Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Räkne exempel.

192 inlägg 52571 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

halvproffs  
#579645
PlockhuggarFrasse skrev:Jag har inte räknat ut hur man svarar på enskilda inlägg i tråden utan kan bara svara på det sista. Ha därför litet tålamod med mig om jag missar något i raddan ovanför och påminn gärna! Kommer dock att försöka ha semester och hänger inte med näsan över datorn de närmaste dagarna. Nu följer litet otyglad frustration. Ber om överseende med det:
För det första vill jag påpeka att skog knappast är någon exakt vetenskap. Man skulle kunna ta världens främsta experter och ställa dem i en ring kring ett träd i en uppvuxen skog och ställa frågan: Vad händer om jag tar bort det här trädet? Det skulle inte komma något svar i konsensus och kanske skulle svaren bli lika många som det står forskare kring trädet ifråga.
Det är därför anmärkningsvärt att Lars L uttrycker sig så tvärsäkert som han gör i fråga om naturnära skogsbruk. Låt oss ta ett steg tillbaka och betrakta vad SLU och Lars egentligen representerar:
De senaste sjuttio åren har nettona sjunkit med ungefär 50% i Sverige. Det är under samma period som industriskogsbruket har tagit över och kommit att dominera. Utöver att lönsamheten sjunkit har skötselkostnaderna ökat kraftigt (sedan mitten 90-tal) och skadefrekvensen är numera alarmerande hög. Åtskilliga skogsodlingar avverkas i förtid därför att främst skadesvampar och insekter hotar fortsatt växande.
Det krävs inte mycket till storm för att välta en gran- eller tallplantage om den kommer innan marken tjälat och det ligger snö i kronorna. Och så vidare… Det är förödande för den skogliga kalkylen och den enskilde skogsägaren men från SLU:s håll agerar man inte därför att det vore att erkänna att intensivt skogsbruk har sina brister. Man hanterar det som om någon haft otur men det finns ingen plan B. Tvärtom försöker man lösa de problem som uppstått med mer av samma sak.
Vi kan alltså konstatera att skogsbrukarekonomin är på väg åt helvete till exempel genom att titta in på Skogsstyrelsens statistikdatabas eller genom att följa hur negativa netton sprider sig söderut (senaste exemplet jag hörde om var i Västeråstrakten) och genom att se hur en torrsommar får torkstressade kulturskogar att racka ihop under trycket från barkborrar som innan vi började envisas med monokulturer var en insekt bland andra, i balans med rovinsekter och andra predatorer.
Så, medan skogsägare går till knäna i angrepp av törskate och andra svampar, medan kontortaodlingar havererar och multiskadade skogar breder ut sig ångar SLU på som om ingenting står på spel. Allt ska lösa sig med förädlade arter och gödsling eller andra framtidsfantasier som ingen har visat att de fungerar i verkligheten på lång sikt. Skogsägaren ska ta risken, därtill övertalad av industrin som ges legitimitet av bl.a SLU.
Jag gissar – med hänvisning till att industrin medfinansierar åtskilligt med forskning - att SLU inte törs initiera studier kring de naturnära sätten. Och jag kan garantera att industrin själv aldrig kommer att slanta för något som riskerar ändra på det att landets skogsägare frivilligt låggallrar och därmed levererar in miljontals kubikmeter praktiskt taget gratis till pappersbruken. Och ändå har ingen bevisat att ”Den svenska modellen” är lönsam. SCA/Holmsund visade i ett arbete för några år sedan då man studerade framtida kvalitet i förstagallringar att potentialen för framtida kvalitet var förfärande låg: potentialen för framtida förstaklassvirke var mindre än 1% i de anlagda och omsorgsfullt skötta skogarna. Går det ens att hitta ett bättre kvitto på hur meningslöst det är att kalhugga och sedan betala dyrt för anläggning och skötsel av ny skog?
Inte heller de försök Lars L investerar sin tid i excellerar ifråga om lönsamhet eller rationalitet.
Lars Lundqvist har ägnat åtskilligt av sin forskargärning åt att studera blädning. En bruksform som man i decennier vetat inte är särskilt praktisk eller effektiv eftersom den förutsätter att man knökar in skogen i ett konstgjort tillstånd av skiktning, till priset av drygt planeringsarbete samt (ineffektiv) skörd av träd som är långt ifrån mogna för skörd. Man kan med rätta fråga sig varför SLU biter sig fast vid blädning som om det vore det enda alternativet till kalhuggning? Det finns ju naturnära, framgångsrika brukssätt och man behöver bara ta sig över Öresund för att finna dem. Välbestockade, lönsamma skogar som står pall för blåsväder och andra störningar och som levererar välbetalda sortiment praktiskt taget helt av sig själva.
SLU:s/Future Forests stora kunskapssammanställning om hyggesfritt skogsbruk som kom för ett par-tre år sedan är ett skämt och har man grundläggande kunskaper i naturnära skogsskötsel verkar den mest som ett försök att sabotera alla seriösa försök till diskussion kring alternativa skogsskötselmodeller. Vem som helst kan hugga ner en skog till strax över trasnivå och sedan konstatera att det inte var en bra idé, varken ekologiskt eller ekonomiskt. Frågan är varför det görs alls och dessutom under sken av att vara det mest intelligenta en skogsforskare kan ta sig för?
Jag menar att det vilar ett stort ansvar på de forskare som lägger ut riktlinjerna för framtidens skogsbruk och rekommendationerna kring detta. Det ska vara uthålligt och robust och det ska vara lönsamt. Det duger inte att vifta bort Europas mest lönsamma skogsbruk som ”filosofier” utan att samtidigt anstränga sig för att finna ut någonting bättre, utan att ens beakta den internationella forskning som visar att skoglig tillväxtdynamik kan användas för att kraftigt förbättra lönsamheten i skogsbruket.
Det kan omöjligen vara så att den med skogsägarnas bästa för ögonen har råd att vara tvärsäker och jag skulle uppskatta om det ville ges lite plats för ödmjukhet i återstoden av diskussionen.

