något beständigt som aldrig förändras. Den har "alltid" funnits där och alltid sett likadan ut, ända tills skogsbruket brutalt huggit ner hela skogen.

Jag växte upp på gränsen till Tyresta nationalpark och i stora delar av Södertörn dominerar ett sprickdalslandskap. Det är kuperat med bergknallar (hällmark) och fuktiga stråk däremellan (granskog). Tallskogen på hällmarkerna har knappt förändrats alls under de snart 55 år jag har gått i skogarna. Granskogarna i de bördigare delarna har däremot vuxit rejält. Men det ser inte allmänheten, eftersom det går så långsamt. Så när det avverkas så upplevs det som att den "eviga" skogen som alltid funnits där plötsligt försvann. Därför vill man ha ett skogsbruk som möjligen avverkar enstaka träd här och där men som inte påverkar hur skogen ser ut.

Och därför är Skogsstyrelsens nya definition av hyggesfritt rent korkad. Den är till för skogsbrukare som inte riktigt gillar hyggen, inte för en skogsintresserad allmänhet eller för en orolig miljörörelse.

Jag har fotodokumenterat min skog under 15 år och brukar titta tillbaka ibland och ser hur fort den förändras.
Ibland kan man inte ens komma på var fotot är taget om man inte skrivit ner det.
Att tro att skogen bara skall stå och bevaras är en utopi.
Med Gudrun och Per och många andra småstormar och insektsangrepp så förändras skogen hela tiden även om man inte behöver hugga.
För att inte tala om åsknedslag med bränder som följd.
Som brukare av skogen är det bara att inse att är man aktiv händer det saker..

Lars,
jag håller med om din analys av männsikans syn på att skogen skall vara evig. Det går så långsamt att när förändringen till sist kommer blir det en "chock" för en del. Men det är ju ingen som reagerar på att åkrarna skördas varje år.

Som du kanske förstår har även jag läst Skogsstyrelsens text om hyggesfritt. Och då är det bra att bolla de tankarna mot andra som kan ha andra ideer.

Allt beror nog på målet. Är det maximal avkastning så tvivlar jag också på att det är bra med hyggesfritt. Det finns en rad problem som du kommit in på tidigare som sänker avkastningen.

I mitt fall kan jag tumma lite på kravet på avkastning men inte helt. Jag söker fortfarande den "gyllene medelvägen" där man får lite av varje.....men inte riktigt bra på något....

Jag har några bestånd som är helt enligt "skolboken" och där kommer inget revolutionerande att ske inom överskådlig tid. Men de här 17ha som jag nämnt tidigare, där är jag beredd att pröva varianter även om det inte är helt optimalt.

Sjögården,
skogen lever och förändras.....så är det och det får vi både acceptera och utnyttja.

Hur ser ni på snabbväxande träd. Tänk er om de växer så pass snabbt att ni kan ta ut en del av träden var 15 år och låta en del stå kvar och bli 150 år. Skulle stormen komma å dess gamla träd faller blir det ju en bra start för småkryp å annat.

Vad är det för träd du tänker på?

Du missförstår. Jag pratar inte om huruvida det blir optimal skötsel eller ej, eller om det blir sänkt avkastning. Det jag försöker beskriva är att skogen inte fungerar som du tror.

I grunden krävs att du kan säga som Sickan:
"Jag har en plan!"

Skogsskötsel bygger på att det finns en plan. Men också på att den planen har förankring i verkligheten. Den måste bygga på det vi vet om hur träd och skog fungerar, men även på vad vi vet om hur det tekniska genomförandet av skogsskötseln ska fungera.

Jag har varit med i en otrolig massa diskussioner om "varianter" på sätt att sköta skog under de 40 år jag hållit på, och det vanligaste felet folk gör är att man helt fokuserar på det första ingreppet. Och det allra vanligaste, både i Sverige och utomlands, är att det börjar med "Jag ska göra luckor". Vi är så vana vid normal odling, vid trakthyggesbruk, att tänka i ett cykliskt förlopp, att föryngring är en central punkt, att vi glömmer resten.

Om du har ett bestånd där du vill "pröva varianter", varför börjar du automatiskt att tänka på föryngring? Varför funderar du inte över om det går att sköta den skog du har på nåt annorlunda sätt? Fokusera på de träd som redan finns där istället för att direkt fundera över hur du ska bli av med dom.

Målet är klart: att bruka skogen men att göra det med små åtgärder för att få en liten påverkan.

Planen: Finns inte men jag jobbar på det. Ett sätt är att höra vad andra gör och vad de har för erfarenheter (som den här tråden)

Du säger att sköta den skog jag har på ett annorlunda sätt. Ja, det är vad mitt sökande går ut på. Vad är ett annorlunda sätt som passar ihop med mitt mål? Jag letar.....

Målet är klart: att bruka skogen men att göra det med små åtgärder för att få en liten påverkan.

Planen: Finns inte men jag jobbar på det. Ett sätt är att höra vad andra gör och vad de har för erfarenheter (som den här tråden)

Du säger att sköta den skog jag har på ett annorlunda sätt. Ja, det är vad mitt sökande går ut på. Vad är ett annorlunda sätt som passar ihop med mitt mål? Jag letar.....

Ju mindre du gör, desto mindre påverkan blir det. Skogen behöver inte skötas, den klarar sig själv. Sköter skogen gör vi för att få en nytta av den. Inkomst eller nåt annat. Så om målet vore minsta möjliga påverkan så är lösningen inga åtgärder alls.

Du bör nog förtydliga målet.

Jag sa också bruka skogen.....
Det innebär att få en viss avkastning.

Det får du om du bara gallrar ut några få träd per år, utspritt över alla 17 ha.