Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Räkne exempel.

192 inlägg 52554 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#579357 Funderar på att åka upp till Siljansfors och se hur det ser ut i blädningen i år.
Kan ju vara bra att ha den bilden i höst om jag ska försöka något liknande själv.
Eller är det någon som vet ett något område som blädas närmare mig? (Kring Ludvika -Koppsrberg)

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#579364 Om du åker upp till Siljansfors, besök även ytan 9022 uppe på Leksberget. Det är en brant promenad men en sevärd yta. Om du tar med dig kaffe och en macka så kan du ta en fika uppe på kanten av berget, med milsvid utsikt. Det får en markerad stig fram till fikastället, som ligger utanför själva ytorna, bortom den dimensionshuggna ytan.

Tillägg: Om ni är åtminstone ett par-tre stycken, kontakta Christer Karlsson och berätta att ni vill se blädningsytorna så kanske ni får en guidning. Där man parkerar bilen, nedanför yta 9022, finns ett väldigt fint trädslagsförsök med bland annat otroligt fin lärk. Klart sevärt!

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#579389 Tack för tipset, letade efter denna ruta sist, men hittade den inte, får försöka igen.
:-bd

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#579418 Hej Sveakatten,
Kul att du funderar i dessa banor! Jag gjorde mina första hagnerhuggningar 2005 men har sedan glidit över mot naturnära skogsbruk på grund av vissa baksidor med Naturkulturmetoden som jag kört på ca 120 ha.
När jag läser dina funderingar är det första som slår mig att ditt planerade uttag är för stort. Jag gjorde också uttag på uppemot halva stående volymen men fick problem med stormfällning (Ivar, Dagmar, Per) trots lämnade kantzoner på två trädlängder mot grannarnas kalytor. Det ska dock sägas att det gjordes stora uttag längs med mitt smala skifte EFTER att jag huggit och att skogen står ganska utsatt för vind. Man bör nog akta sig för att göra större uttag än 20% per åtgärd om man ska vara på säkra sidan.

Hagner och Lundqvist m. fl är väldigt fast i föreställningen att skog måste brukas för att växa. De förordar därför att plockhuggningar och blädning sker jämnt över hela arealen och strävar efter fullskiktning, både geografiskt och i höjd. Man KAN hugga så men fullskiktning är inte ett naturligt tillstånd i uppvuxen skog utan bara något man hittar i gläntor och skogskanter eller i störda områden och det finns alltså inget skäl att sträva efter skiktning "bara för att". I nyare forskning (där man laserscannat stamvolymen) har man visat att volymstillväxten/år blir högre ju högre förråd man har (tex Stephenson et al i Tree growth never stops). Som jag förstår det har man tidigare missat upp till 20% av stamvolymen när man bara räknat ut volymen med dbh, höjd och formtal. Orsaken är att stammarna blir mer cylindriska i tät skog än i utglesad. Mer volym högre upp i sluten skog alltså. Bra för sågutbytet!!

Själv hävdar jag numera att skogen ska störas så litet som möjligt för att inte riskerna med storm, svamp, insekter osv ska bli för stora. Uppvuxna granplantager kan alltså vara problematiska ur både risk- och föryngringshänseende och då funkar det inte med utglesning och skiktningsambitioner.
I tex grov granskog kan det vara bäst att skapa luckor stora nog för att solen når ner till marken. Då kommer björk, ek, bok och gran osv av sig självt när man gått därifrån. Knallar man runt litet brukar man kunna hitta naturliga eller skapade luckor (en vändplan tex) och lära sig mycket om hur stora lämpliga luckor ska vara för att ge bra föryngringsstart. Sedan får man såklart se upp om det är väldigt bördig mark då granens känslighet för skador tycks "öka med årsringsbredden". På mina jämförelsevis magra marker har det inte varit något problem så länge maskinförarna tagit det lugnt.

Sammantaget har jag trots stormfadäser och andra missar med klantiga entreprenörer inte ångrat att jag slutat kalhugga. Tvärtom! Det växer så det knakar och jag lägger inte en spänn eller en timme på plantering och röjning. Bra jakt över hela arealen. Levererar bara välbetalda sortiment.
Kunde jag starta igen med samma skog som jag hade 2005 så hade jag gjort som här beskrivits: Plockhuggit uppifrån fast med lägre uttag och gjort luckor här och där. Rekommenderas!