OK, studien jag läst som visar på kraftigt ökad tillväxt i mixade bestånd är https://link.springer.com/article/10.10 ... 008-0215-9 och är inte baserad på simuleringar. Handlar om blandningar av gran och bok i centraleuropa Den är högst relevant, i synnerhet som det inom odlingsforskning generellt finns en hel del forskning som visar på samma effekt. I en metastudie av Bradley Cardinale visas tex att mixade odlingar i snitt ger 1,7 ggr högre biomassaproduktion än monokulturer samt att denna effekt tycks öka ju längre tiden går och ju högre antal arter man mixar. Det finns alltså gott om skäl att undvika trädslagsrena bestånd om man kan acceptera tanken att detta gäller överallt.
Vidare visar Stephenson et al i en studie på 600 trädslag (om jag minns rätt) att volymstillväxten bara ökar ju äldre träd blir. Fotosyntesen är visserligen mindre effektiv hos gamla träd men det mer än uppvägs av deras större bladyta. I studien konstateras att 30% av tillväxten återfinns hos de 6% största träden. Det finns alltså gott om skäl att låta skogen stå och åldras och grovna men inga att hugga ner den till sub-hundra m3/ha för ”inväxningens skull”.
I Lubeck finns bestånd med över 1000 m3/ha och man väljer ändå att skörda mindre än tillväxten eftersom man ännu inte sett slutet på avkastningsökningen det för med sig.
När jag nu lyckönskar och hejar på Sveakatten i hans projekt med Plockhuggning dyker Lars L upp och avkräver mig praktiskt taget information av forskningskvalitet från egna observationer. Detta vill jag bemöta så här:
För det första bör du i kraft av din auktoritet ödmjuka dig inför att de försök du varit delaktig i och redovisat i ”Hyggesfritt Skogsbruk: En Kunskapssammanställning” inte var framgångsrika. Jag antar att du trots allt försökte ditt bästa men kan du inte själv presentera ett framgångskoncept i skogen bör du avstå från att tvärsäkert rådge andra.
För det andra ställer du frågor på ett sådant sätt att det närmast är omöjligt att svara på dem. Det finns inte ETT svar på vad som ”ska” hända i en lucka. Det finns förmodligen lika många reaktioner på marken i luckor som det finns luckor. Jag nöjer mig med att konstatera att föryngring sätter fart om bara luckan är tillräckligt stor. Även långt norrut räcker det med motsvarande en halv tennisplan för att saker ska hända. Övre gräns drar jag vid 0,25 ha då större luckor får alltför mycket hyggeskaraktär med dålig plantmorfologi och gräsproblem.
För det tredje finns det tillräckligt med kvalitativ forskning kring kontinuitetsskog i Norden (inte minst från Pukkala i Finland och från de danska statsskogarna) för att du - om du verkligen ville lägga två strån i kors – kunde inhämta informationen där.


