Handbok om blädningsbruk - vad ska den innehålla?

Det hamnar under punkt 7.

...

Båda delar.

- Belysa skillnad sett över tid mellan trakt- /blädningsbruk gällande nedlagd maskintid i ett bestånd i förhållande till uttaget.
+ Markskador/ urlakning(Hg?) och stamskador från körning/maskinfällning.
+ Arbetsskaderisk (nationellt aggregerat) vid ökad motormanuell/småmaskinsbruk jämfört dagens metod.
- Belysa skillnad i känslighet för felbeslut, att åtgärd utförs vid fel tidpunkt och risken för att bestånd "havererar" och möjligheten att "reparera" eller starta om/avveckla.
- Belysa behov av tjänstemannatid för att följa/förvalta/besluta om åtgärder.
- Belysa skillnaderna att med skanning/flyg och rymdteknik kunna "taxera" bestånd och generalisera.
- ...? Ja, det var instant reaction. Kanske kommer på mer...

Risiko for råte i bestanden, hvordan er den i forhold til dagens bestandsskogbruk? Hva gjør man om man oppdager råte i bestanden? Er kuren snauhogst, eller finnes alternativer om man skal beholde sitt kontinuitetsskogbruk?

Kjedelig om generasjoners skogpleie går tapt, for det å etablere en kontinuitetsskog skjønner jeg at en skogeier ikke rekker i sin egen levetid, det må barn og barnebarn ta hånd om.

I dessa tider av polarisering tror jag på att klart och tydligt fastställa fördelarna och nackdelarna med blädning på ett neutralt och balanserat sätt. Allt har alltid två sidor och inget är svart eller vitt. Det för mig ingjuter förtroende.

Idag är ju i södra Sverige GROT ett viktigt sortiment, om inte för markägaren så för värmeverken. Belys gärna vad som händer med energisortiment. Blir det mer eller mindre av det och hur skulle det påverka vårt framtida val av energislag.

Kan rimligtvis inte bli någon grot alls värt att ta rätt på om något enstaka träd ska huggas någon gång då och då och lite här och där.

Skogen blir för gammal = nyckelbiotop?
Hur man blädar i tallskog .?
Hur livskraftiga ska de kvarvarande granarna vara för att kunna börja växa.?
Fibervinkel?
Tjur?
Virkeskrympning?

Ursäkta senkommet svar men eftersom vi sysslar med kontinuerligt skogsbruk i vårt skifte har jag några tankar om saker att ta upp:

-Hur man kan driva skogsbruket olika beroende på vilken slutprodukt man prioriterar. Till exempel prioriterar vi högklassigt sågtimmer och olika slags specialvirke och husbehovsbrännved och då blir planeringen helt annorlunda än om man maximerar massavedskubiker.
-Litet tankar kring lämplig utrustning och vilken mekaniseringsgrad som är rimlig och ekonomiskt försvarbar för en mindre skogsägare med olika slags kontinuerligt skogsbruk (småhyggen räknas dit).
-Hur man praktiskt ser skillnad på granar med livskraft och sådana som behöver huggas innan de ruttnar.
-Om man prioriterar utbytet av sågat virke och vill minimera övrigt utbyte vad blir då en eftersträvansvärd medelgrovlek? Som vi alla vet kommer det ju enorma mängder fullkantat virke och minimalt med bakan ur övergrovt timmer. Samtidigt som tillväxttakten avtar med åren förbättras utbytet av färdigsågad sågvara. Var är brytpunkten?
-Föryngring av tall?
-Den numera nästan bortglömda konsten att välja rätt virke till rätt ändamål. De flesta som arbetar med trä numera ser ju inte på ett växande träd vad det passar till.
-Konsten att få ut virket ur skogen utan att allt som står kvar ruttnar på grund av rotskador.
-Hur virkeskvaliteten i de växande träden påverkas av olika ingrepp. Som exempel kan jag ju säga att det är totalt omöjligt att få fram granvirke som lämpar sig för till exempel åror och master och basade spant till båtar ur en välskött modern trakthyggesbrukad skog medan vi har massor av det.

Körskador med tanke på de tunga maskiner som många gånger krävs inom blädning för att hantera de relativt stora träd som skall avverkas och skador på beståndet i samband på avverkning.

Kan ett blädningsbruk vara så ”miljövänligt” att det kan hamna i kategorin ”Naturvårdsområde” med tanke på certifiering? I så fall kan det ju ett bättre ekonomiskt utbyte än vad dessa områden ger idag, givet att det går att praktiskt sköta området.

Åtgärder i gran tänks som rötrisk. Jag tycker att det ska med hur det förhåller sig med hyggesfritt och rotröta.

Några nyheter i denna tråd Lars Lundquist?
Finns en tidslinje för när olika kapitel i Handboken kan bli färdiga?

Jag filar på olika delar lite då och då, men corona-anpassning av undervisningen har tagit mycket tid sen i mars. Den del där det fattas mest är delen om hur man omför skog till fullskiktad, från lite olika startlägen. Jag hade hoppats få pengar för att göra en sista inventering och analys av mina fältförsök, för att få mer kött på benen, men har inte lyckats skaka fram pengar till det än. Jag gör ett sista försök nu i höst, men får jag inga pengar så skriver jag ihop baserat på det vi vet hittills under nästa år.

Oavsett hur det går med det så hade jag tänkt försöka samla ihop en grupp "provläsare" som ska få läsa utkast till olika kapitel, mot löfte att ge synpunkter på vad som är bra/dåligt, saknas eller är överflödigt. Men det blir inte förrän i vinter. Just nu är det mycket undervisning.