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#579420
PlockhuggarFrasse skrev:fullskiktning är inte ett naturligt tillstånd i uppvuxen skog

Jodå, men bara i granskog.*)

Problemet med "luckor" är att antingen föryngrar det sig för dåligt i luckorna eller så utgör luckorna för stor del av arealen så det ändå inte går ihop på slutet. Det gjorts flera försök runt om i världen att ha nåt slags "luckföryngring" men det har aldrig fungerat i längden. Såvida man inte gör luckorna så stora att de i realiteten är små hyggen, dvs uppemot ett halvt hektar eller större. Fast du kanske har kommit på nåt nytt? :)

Hur stor andel av din skog utgörs av luckor? Hur stora är luckorna? Hur gamla är de äldsta och vad har hänt i dem såhär långt?

Tillägg: *) Bara granskog på våra breddgrader. Andra trädslag på andra ställen i världen. Tropisk regnskog är exempelvis fullskiktad.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#579423 Ser ut som du håller till neråt , där det är problem med borrarna? Hur har du klarat dig från dom?
Du har alltså skördare som hugger åt dig?
Där du plockhugget, har du sett om det börjar komma något nytt under?
Har du bara gran eller har du tall också?
Kul att du börjat skriva här. :-bd

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#579429 Lars: Det märks att du arbetar på SLU och vill att det ska finnas ETT svar på frågor av typen "Vad händer i luckan?" Verkligheten är emellertid inte så mallad och sanningen är snarare att det finns lika många svar på frågan som det finns luckor. Var den är belägen, vad som stod där innan ,vad som står runtomkring osv påverkar vad reaktionen blir när luckan tas upp.
Den uppmärksamme läsaren noterade säkert att jag inte huggit luckor än men däremot avser att göra så i framtiden. Skälet till detta är som sagt problem relaterade till utglesning av rena granbestånd samt att luckorna blir miljöer där mer kan hända än i den (ofta) trädslagsrena skogen om man bara glesar ut den. Regelmässigt etablerar det sig flera arter löv där och man löper inte samma risk att ett gräsekosystem etablerar sig som om man kalhuggit (vanligt söderöver där jag bor och svårt/dyrt att hantera).

Inte minst är jag intresserad av mixningen som uppstår i luckorna eftersom modern forskning visar att volymstillväxten blir mycket högre i blandbestånd än i monokulturer (59% högre i senaste rapporten jag läste) och jag tror att artrik/variationsrik skog är mycket tåligare mot klimatförändringar än ensartad.

Sveakatten: Jag bor på Västkusten men har min skog i Jämtland ca 350 - 400 meter ö h. Har inte haft några problem med barkborrar. Såg att du håller till i Ludvikatrakten där jag ibland hälsar på släkt. Kanske ses vi någon gång och får prata skog! :-)
Här på hemmaplan leker jag med 4 ha spontangenererad förstagenerationsskog som jag lånar av kommunen. Den står på mark som slutade brukas för ca 80 år sedan och man kan lära sig mycket av att titta på den! Där hämtar jag min ved och experimenterar med att föra in ädellöv bland det skräplöv som nu håller på att efterträdas av slån och björk/ek efter att ha fått härja fritt sedan de slog rot och satte fart.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#579431 Glömde ju kommentera LArs påstående om att det är si och så med återväxten i luckorna: Jo så är det säkert men det är för mig som skogsbrukare inget problem. Den volymsproduktion som inte återfinns i luckan hittar man i träden närmast utanför.
Man kan alltså betrakta luckan som en produktionsbrunn runt ett fröträd eller liknande. Skogen slösar inte bort några resurser om man inte tvingar in den i ett idiotiskt underbestockat tillstånd där den inte hinner/orkar absorbera all näring eller tillgängligt ljus.


Totalt har jag förstås en tillfällig nedsättning i volymstillväxt (jag har ju minskat bladytan med mina uttag) men inom några år har återväxten i luckan samt ökningen utanför kompenserat det mesta.

