Föryngra i luckor = trakthyggesbruk

Ja, naturligtvis, eftersom alla de där andra faktorerna påverkas ibland och ibland inte och dessutom på olika sätt beroende på ståndort, läge i landet, osv. Det är därför det inte går att dra den generella slutsatsen att "ljus påverkar såhär".

Om ljuset vore begränsande så skulle träd inte växa bättre om man gödslar för då skulle det fortfarande vara brist på ljus.

Som Charlotta skriver: Av planterade granar växte gödslade plantor bäst, medan gödsling inte påskyndade tillväxten vid sämre ljustillgång.

Vilket indikerar att nåt annat begränsar tillväxten, men dom manipulerade inte ljus, av nån anledning.

En annan fundering du kan klura på:
Varför är dom allra flesta som pysslar med skog så otroligt fixerade vid plantor och föryngring?

De allra flesta gör ju hyggen, då är det väl ganska naturligt att man är "fixerad" vid plantor och föryngring ...... 👍
Ursäkta inlägget! Kunde inte låta bli fastän frågan var ställd till katten ...... 😉

Precis!
Men så fort man ser en liten fläck i skogen där det kommer plantor så börjar folk fundera över plantorna och glömmer träden, och den lite större beståndsnivån. De som propagerar för hyggesfritt fungerar likadant. De är lika fixerade vid plantor och föryngring, som @PlockhuggarFrasse.

Och vad menar du med det? Är väl naturligt att jag vill ha upp ny skog till dom som kommer efter?
Var bekymrad sista fallet svärfar o jag gjorde, vilket tog lång tid innan det blev någo växt på det. Provade att plantera efter 3-4 år, men fungerade inte, knappt någon planta tog dig, men efter att björken kommit så kommer både tall o gran.

På hyggen är det helt naturligt att fokusera på föryngring och plantor. Trakthyggesbruket står och faller med möjligheten att få upp plantor. Men blädningsbruket handlar inte alls om plantor. Trots det så är de flesta som förespråkar "hyggesfritt" och inte vill ha trakthyggesbruk lika fixerade vid plantor och föryngring som vilken kalhuggare som helst.
Trakthyggesbruket har en tydlig föryngringsfas. Det har inte blädningsbruk.

Ok då förstår jag vad du menar.
Ja, jag har ju ett område som det är dåligt med under växt på, vet inte riktigt vad jag ska göra med detta.
Svärfar gallrade detta för länge sedan, det har börjat komma nytt under nu, men inte så mycket än. Men han kände knappt igen sig sist han var med ut.

Har du ytor eller områden som det växer dåligt eller inget vill ta sig.
Vill du verkligen lösa problemet är det bara till att vända upp och ned på torvan, lättast och effektivast gör mad det med en grävare.
Visst det låter radikalt, men vill du verkligen bli kvitt problemet, bättre att gråta en gång än att fortsätta resten av livet med att vara tårögd

Hade själv ett område på ca 5 000 m2 där INGET växte. Bergsyra sade de vice, vad det nu är för något?
Markberedde och planterade men fick ändå tji, flera år senare grävde jag om hela området och planterade. Plantorna tog sig men framförallt blev det ett hav av björksly.

Intressant! Någon som vet vad detta kan ha berott på?

Tack till alla som deltar i dessa trådar och speciellt till dig Lars!

Jag hade tänkt att pröva luckhuggning, fram tills jag läste denna tråd.

Jag gjorde ganska nyligen tre avverkningar på sammanlagt 13 ha. Ganska stort projekt totalt sett med planterare, vilthägn med mera. Ända blir det inte riktigt som jag vill ha det när man anlitar folk plus att det är ganska stora pengar som det kostar.

Vad jag är ute efter är om det finns något sätt där jag själv kan ”småavverna” efter tid och lust varje vinter och eftersom det då skulle bli små arealer orka med att plantera själv och därmed få det så som jag vill ha det. Dessutom så skulle kostnaden vara mindre (om man sätter upp sin egen tid på nöjeskonto).

Skulle det vara en variant att avverka exempelvis 60x80 meter varje år, så som en kant som man hela tiden flyttar framåt? Jag tänker då att jag utgår från ett av de planterade hyggena och successivt flyttar kanten, och planterar efteråt alternativt låter det självföryngring (eller en kombination där man glesplanterar). I teorin borde det bli en 300 meter lång lucka som rullar fram där det längst bak står 10 åriga träd och längst fram nyplanterade.

Tror ni att det skulle fungera eller vad har jag missat?

Både kanthuggning och luckhuggning bygger på samma princip: Man börjar på flera ställen samtidigt, antingen runda luckor eller korridorer rakt igenom beståndet, och samtidigt gallras resten svagt. Efter några år utvidgas luckorna/korridorerna, Och det upprepas tills hela gamla beståndet är borta. Systemet fungerade i Östergötland för 100 år sen, så det funkar nog idag också.

