Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Räkne exempel.

192 inlägg 31716 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

isteskog  
#580052 Bidrag för avverkning av 5:3 skogar kunde man söka som markägare själv också. Det gjorde jag på en försumpad dålig granskog där det mest stod "kubbskog" och det fick jag ..... 🌲

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

vinterrojarn  
#580053
isteskog skrev:Bidrag för avverkning av 5:3 skogar kunde man söka som markägare själv också. Det gjorde jag på en försumpad dålig granskog där det mest stod "kubbskog" och det fick jag ..... 🌲


Ja, det var ju på alla sätt att skogen skulle bort.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

isteskog  
#580054 Den "dåliga och lågproducerande" skogen skulle avverkas och ny växtlig skog skulle ersätta den var tanken. Idag skulle nog en del av de skogarna blivit nyckelbiotoper.... Tiderna förändras! 😉

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

vinterrojarn  
#580057 Ja så är det, det är mycket som ändrats till både gott och ont.

Men jag är lite fundersam om det inte var ett rätt beslut ändå med 5:3 skogarna, men man kanske skulle ha varit lite mer diplomatiska från myndigheternas sida.


@sveakatten
Gör efter eget huvud och tycke.
Inget är fel och inget är rätt för det gäller med vilka ögon man väljer att se verkligheten.

Och inte är du någon känslig person, jag tror nog du står upp fast det blåser lite, och klarar av att scrolla bort de värsta inläggen om diten och daten.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580059
sveakatten skrev:Blädning som jag tänkte prova =
Sönderhuggen skog
5:3 skog
- - -
Frånsett det så var jag lite förvånad över placeringen av luckorna.
- - -
Hur kommer det sig att det är så pass mycket tall i ruta 1?

Det är möjligt att din skog en gång var en 5:3-skog men vi var väl överens om att det står ca 230 m3sk/ha idag? Enda problemet är att du har ont om grova träd.

Sen skriver du om "...placeringen av luckorna". Vilka luckor? Man gör inga luckor när man blädar.

Det var en hel del tall uppe på Leksberget från början, förmodligen pga en brand i mitten av 1800-talet eller nåt sånt. Sen högg man ju extremt hårt under första halvan av 1900-talet. Virkesförrådet låg större delen av tiden på omkring 50 m3sk/ha. En del av tallarna kom upp under den tiden. Tanken idag är att inte ta nån speciell hänsyn till tallarna utan sköta alltihop som om alltihop vore gran, eftersom det bara är gran som växer in numera.

Jag antar att med "ruta 1" menar du 9022 uppe på Leksberget och mer "ruta 2" menar du 9089 ovanför banvaktarstugan? Båda två är ganska typiska exempel på fullskiktad granskog. Om du bortser från stickvägarna, var har du fri sikt längre än 10-15 meter? Var har du "pelarsal"?

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#580076 Lars, tror du missförstod,

"Blädning som jag tänkte prova =
Sönderhuggen skog
5:3 skog
Kommer få åläggande att hugga allt
Myndigheterna kommer bestämma hur vi får hugga.
Är förvirrad när jag funderar på blädning."

Detta är vad killarna ovanför på sidan tror om blädning. :d
Luckorna ska vara rutorna, alltså provrutorna.
Pelarsal vet jag inte att jag skrev något om nu?

Vet du hur mycket det blev per Ha, när trakthygges beståndet avverkades?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580084 Ok, då är jag med. Vi kallar ytorna för "ytor", inte rutor. :)

Den planterade ytan låg på knappt 350 m3sk/ha och den med fröträd på ca 290. Blädningsytan hade då (2008) hunnit upp till ca 180 m3sk/ha och den dimensionshuggna låg på ca 240 och höggs ner till 50.

1564993699_volymutveckling_leksberget_1923-2008.png

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#580255 Ok, går det att jämnföra dessa ytor?
Tycker att marken och vart dom är belägna på berget, verkar skilja rätt mycket.
Eller vad var vitsen med ytorna?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580266 När ytorna anlades, 1923, hade statistikern Fischer inte publicerat sin banbrytande bok om försöksuppläggning och hur man genom upprepningar skulle få säkrare resultat. Man tänkte fortfarande då att med rejält stora ytor (1 ha) så borde man täcka in naturlig variation och få säkra resultat. Tanken var att jämföra skötselsystem, men eftersom man samtidigt ville vara "goda skogsmän" så ville man naturligtvis inte plantera och ställa fröträd uppe på toppen. Så där uppe hamnade de mindre intressanta behandlingarna. Där har de å andra sidan fått vara ifred. Det fanns ju sex ytor till 1950 i Siljansfors, som senare avvecklades av olika skäl.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#580275 Här har hänt en del i tråden sedan sist och trots en del vassa motargument noterar jag när jag tar ett steg tillbaka att det finns en del vi är överens om trots allt!
Om vi antar att Fredrik Reuter har rätt (och tyskarna fel) ifråga om ökad tillväxt i mixade bestånd så finns det ändå aspekter av detta som gör att jag har svårt att se fördelarna med trakthyggesbruk, annat än att skördandet går rationellt förstås.
Bilagd bild visar utvecklingen för brutto- och nettovärde i det svenska skogsbruket sedan 50-talet. Ingen vacker syn och i min mening räcker det med den här bilden för att höja på ögonbrynen över hallelujastämningen som trakthuggarna bubblar över av. Entusiasmen är oförklarlig och säg den möbelsnickare eller fanérhyvlare som blir glad av en promenad över en ordinär skogsfastighet.
skogsbrukets ekonomiska utveckling.docx