Om man jämför den situationen med hur det varit om jag kalhuggit eller glesat ut i en blädning så finns inga fördelar med de senare alternativen. Kvaliteten på det som kommer i luckan är hög. Plantorna strävar uppåt mot ljuset och blir rakstammiga och kvistrena. Dessutom kommer de gratis och jag behöver aldrig hantera träd som inte ger något ekonomiskt överskottoch jag har inga kostnader för plantering/röjning. Kanske ska jag förtydliga: JAg har alltså inte några egna avsiktligt upptagna luckor men leker en del med andra skogsägare och har den vägen kunnat notera ovanstående.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

halvproffs  
#579432 Min upplevelse med luckor i skogen är då varierande. Ibland kan man få istort ingenting ( oftast mager talldominerad mark) luckor på granmark kommer det oftast gran om det inte har blivit för mycket gräs för då blir det heller inte mycket att skryta över.
Sammantaget kan jag tycka att det blir dålig återväxt. Beräknar luckorna till minst 100m2.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

halvproffs  
#579433 Nu kan ju återväxten vara dålig på ett planterad yta också. Har haft ytor där sorken haft skrovmål under snön, snytbaggar har frossat på stammar, rådjur som både betat sönder plant och fejat, fjolårets torka, t.o.m korp som drog upp ganska många plant för mig ett år.
Ja, huvva innan ungskogen är över älgbeteshöjden.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#579444
PlockhuggarFrasse skrev:Inte minst är jag intresserad av mixningen som uppstår i luckorna eftersom modern forskning visar att volymstillväxten blir mycket högre i blandbestånd än i monokulturer (59% högre i senaste rapporten jag läste).

Vilken studie var det? Var det den av Huang et al. (2018) i Science? "Impacts of species richness on productivity in a large-scale subtropical forest experiment"
Den studien var, baserad på simuleringar och den visade att:

"After 8 years of growth (site A), the average 16-species mix- ture stored 31.5 Mg C ha−1 above ground [95% Bayesian credible interval (CI), 25.5 to 37.6] (24), which is more than double the amount found in monocultures (11.9 Mg C ha−1; CI, 10.6 to 13.5) (fig. S5) and similar to the C storage of monocultures of the commercial plantation species Cunninghamia lanceolata (26.3 Mg C ha−1; CI, 19.0 to 33.2) and Pinus massoniana (28.5 Mg C ha−1; CI, 20.8 to 36.1) (fig. S5). "
Dvs deras bästa simulerade värden var ungefär lika med observerade värden för "commercial plantation species".

Den generella slutsatsen är fortfarande att trädslagsrena bestånd av det bäst producerande trädslaget producerar mer än någon blandning av trädslag. Mig veterligt finns det inga studier som entydigt visar nåt annat.

Men du kanske känner till nån annan studie?

PlockhuggarFrasse skrev:Den volymsproduktion som inte återfinns i luckan hittar man i träden närmast utanför.

Nej, det finns inga studier som visar att det fungerar så men flera som visar motsatsen.

PlockhuggarFrasse skrev:Totalt har jag förstås en tillfällig nedsättning i volymstillväxt (jag har ju minskat bladytan med mina uttag) men inom några år har återväxten i luckan samt ökningen utanför kompenserat det mesta.

Tillväxten är inte proportionell mot bladytan, varken i enskiktad eller i fullskiktad skog. Det är tvärtom en väldigt dålig koppling mellan bladyta och volymtillväxt av stamved.

PlockhuggarFrasse skrev:Kvaliteten på det som kommer i luckan är hög. Plantorna strävar uppåt mot ljuset och blir rakstammiga och kvistrena. Dessutom kommer de gratis och jag behöver aldrig hantera träd som inte ger något ekonomiskt överskottoch jag har inga kostnader för plantering/röjning. Kanske ska jag förtydliga: JAg har alltså inte några egna avsiktligt upptagna luckor men leker en del med andra skogsägare och har den vägen kunnat notera ovanstående.

Då kanske du kan svara på mina frågor om luckor baserat på vad du sett hos andra? Vad andra verkligen sett och helst också dokumenterat är alltid intressant att ta del av.

Avatar Fallback

Re: Räkne exempel.

sveakatten  
#579447 Vad kommer det sig att plantorna formligen sprutar upp efter en liten skogsväg, om nu inte det ska komma upp på luckor i skogen?
Är det att det inte är rört i marken vanligtvis, eller vad beror det på ?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Lars Lundqvist SLU  
#579450 Huvudskälet är just att det är rejält markberett. Ser du nån skillnad på väg- och skogssidan av dikena?