Hur bra eller dåligt det fungerar beror på hur lättföryngrad marken är. Men du tänkte plantera? Och markbereda för hand?

Sen finns risken för stormfällning. Börja med att gallra svagt och vänta 7-8 år så träden hinner vänja sig vid att stå mer exponerat.

Och utvidga inte varje år. Vänta några år mellan varje utvidgning. Det kanske rentav är så att du måste sprida ut varje omgång över 2-3 år för att hinna allt?

Skogen ligger i Småland och är mycket lättföryngrad. Större delen av marken är runt G30. Tidigare är det mesta självföryngrat men har själv valt att plantera (tog över gården för inte så länge sedan). Anledning till att jag planterat berodde på dels att jag ville få in förädlade plantor i ”genbanken” med förhoppning om att höja tillväxten ytterligare på framtida självföryngringar samt även då jag på vissa ställen bytte trädslag för att bryta monokulturen.

Förstår jag dig rätt att du menar att jag skall successivt gallra fram kanten/korridoren under ca 7 år istället för att sopa ner korridoren i ett svep? I mitt exempel med 60x80 meter menar du då att jag gallrar 60x80 i flera steg under ca 7 år tills de sista träden är borta innan jag börjar på nästa 60x80 etapp? -då måste jag nog ha igång många olika kanter samtidigt för att inte överhålla allt förmycket skog. -men det gör ju å andra sidan inget bortsett från att tillväxten minskar i och med färre träd på de ytorna (pga utgallringen) tills nya plantor kommer igång?

De ytorna jag avser är redan ”mogen” men det blir för mycket/stora kalhyggen för att det ska vara roligt om jag skulle föryngringsavverka all mogen skog. Plus att då skulle jag behöva leja bort allt och då missar jag ju halva nöjet med skogen 😉

Har inte utfört markberedning utan varit noga med snytbaggebehandling och satt barrot. Jag gillar tanken med glesplantera förädlade plantor men samtidigt låta självföryngra där mellan för kvalitetsdaning och mångfald. Testar detta nu med hybridlärk.

Varför krongla till det. Håll dig till tall o gran, ja i norr kan contorta vara ett alternativ. Täckrotsplanor långtidsgödslade blir bra. Manuell markberedning fungerar alla dar i veckan, i alla fall på mindre hyggen.

I äldre skog som stått orörd länge ger plötsliga, hårda ingrepp ofta mycket stormfällning under de kommande 5-6 åren. För att undvika det är rekommendationen att du gör en "förberedande föryngringshuggning" 7-8 år innan du börjar med själva föryngringen, dvs en svag gallring i hela beståndet. Detta gäller oavsett om du tänkt dig skärm, fröträd, luckhuggning.

Ett av problemen med luckhuggning (oavsett form på luckorna) är att du får väldigt mycket beståndskanter, varje gång du gör en ny lucka eller utvidgar en befintlig. Och beståndskanter är stormkänsliga. Därför ska du dels göra den förberedande huggningen, och dels gallra mellan dina luckor för att förvarna träden om vad som är på gång. Om du inte vill gallra allt, gallra försiktigt runt dina luckor.

Själva luckorna bör göras måttligt stora till en början. Hellre ca 40x40 än dina 60x80. Du börjar med flera luckor samtidigt, och utvidgar allihop vart 3-5 år.

Det finns en kort beskrivning i skötselserien:
"Etappvis slutavverkning. Metoden innebär att det gamla beståndet avvecklas en liten bit i taget. I äldre svensk litteratur talas det framförallt om två former:
• Luckhuggning innebär att det slutavverkningsmogna beståndet avver- kas i etapper under 15–40 år. Vid första avverkningen öppnas ett antal runda eller ovala luckor i beståndet. I takt med att föryngring infinner sig i luckorna utvidgas dessa tills hela det gamla beståndet avverkats.
• Kanthuggning innebär att långsträckta, 5–30 m breda och parallella bälten avverkas igenom beståndet. Dessa breddas sedan åt ena eller båda hållen, tills hela beståndet avverkats. Jämfört med luckhuggning ger kanthuggning en mer strikt form och placering av ”luckorna”, vilket gör att man får bättre kontroll över föryngringsprocessen.
Varken luck- eller kanthuggning har egentligen förekommit i svenskt skogsbruk sedan 1940-talet mer än i försöks- eller demonstrationssyfte."

Det jag skriver är baserat på erfarenheter från den som skrivit mest om detta - Uno Wallmo.

Läs gärna Skogsskötselseriens kapitel om naturlig föryngring. Där finns en del du kan ha nytta av:

https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-sk ... -och-gran/