Herregud, vi är väl ingen bokläsarklubb heller.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Avslutat-02  
#579653 Det där var som att läsa en roman.
Det tog sin lilla tid, men det var trevligt skrivet.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Vedproducent  
#579655
halvproffs skrev:
PlockhuggarFrasse skrev:Jag har inte räknat ut hur man svarar på enskilda inlägg i tråden utan kan bara svara på det sista. Ha därför litet tålamod med mig om jag missar något i raddan ovanför och påminn gärna! Kommer dock att försöka ha semester och hänger inte med näsan över datorn de närmaste dagarna. Nu följer litet otyglad frustration. Ber om överseende med det:
För det första vill jag påpeka att skog knappast är någon exakt vetenskap. Man skulle kunna ta världens främsta experter och ställa dem i en ring kring ett träd i en uppvuxen skog och ställa frågan: Vad händer om jag tar bort det här trädet? Det skulle inte komma något svar i konsensus och kanske skulle svaren bli lika många som det står forskare kring trädet ifråga.
Det är därför anmärkningsvärt att Lars L uttrycker sig så tvärsäkert som han gör i fråga om naturnära skogsbruk. Låt oss ta ett steg tillbaka och betrakta vad SLU och Lars egentligen representerar:
De senaste sjuttio åren har nettona sjunkit med ungefär 50% i Sverige. Det är under samma period som industriskogsbruket har tagit över och kommit att dominera. Utöver att lönsamheten sjunkit har skötselkostnaderna ökat kraftigt (sedan mitten 90-tal) och skadefrekvensen är numera alarmerande hög. Åtskilliga skogsodlingar avverkas i förtid därför att främst skadesvampar och insekter hotar fortsatt växande.
Det krävs inte mycket till storm för att välta en gran- eller tallplantage om den kommer innan marken tjälat och det ligger snö i kronorna. Och så vidare… Det är förödande för den skogliga kalkylen och den enskilde skogsägaren men från SLU:s håll agerar man inte därför att det vore att erkänna att intensivt skogsbruk har sina brister. Man hanterar det som om någon haft otur men det finns ingen plan B. Tvärtom försöker man lösa de problem som uppstått med mer av samma sak.
Vi kan alltså konstatera att skogsbrukarekonomin är på väg åt helvete till exempel genom att titta in på Skogsstyrelsens statistikdatabas eller genom att följa hur negativa netton sprider sig söderut (senaste exemplet jag hörde om var i Västeråstrakten) och genom att se hur en torrsommar får torkstressade kulturskogar att racka ihop under trycket från barkborrar som innan vi började envisas med monokulturer var en insekt bland andra, i balans med rovinsekter och andra predatorer.
Så, medan skogsägare går till knäna i angrepp av törskate och andra svampar, medan kontortaodlingar havererar och multiskadade skogar breder ut sig ångar SLU på som om ingenting står på spel. Allt ska lösa sig med förädlade arter och gödsling eller andra framtidsfantasier som ingen har visat att de fungerar i verkligheten på lång sikt. Skogsägaren ska ta risken, därtill övertalad av industrin som ges legitimitet av bl.a SLU.