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

PlockhuggarFrasse  
#579636 Jag har inte räknat ut hur man svarar på enskilda inlägg i tråden utan kan bara svara på det sista. Ha därför litet tålamod med mig om jag missar något i raddan ovanför och påminn gärna! Kommer dock att försöka ha semester och hänger inte med näsan över datorn de närmaste dagarna. Nu följer litet otyglad frustration. Ber om överseende med det:
För det första vill jag påpeka att skog knappast är någon exakt vetenskap. Man skulle kunna ta världens främsta experter och ställa dem i en ring kring ett träd i en uppvuxen skog och ställa frågan: Vad händer om jag tar bort det här trädet? Det skulle inte komma något svar i konsensus och kanske skulle svaren bli lika många som det står forskare kring trädet ifråga.
Det är därför anmärkningsvärt att Lars L uttrycker sig så tvärsäkert som han gör i fråga om naturnära skogsbruk. Låt oss ta ett steg tillbaka och betrakta vad SLU och Lars egentligen representerar:
De senaste sjuttio åren har nettona sjunkit med ungefär 50% i Sverige. Det är under samma period som industriskogsbruket har tagit över och kommit att dominera. Utöver att lönsamheten sjunkit har skötselkostnaderna ökat kraftigt (sedan mitten 90-tal) och skadefrekvensen är numera alarmerande hög. Åtskilliga skogsodlingar avverkas i förtid därför att främst skadesvampar och insekter hotar fortsatt växande.
Det krävs inte mycket till storm för att välta en gran- eller tallplantage om den kommer innan marken tjälat och det ligger snö i kronorna. Och så vidare… Det är förödande för den skogliga kalkylen och den enskilde skogsägaren men från SLU:s håll agerar man inte därför att det vore att erkänna att intensivt skogsbruk har sina brister. Man hanterar det som om någon haft otur men det finns ingen plan B. Tvärtom försöker man lösa de problem som uppstått med mer av samma sak.
Vi kan alltså konstatera att skogsbrukarekonomin är på väg åt helvete till exempel genom att titta in på Skogsstyrelsens statistikdatabas eller genom att följa hur negativa netton sprider sig söderut (senaste exemplet jag hörde om var i Västeråstrakten) och genom att se hur en torrsommar får torkstressade kulturskogar att racka ihop under trycket från barkborrar som innan vi började envisas med monokulturer var en insekt bland andra, i balans med rovinsekter och andra predatorer.
Så, medan skogsägare går till knäna i angrepp av törskate och andra svampar, medan kontortaodlingar havererar och multiskadade skogar breder ut sig ångar SLU på som om ingenting står på spel. Allt ska lösa sig med förädlade arter och gödsling eller andra framtidsfantasier som ingen har visat att de fungerar i verkligheten på lång sikt. Skogsägaren ska ta risken, därtill övertalad av industrin som ges legitimitet av bl.a SLU.
Jag gissar – med hänvisning till att industrin medfinansierar åtskilligt med forskning - att SLU inte törs initiera studier kring de naturnära sätten. Och jag kan garantera att industrin själv aldrig kommer att slanta för något som riskerar ändra på det att landets skogsägare frivilligt låggallrar och därmed levererar in miljontals kubikmeter praktiskt taget gratis till pappersbruken. Och ändå har ingen bevisat att ”Den svenska modellen” är lönsam. SCA/Holmsund visade i ett arbete för några år sedan då man studerade framtida kvalitet i förstagallringar att potentialen för framtida kvalitet var förfärande låg: potentialen för framtida förstaklassvirke var mindre än 1% i de anlagda och omsorgsfullt skötta skogarna. Går det ens att hitta ett bättre kvitto på hur meningslöst det är att kalhugga och sedan betala dyrt för anläggning och skötsel av ny skog?
Inte heller de försök Lars L investerar sin tid i excellerar ifråga om lönsamhet eller rationalitet.
Lars Lundqvist har ägnat åtskilligt av sin forskargärning åt att studera blädning. En bruksform som man i decennier vetat inte är särskilt praktisk eller effektiv eftersom den förutsätter att man knökar in skogen i ett konstgjort tillstånd av skiktning, till priset av drygt planeringsarbete samt (ineffektiv) skörd av träd som är långt ifrån mogna för skörd. Man kan med rätta fråga sig varför SLU biter sig fast vid blädning som om det vore det enda alternativet till kalhuggning? Det finns ju naturnära, framgångsrika brukssätt och man behöver bara ta sig över Öresund för att finna dem. Välbestockade, lönsamma skogar som står pall för blåsväder och andra störningar och som levererar välbetalda sortiment praktiskt taget helt av sig själva.
SLU:s/Future Forests stora kunskapssammanställning om hyggesfritt skogsbruk som kom för ett par-tre år sedan är ett skämt och har man grundläggande kunskaper i naturnära skogsskötsel verkar den mest som ett försök att sabotera alla seriösa försök till diskussion kring alternativa skogsskötselmodeller. Vem som helst kan hugga ner en skog till strax över trasnivå och sedan konstatera att det inte var en bra idé, varken ekologiskt eller ekonomiskt. Frågan är varför det görs alls och dessutom under sken av att vara det mest intelligenta en skogsforskare kan ta sig för?
Jag menar att det vilar ett stort ansvar på de forskare som lägger ut riktlinjerna för framtidens skogsbruk och rekommendationerna kring detta. Det ska vara uthålligt och robust och det ska vara lönsamt. Det duger inte att vifta bort Europas mest lönsamma skogsbruk som ”filosofier” utan att samtidigt anstränga sig för att finna ut någonting bättre, utan att ens beakta den internationella forskning som visar att skoglig tillväxtdynamik kan användas för att kraftigt förbättra lönsamheten i skogsbruket.
Det kan omöjligen vara så att den med skogsägarnas bästa för ögonen har råd att vara tvärsäker och jag skulle uppskatta om det ville ges lite plats för ödmjukhet i återstoden av diskussionen.