En stor bov i lönsamhetsdramat är 1:a och 2:a-gallringarna som lider av hög drivningskostnad/m3 samtidigt som det är lågprisade sortiment som tas ut. När skördekostnaden tangerar bruttovärdet blir det gratis virke in i pappersbruken eftersom skogsägaren betalar för skörden och bara får växelpengar för leveransen.
Vad jag kan förstå presterar SLU:s blädningsförsök något sämre i ekonomiska termer än skogsbruket generellt, därav mitt utspel att de ”inte heller excellerar i fråga om ekonomi eller rationalitet”. Kanske är det ett strukturellt fel i skogsindustrin när kvalitet inte premieras mer och antalet kvalitetsklasser sjunker. Sannerligen är det ett fel på skogsbruket när de inköpare som letar efter kvalitetsvirke måste handla utomlands för att säkra inflödet till sina industrier!
Hur som helst, oavsett hur vi vill hugga så konstateras här i tråden att stort förråd är bra för tillväxten, iaf upp till en gräns som för de flesta ligger låångt bort. Bra! Låt oss skörda mindre än tillväxten ett tag och sedan leverera grövre timmer. Det är klart att plockhuggning knaprar på antalet riktigt stora träd (de blir färre efter skörd, tro det eller ej) i beståndet men jag kan leva med färre stora i ett i övrigt beskogat bestånd om jag slipper hygget och allt arbete/kostnader/risker som kommer med det.

Vi vet (någon emot?) att naturlika skogar inte är lika känsliga för storm och svamp/insekter som odlingar och vi vet att de brinner sämre än plantagerna. Det är klart att industrin vill att alla ska ha virkesåkrar som trycker in kubikmetrar i sågverk och papperbruk men för den enskilde är det ekonomiskt tjänstefel att satsa allt på ett kort för att kanske upptäcka att Gudrun inte var den sista stormen eller 2018 var den sista torrsommaren.

Dessutom – hör och häpna! – finns det skogsägare som värderar annat med skogen än de timmerlass som lämnar den. Oräkneliga fina svampställen och älgpass kan numera bara hittas med machete och GPS. Sådant behöver också beaktas.
För skogsentreprenörernas del är ekonomin idag ofta ansträngd. Med kontinuerligt skogsbruk finns stora möjligheter att utveckla nya tjänster (stämpling, planering mm) genom vilka de kan komma närmare skogsägaren och därmed pengarna.
Det går att hitta fler problem med trakthuggning (biodiversitet, kolbalans, vattensituation, marktemperatur osv) och fler fördelar med kontinuerliga skogar (mjuka värden, kvalitetsvirke, ekosystemstjänster osv) men den här tråden är redan lång.
Jag önskar Sveakatten lycka till med plockhuggningen!

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580277
PlockhuggarFrasse skrev:En stor bov i lönsamhetsdramat är 1:a och 2:a-gallringarna som lider av hög drivningskostnad/m3 samtidigt som det är lågprisade sortiment som tas ut. När skördekostnaden tangerar bruttovärdet blir det gratis virke in i pappersbruken eftersom skogsägaren betalar för skörden och bara får växelpengar för leveransen.

Nej,
Fullständigt feltänkt.
Massaveden betalas precis lika mycket eller lite oavsett om den kommer från en slutavverkning, gallring eller blädning. Massa- och pappersbruken får inte virket gratis därför att någon annan betalar mer eller mindre för avverkningen.

Oavsett hur du bedriver skogsbruket, även i dina gallringar, så kommer en stor andel av virket vara massaved och massaveden betalas som massaved.

Syftet med gallring inom trakthyggesbruket har alltid varit att skapa en bra slutavverkning. Innan gallringsskördarna revolutionerade ekonomin vid gallring så räknade man med att en första gallring i bästa fall skulle gå jämnt upp men ofta med förlust (precis som röjning), en andra gallring borde kunna ge ett litet netto, men sen var det i slutavverkningen man fick bra betalt. Nu har kostnadsökningen i skogsbruket gjort att vi snart är tillbaka där.