Jag gissar – med hänvisning till att industrin medfinansierar åtskilligt med forskning - att SLU inte törs initiera studier kring de naturnära sätten. Och jag kan garantera att industrin själv aldrig kommer att slanta för något som riskerar ändra på det att landets skogsägare frivilligt låggallrar och därmed levererar in miljontals kubikmeter praktiskt taget gratis till pappersbruken. Och ändå har ingen bevisat att ”Den svenska modellen” är lönsam. SCA/Holmsund visade i ett arbete för några år sedan då man studerade framtida kvalitet i förstagallringar att potentialen för framtida kvalitet var förfärande låg: potentialen för framtida förstaklassvirke var mindre än 1% i de anlagda och omsorgsfullt skötta skogarna. Går det ens att hitta ett bättre kvitto på hur meningslöst det är att kalhugga och sedan betala dyrt för anläggning och skötsel av ny skog?
Inte heller de försök Lars L investerar sin tid i excellerar ifråga om lönsamhet eller rationalitet.
Lars Lundqvist har ägnat åtskilligt av sin forskargärning åt att studera blädning. En bruksform som man i decennier vetat inte är särskilt praktisk eller effektiv eftersom den förutsätter att man knökar in skogen i ett konstgjort tillstånd av skiktning, till priset av drygt planeringsarbete samt (ineffektiv) skörd av träd som är långt ifrån mogna för skörd. Man kan med rätta fråga sig varför SLU biter sig fast vid blädning som om det vore det enda alternativet till kalhuggning? Det finns ju naturnära, framgångsrika brukssätt och man behöver bara ta sig över Öresund för att finna dem. Välbestockade, lönsamma skogar som står pall för blåsväder och andra störningar och som levererar välbetalda sortiment praktiskt taget helt av sig själva.
SLU:s/Future Forests stora kunskapssammanställning om hyggesfritt skogsbruk som kom för ett par-tre år sedan är ett skämt och har man grundläggande kunskaper i naturnära skogsskötsel verkar den mest som ett försök att sabotera alla seriösa försök till diskussion kring alternativa skogsskötselmodeller. Vem som helst kan hugga ner en skog till strax över trasnivå och sedan konstatera att det inte var en bra idé, varken ekologiskt eller ekonomiskt. Frågan är varför det görs alls och dessutom under sken av att vara det mest intelligenta en skogsforskare kan ta sig för?
Jag menar att det vilar ett stort ansvar på de forskare som lägger ut riktlinjerna för framtidens skogsbruk och rekommendationerna kring detta. Det ska vara uthålligt och robust och det ska vara lönsamt. Det duger inte att vifta bort Europas mest lönsamma skogsbruk som ”filosofier” utan att samtidigt anstränga sig för att finna ut någonting bättre, utan att ens beakta den internationella forskning som visar att skoglig tillväxtdynamik kan användas för att kraftigt förbättra lönsamheten i skogsbruket.
Det kan omöjligen vara så att den med skogsägarnas bästa för ögonen har råd att vara tvärsäker och jag skulle uppskatta om det ville ges lite plats för ödmjukhet i återstoden av diskussionen.