OK, studien jag läst som visar på kraftigt ökad tillväxt i mixade bestånd är https://link.springer.com/article/10.10 ... 008-0215-9 och är inte baserad på simuleringar. Handlar om blandningar av gran och bok i centraleuropa Den är högst relevant, i synnerhet som det inom odlingsforskning generellt finns en hel del forskning som visar på samma effekt. I en metastudie av Bradley Cardinale visas tex att mixade odlingar i snitt ger 1,7 ggr högre biomassaproduktion än monokulturer samt att denna effekt tycks öka ju längre tiden går och ju högre antal arter man mixar. Det finns alltså gott om skäl att undvika trädslagsrena bestånd om man kan acceptera tanken att detta gäller överallt.
Vidare visar Stephenson et al i en studie på 600 trädslag (om jag minns rätt) att volymstillväxten bara ökar ju äldre träd blir. Fotosyntesen är visserligen mindre effektiv hos gamla träd men det mer än uppvägs av deras större bladyta. I studien konstateras att 30% av tillväxten återfinns hos de 6% största träden. Det finns alltså gott om skäl att låta skogen stå och åldras och grovna men inga att hugga ner den till sub-hundra m3/ha för ”inväxningens skull”.
I Lubeck finns bestånd med över 1000 m3/ha och man väljer ändå att skörda mindre än tillväxten eftersom man ännu inte sett slutet på avkastningsökningen det för med sig.
När jag nu lyckönskar och hejar på Sveakatten i hans projekt med Plockhuggning dyker Lars L upp och avkräver mig praktiskt taget information av forskningskvalitet från egna observationer. Detta vill jag bemöta så här:
För det första bör du i kraft av din auktoritet ödmjuka dig inför att de försök du varit delaktig i och redovisat i ”Hyggesfritt Skogsbruk: En Kunskapssammanställning” inte var framgångsrika. Jag antar att du trots allt försökte ditt bästa men kan du inte själv presentera ett framgångskoncept i skogen bör du avstå från att tvärsäkert rådge andra.
För det andra ställer du frågor på ett sådant sätt att det närmast är omöjligt att svara på dem. Det finns inte ETT svar på vad som ”ska” hända i en lucka. Det finns förmodligen lika många reaktioner på marken i luckor som det finns luckor. Jag nöjer mig med att konstatera att föryngring sätter fart om bara luckan är tillräckligt stor. Även långt norrut räcker det med motsvarande en halv tennisplan för att saker ska hända. Övre gräns drar jag vid 0,25 ha då större luckor får alltför mycket hyggeskaraktär med dålig plantmorfologi och gräsproblem.
För det tredje finns det tillräckligt med kvalitativ forskning kring kontinuitetsskog i Norden (inte minst från Pukkala i Finland och från de danska statsskogarna) för att du - om du verkligen ville lägga två strån i kors – kunde inhämta informationen där.

Användarvisningsbild

Re: Räkne exempel.

Vedproducent  
#579642 Förmodligen ett av dom längsta inläggen här. Läste i alla fall allt och välskrivet och trots att jag inte delar åsikt med mer än vissa saker så ska du ha all heder av det du skrivit. Tänk så mycket mer man funderar och tänker efter detta inlägg jämfört med en viss annan tråd.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).