Och kostnadsökningen i skogsbruket handlar om högre personalkostnader därför att alla vill ha högre levnadsstandard. Alla vill tillhöra medelklassen och helst den övre medelklassen, och ha råd med villa, sommarstuga, två bilar, TV, datorer, tvättmaskin, diskmaskin, god mat och vin varje helg, utlandssemester varje år, osv. Det intressanta i bilden av kostnadsutvecklingen är att om man tittar från 1960 och framåt så har det pendlat upp och ner runt 200 utan någon tydlig trend. Det beror på att man har lyckats rationalisera avverkningskostnaderna. Utan den tekniska utvecklingen hade det för övrigt varit utopiskt att prata om att kunna bläda med någon som helst lönsamhet.

Kontinuerlig gallring på lång sikt, mer än bara 30-40 år, kräver dessutom fullskiktad skog. Det finns inget sätt att komma runt det. Varianter på din "plockhuggning" har testats på mängder av ställen, om och om igen, med olika trädslag och olika tillväxtbetingelser, från boreal skog till tropisk regnskog, och resultatet har alltid blivit detsamma: Om skogen från början är fullskiktad och avverkningen begränsas till gallring bland de största träden och med bevarande av ett stort virkesförråd, då fungerar det. Alla andra varianter slutar efter några decennier med att skogen blir för gles och man måste slutavverka och börja om (eller så lämnas skogen åt sitt öde ett sekel eller nåt sånt).

@PlockhuggarFrasse, varför startar du inte en egen tråd där du lägger upp alla dina påståenden för ordentlig diskussion. Det vore bra om den här tråden fick handla om det den började med, nämligen hur Sveakatten ska bläda sin skog.

(förresten, vad är "plockhuggning" för märkligt ord? vad är "plock"? och hur skiljer sig "plockhuggning" från en "beståndsvårdande utglesning med tillvaratagande av virke"?)

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#580283 Hur de litauer och polacker som planterar och röjer i våra skogar ska kunna göras skyldiga för kostnadsökningen är mig obegripligt. Och de skogsentreprenörer vi har är otroligt duktiga på att pressa kostnader. Men din resignerade ton är intressant, även om jag själv inte gett upp hoppet om ett lönsamt skogsbruk än.
Om våra förfäder kunde ta ut virke utan kalhyggen och därigenom bygga både gårdar och hålla igång en livaktig skogsindustri på landsbygden ska nog vi klara det också. Men den nuvarande utvecklingen med allt färre sysselsatta inom industrin och allt mer bulkartade sortiment till allt högre produktionskostnader är inte vägen framåt.
En skog kan vara gles utan att förrådet är lågt. Vi behöver börja förstå värdet med hög volym och hög ålder/grova dimensioner. Ta bort ett träd i en gles skog och du har en stor lucka där det kommer att föryngras. Finns bra exempel på det i tex Hamra nationalpark (fast där ligger ju trädet som föll kvar förstås...
Fick nyligen nys om föreningen Skogens Mångbruk (Facebook). Massor av trevliga skogsägare där som håller på att leta sig bort från storskogsbruket genom att tänka nytt eller annorlunda. Bra initiativ!

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

vinterrojarn  
#580284 Jag är lite fundersam på allt detta.

Tråden handlar om sveakattens funderingar om blädning och hans kommande huggning.

Sedan kommer allt detta dragandes..
Vad har polacker och andra öststatare med hans blädning att göra?

Vi har en Ulf som svammlar det räcker!
Eller är det samma person men i olika alias som är framme, för vissa argument har jag läst förr..... ^#(^

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#580285 Nej, jag är inte Ulf1. Hade bara fräckheten att vara litet entusiastisk inför Sveakattens kommande huggning och delgav honom några tankar kring det, med hänvisning till egna erfarenheter. Sedan har jag bemött de påpekanden som följde. Det måste väl ändå en tråd tåla?

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

vinterrojarn  
#580286
PlockhuggarFrasse skrev:Nej, jag är inte Ulf1. Hade bara fräckheten att vara litet entusiastisk inför Sveakattens kommande huggning och delgav honom några tankar kring det, med hänvisning till egna erfarenheter. Sedan har jag bemött de påpekanden som följde. Det måste väl ändå en tråd tåla?


Ja det gör den, men jag skulle nog hålla mig i ulfs tråd om jag vill diskutera dessa saker som inläggen beskriver.
Så kan sveakatten få ha sin tråd och sina funderingar rena från övriga frågor.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).