OK, studien jag läst som visar på kraftigt ökad tillväxt i mixade bestånd är https://link.springer.com/article/10.10 ... 008-0215-9 och är inte baserad på simuleringar. Handlar om blandningar av gran och bok i centraleuropa Den är högst relevant, i synnerhet som det inom odlingsforskning generellt finns en hel del forskning som visar på samma effekt. I en metastudie av Bradley Cardinale visas tex att mixade odlingar i snitt ger 1,7 ggr högre biomassaproduktion än monokulturer samt att denna effekt tycks öka ju längre tiden går och ju högre antal arter man mixar. Det finns alltså gott om skäl att undvika trädslagsrena bestånd om man kan acceptera tanken att detta gäller överallt.
Vidare visar Stephenson et al i en studie på 600 trädslag (om jag minns rätt) att volymstillväxten bara ökar ju äldre träd blir. Fotosyntesen är visserligen mindre effektiv hos gamla träd men det mer än uppvägs av deras större bladyta. I studien konstateras att 30% av tillväxten återfinns hos de 6% största träden. Det finns alltså gott om skäl att låta skogen stå och åldras och grovna men inga att hugga ner den till sub-hundra m3/ha för ”inväxningens skull”.
I Lubeck finns bestånd med över 1000 m3/ha och man väljer ändå att skörda mindre än tillväxten eftersom man ännu inte sett slutet på avkastningsökningen det för med sig.
När jag nu lyckönskar och hejar på Sveakatten i hans projekt med Plockhuggning dyker Lars L upp och avkräver mig praktiskt taget information av forskningskvalitet från egna observationer. Detta vill jag bemöta så här:
För det första bör du i kraft av din auktoritet ödmjuka dig inför att de försök du varit delaktig i och redovisat i ”Hyggesfritt Skogsbruk: En Kunskapssammanställning” inte var framgångsrika. Jag antar att du trots allt försökte ditt bästa men kan du inte själv presentera ett framgångskoncept i skogen bör du avstå från att tvärsäkert rådge andra.
För det andra ställer du frågor på ett sådant sätt att det närmast är omöjligt att svara på dem. Det finns inte ETT svar på vad som ”ska” hända i en lucka. Det finns förmodligen lika många reaktioner på marken i luckor som det finns luckor. Jag nöjer mig med att konstatera att föryngring sätter fart om bara luckan är tillräckligt stor. Även långt norrut räcker det med motsvarande en halv tennisplan för att saker ska hända. Övre gräns drar jag vid 0,25 ha då större luckor får alltför mycket hyggeskaraktär med dålig plantmorfologi och gräsproblem.
För det tredje finns det tillräckligt med kvalitativ forskning kring kontinuitetsskog i Norden (inte minst från Pukkala i Finland och från de danska statsskogarna) för att du - om du verkligen ville lägga två strån i kors – kunde inhämta informationen där.


Herregud, vi är väl ingen bokläsarklubb heller.

Nej det kändes lite överdrivet långt. Kunde ju sparat 90 procent till kommande inlägg. Men jag ansträngde mig och lyckades komma igenom. Det är ändå duktigt att skriva på det sättet. Ser att han är ny medlem också. Sen kan man ju ha synpunkter på innehållet och det får alla ha förstås. Men det kan ändå bli roligt att följa. Helst i lite kortare version i flera etapper då förstås.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Mellberg  
#579693 Så kom det en till, som tänker hugga sönder sin skog =))

Alla kan goggla på 5:3 skog, så förstår ni vad jag menar :surp:

Trakthyggesbruket har fungerat utmärkt i drygt 60 år och ingen annan skogsskötselmetod kommer i närheten, vad gäller tillväxt eller lönsamhet. :d

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Avslutat-02  
#579700 Bara att låta de hugga sönder sin skog, och kanske riskera ett åläggnade att avverka resterande bestånd.

Men det är ju deras beslut och deras huvudvärk.

Precis som allt annat, vilken tur det är att trakthyggesbruket finns, för utan detta skogsbruk så skulle det inte vara acceptabelt att sköta skogen efter eget huvud utan en myndighet skulle stå med pekpinnen och visa riktningen....

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

gurka  
#579741 PlockhuggarFrasse skrev
"Lars: Det märks att du arbetar på SLU och vill att det ska finnas ETT svar på frågor av typen "Vad händer i luckan?" Verkligheten är emellertid inte så mallad och sanningen är snarare att det finns lika många svar på frågan som det finns luckor. Var den är belägen, vad som stod där innan ,vad som står runtomkring osv påverkar vad reaktionen blir när luckan tas upp"

Jag tycker Lars har intressanta frågor. För att kunna upprepa ett resultat måste man förstå vilka parametrar som påverkar resultatet.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#579745
PlockhuggarFrasse skrev:Nu följer litet otyglad frustration.

Det märktes. Inlägget svepte över en hel massa områden och var fullt av påståenden som kräver rätt ingående svar för att göra allt begripligt. Jag har identifierat tre olika skogliga ämnen utöver det som tråden handlar om (dvs blädningsbruk):

- Luckföryngring
- Blandskogseffekt
- Lübeckmodellen

Det fungerar inte att diskutera allt möjligt i alla trådar, så de första två ämnena, luckföryngring och blandskogseffekt, tänkte jag starta två egna trådar om och Lübeckmodellen har redan en egen tråd. Sen tar PlockhuggarFrasse upp en del om vetenskap kontra praktisk verksamhet, universitetens roll i samhället och hur forskning finansieras, men de delarna tänkte jag tillsvidare skippa helt eftersom de ämnena är inte begränsade till skogsbruket utan rör allt i vårt moderna samhälle.

- - - -

Om jag då återgår till ämnet för tråden - Blädningsbruk - så har PlockhuggarFrasse en hel massa påståenden, där det mesta är fel i sak.

Vi börjar med de tre jag strukit under:
PlockhuggarFrasse skrev:Lars Lundqvist har ägnat åtskilligt av sin forskargärning åt att studera blädning. En bruksform som man i decennier vetat inte är särskilt praktisk eller effektiv eftersom den förutsätter att man knökar in skogen i ett konstgjort tillstånd av skiktning, till priset av drygt planeringsarbete samt (ineffektiv) skörd av träd som är långt ifrån mogna för skörd.

Fullskiktning är ett naturligt tillstånd för många så kallat skuggtåliga trädslag, inklusive gran (Picea abies) på våra breddgrader. Tropisk regnskog är normalt fullskiktad. Granskog i alperna är fullskiktad. De fjällnära granskogarna är fullskiktade. Det är ett naturligt tillstånd som man manipulerar med blädningsbruk, på samma sätt som trakthyggesbruk manipulerar en enskiktad struktur.

Planeringen är inte mer komplicerad än planering av trakthyggesbruk. Den kräver inventeringsdata, men det gör allt skogsbruk.

Skörden (blädningen) begränsas till de grövre träden i beståndet. Det är bland dem urvalet görs. På vilket vis är de "långt ifrån mogna för skörd"?

PlockhuggarFrasse skrev:Vidare visar Stephenson et al i en studie på 600 trädslag (om jag minns rätt) att volymstillväxten bara ökar ju äldre träd blir. Fotosyntesen är visserligen mindre effektiv hos gamla träd men det mer än uppvägs av deras större bladyta. I studien konstateras att 30% av tillväxten återfinns hos de 6% största träden.

Ja, den studien omfattar i huvudsak fullskiktade skogar och där växer de största träden absolut mest. Så ser det ut i all fullskiktad skog. Men så ser det ut i många enskiktade skogar också. De enskilda träden ökar gradvis sin tillväxt, men eftersom det hela tiden dör några träd så minskar tillväxten sakta i äldre skog. Studien tittade bara på enskilda träd, inte på populationsnivå (bestånd).
OBS! Jag tror att många har svårt att hålla isär tillväxt och förråd. Att tillväxten minskar betyder inte att förrådet minskar utan bara att förrådet ökar varje år men att ökningen är lite mindre varje år. Så den studien visade inget nytt.

PlockhuggarFrasse skrev:Det finns alltså gott om skäl att låta skogen stå och åldras och grovna men inga att hugga ner den till sub-hundra m3/ha för ”inväxningens skull”.

Absolut! Håller helt med. Vem har påstått något annat? Du kanske har lyssnat på Mats Hagner eller läst några av de finska studierna som förespråkar att virkesförrådet ska sänkas rejält för att på så vis höja förräntningen i procent (fast avkastningen i kronor sjunker) och försöka öka inväxningen? Min egen tumregel är att försöka gissa sig till boniteten, dividera med 0,03 och sen inte sänka den stående volymen så långt under den nivån.
(om vi gissar att boniteten är 6 m3sk/ha&år så blir det 6/0,03=200, dvs lämna kvar åtminstone 170-180 m3sk/ha)
Och titta inte på plantor och småträd utan fokusera på den övre delen av beståndet. Om jag avverkar detta träd nu, vad finns då att avverka om 10 år, om 20 år, om 30 år, osv. Inväxningen sköter sig själv om vi begränsar avverkningen till få, riktigt stora träd.

PlockhuggarFrasse skrev:För det tredje finns det tillräckligt med kvalitativ forskning kring kontinuitetsskog i Norden (inte minst från Pukkala i Finland och från de danska statsskogarna) för att du - om du verkligen ville lägga två strån i kors – kunde inhämta informationen där.

Om du vill få en överblick över de studier som gjorts fram till 2016 och som bygger på faktiska fältmätningar så kan jag rekommendera min forskningsöversikt som "Forest Ecology and Management" publicerade i februari 2017:

Lundqvist, L. (2017). Tamm Review: Selection system reduces long-term volume growth in Fennoscandic uneven-aged Norway spruce forests. Forest Ecology and Management, 391, 362–375. http://doi.org/10.1016/j.foreco.2017.02.011
http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 2716310271

Den är mer fullständig än rapporten till Skogsstyrelsen och täcker alla studier publicerade i Sverige, Norge och Finland som är baserade på mätningar i fält och inte på simuleringar. Den förklarar dessutom bättre en del av historiken kring blädningsbruk, varför bestånden måste vara fullskiktade, en del av den mest grundläggande forskningen som gjordes nere i Europa fram till mitten av 1900-talet.

Jo, finnarna är produktiva men kvalitén på en del av det som publiceras kan diskuteras. Sök hellre på Sauli Valkonen om du vill hitta riktigt bra studier.

Sen har du en formulering som du gärna får utveckla:
"Inte heller de försök Lars L investerar sin tid i excellerar ifråga om lönsamhet eller rationalitet. "

Jag vet inte riktigt vilka "försök" du syftar på. Som doktorand analyserade jag gamla blädningsytor som anlagts och skötts av andra. Sen startade jag ett eget långsiktigt fältexperiment som nästa år har löpt i 30 år och som det är dags att utvärdera. Och sen har jag gjort några andra studier under årens lopp, baserade på andra material. Men inga av dessa fältförsök har haft som syfte att studera ekonomi eller rationalitet i praktiskt skogsbruk. De har bara haft som syfte att se hur skogen växer. Praktisk verksamhet är nåt helt annat. Vad som är lönsamt eller ej påverkas av så mycket annat att det inte går att ta med det i vetenskapliga studier av hur träd och bestånd växer.


PS. Man citerar genom att klicka på den lilla pratbubble-ikonen uppe till höger i inlägget.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#579797 Är det en gemensam nämnare för alla blädnings- och plockhuggningsförespråkare att de ger ett intryck av viss förvirring?

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Palakangas  
#579800
Skogsola skrev:Är det en gemensam nämnare för alla blädnings- och plockhuggningsförespråkare att de ger ett intryck av viss förvirring?

Det kan vara förståeligt. De har inte direkt några lyckade skogar att hänvisa till. Har man två, tre hektar som hobby må det vara hänt.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#579845 Var upp och tittade på lite exempel i Siljansfors. Utsikt från toppen
$matches[2]

Inser nu att det är svårt att jämnföra provytor som jag läser om i olika försök, denna ruta ligger på 380-400 meters höjd, på toppen av högsta berget, skogen ser nästan ut som fjällskog. Marktäcket bestod mest av mossa.
Skulle tro kring 10-20% tall, fast den blivit bäldad så länge. (alldeles för glest?)
$matches[2]

$matches[2]

Överkanten på rutan var något bättre mark, blåbärs ris, och träden såg lite bättre ut.
$matches[2]

Tittade också på ett dimensionshugget område, det låg lite högre upp och ännu mera utsatt för vinden.
Såg inte så trevligt ut, men mycket plantor var det.
$matches[2]

Ytan orört, var också blåbär och lite bättre skog på.
$matches[2]

Ytan som har varit trakthuggen som jämnförelse är ett fall i dag,fröträden borttagna, marken ser ut att vara rätt bra.
$matches[2]

Yta nr 2 ligger på ca 200 meter(tror jag) bättre mark och skog.
$matches[2]

$matches[2]

Alldeles utanför rutan torrträd ca 30-40 st, såg några även i rutan, barkborre eller torkan ifjol?
1564898014_20190802_105127.jpg

Ursäkta att det blev lite långt, men är ju smått förvirrad.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580027
PlockhuggarFrasse skrev:... landets skogsägare frivilligt låggallrar och därmed levererar in miljontals kubikmeter praktiskt taget gratis till pappersbruken. ...

Det här påståendet dyker upp då och då, och det brukar presenteras av de som ogillar trakthyggesbruk i allmänhet och kalhyggen i synnerhet. Kruxet är att det är helt galet.

Hur hade du tänkt dig att gallringsformen skulle göra att virket blir gratis? Hur menar du att massavedspriset påverkas av hur någon avverkar? Hur skulle massaveden bli dyrare för pappersbruken i ett hyggesfritt skogsbruk?

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Avslutat-02  
#580028 Är det bara jag som tycker vissa bitar ur plockhuggarfrasses inlägg påminner om en viss herres inlägg??

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#580031
sveakatten skrev:Var upp och tittade på lite exempel i Siljansfors.
- - -
Ursäkta att det blev lite långt, men är ju smått förvirrad.

Vad var det som förvirrade? På vilket sätt såg skogen inte ut som du tänkt dig? Båda ytorna är ganska typiska blädningsbestånd, där den du kallade yta två (9082, ovanför banvaktarstugan?) är G24-G26, medan den uppe på Leksberget är typ G22. Blädningsytan uppe på Leksberget har blädats i snart 100 år och producerar numera (sen virkesförrådet tillåtits stiga) ca 4-4,5 m3sk per ha och år.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#580044 Om du läser igenom bara denna sida tror jag du förstår. (Förvirrad)
Blädning som jag tänkte prova =
Sönderhuggen skog
5:3 skog
Kommer få åläggande att hugga allt
Myndigheterna kommer bestämma hur vi får hugga.
Är förvirrad när jag funderar på blädning.
:-bd :d sen undrar man varför vissa slutar skriva :-b ni kan väl ta det lite lugnt, jag kan ju vara en känslig person.

Frånsett det så var jag lite förvånad över placeringen av luckorna.
Varför är luckorna lagda på toppen av berget? Mera utsatt läge är väl svårt att finna? Gäller både blädning och dimension rutan. Sen tycker ju jag att det inte alls är så tätt som du beskriver en blädnings skog ska vara, ruta 2 är ju tätare ner mot kärret, annars är väl sikten rätt god?
Hur kommer det sig att det är så pass mycket tall i ruta 1?
Nu blev det långt igen :d

   TS
Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

Avslutat-02  
#580047 Bara för att du blädrar din skog så betyder inte det att den blir sönderhuggen.

Fallet med 5:3 skogarna blev just att skogsägare blev ålagda att avverka.
Idag så skulle nog hellre staten tvångsinlösa marken.

Men tack vare andra skötsel metoder så får man sköta skogen hur man vill nästan.
Tidigare så var ju staten framme och visade riktning.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).