Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Många olika trädarter i New Englands skogar

10 inlägg 13741 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Många olika trädarter i New Englands skogar

Torbjörn Johnsen  
#567682 Skogarna i New England i nordöstra USA har andra trädslag än de vi hittar i Sverige. Det mest påtagliga är att det finns fler trädslag och att lövandelen är mycket högre. I stora områden dominerar lövet helt, speciellt i sluttningar. Olika typer av barrträd är vanligast i fuktigare och flackare partier. Många av lövträdarterna ger mycket värdefullt virke men lövskogen bidrar också till andra värden i regionen som t ex turism och utvinning av lönnsirap.

Det här är en del i en hel serie artiklar om New Englands skogsbruk. Du hittar länkar till de andra delarna längst ner i den här tråden.

Träd med världsberömda höstfärger
New Englands omfattande lövskogar sätter en fantastisk färg på landskapet om hösten. Så till den milda grad att miljoner och åter miljoner turister vallfärdrar till delstaterna Maine, New Hampshire, Vermont och New York under september och oktober för att njuta av det böljande landskapets färgexplotioner.

Det mesta av New England ligger i en tempererad klimatzon som har ett klimat som liknar det vi har i sydligaste Sverige. Trots att området ligger långt söderut jämfört med Norden (typ i höjd med Spanien/Frankrike) så liknar årstider och växtsäsongen våra egna. Men även om våren och hösten kommer ungefär samtidigt som hos oss så finns det skillnader. New England har ett fuktigare klimat med mer nederbörd och det gäller även under vintern då man i stora delar av regionen får rikligt med snö. Somrarna är också normalt sett betydligt varmare. Tack vare nederbörden så verkar det vara väldigt lättföryngrat. Det mesta i trädväg kommer upp genom spontan självföryngring. Inget planteras.

Barrskog på de högsta höjderna i norr
Längst upp i delstaterna New York, Vermont och Maine finns områden med boreal skog och där dominerar barrskogen. På höjder över 900 m ö h dominerar barrskog med inslag av björk och asp. Red pine, Balsam fir, Red spruce och White spruce (se lista över trädslag inkl svenska och latinska namn här nedan). Mellan 700 - 900 meter ö. h. kommer det in mer lövträd, främst lönn och fler björkarter.

1558631527_p1060174.jpg


Lövskog med stor artrikedom och höga värden
Den dominerande landskapstypen är annars New Englands “Northern hardwood forests”. Det är lövdominerade skogar som växer i de flesta sluttningar i landskapet. Skogarna består av många olika arter av löv men det finns ofta inslag av barrträd. Främst White pine och Hemlock. En karaktärsart bland lövträden är Sugar maple som är det träd man tappar på lönnsirap. Det finns även en lönn som kallas Red maple som också ger fina stammar och värdefullt virke.

De värdefullaste träden är White oak och Red oak samt White ash. Eken är vanligast i de södra delarna av New Englands delstater medan Asken växer längre norrut. Andra värdefulla trädslag som prioriteras är Yellow birch och Black cherry som båda har ett eftertraktat virke. Den gula björken kan bli både grov och gammal. Den kan till skillnad från våra björkar växa och vara frisk i flera hundra år.

De här trädslagen prioriteras i skogsskötseln med syfta att få fram grova stammar med värdefulla rotstockar. Utöver de här lövträden finns även American beech, Basswood, Paper Birch, Grey birch, Butternut, Moosewood och Hornbeam.

Tallskog
På en del ställen växer det mer tall, ibland i mer eller mindre rena bestånd. Vanligast i de södra delarna av New England-staterna är White pine men längre upp finns även Red pine. Amerikanerna delar upp tallarterna i tre olika typer och de är lätta att skilja åt genom antal barr per “barrknippe”:

-White pine (fem barr)
-Red pine (två barr, här finns t ex vår tall Pinus Silvestris)
-Yellow pine (tre barr, främst i sydstaterna men Jack Pine finns i norra delarna av New England och New York)

White pine verkar växa bra och trivs även på goda jordar. Den växer snabbt och blir hög men är ofta grovkvistig en bit upp i kronan. Vi besökte några fina sådana bestånd (tråd 8 ) och såg även när White pine sågades (tråd 11).

Granskog - vanligast på fuktiga marker
Det fanns inslag av gran i vissa skogar på friska marker men annars såg man mest gran på låglänta och fuktiga marker. Där växte en mix av olika granar. Både sådana granar som kallas “Fir” på amerikanska, d v s Abies-arter med platta barr som vi ofta kallar “ädelgranar”. Men även granar av släktet Picea dit vår svenska gran (Picea Abies) hör. T ex Black spruce och Red spruce. Ofta fanns här även inslag av White cedar (thuja) och av den nordamerikanska lärken som där kallas Tamarack.

1558631527_p1060206.jpg


De fuktiga markerna verkade sällan räknas in som “Timberland” utan mer som en naturtyp som lämnades åt sitt eget öde. Granarna växer “som sly” och få träd kommer upp i dimension. Däremot kunde man se både White cedar och Tamarack i användbara dimensioner på friskare marker och där kan i även Red och White spruce växa till bra dimensioner.

Klimatförändringar
De skogsägare vi träffade pratade om pågående klimatförändringar som något man måste förhålla sig till. Under många år har vintrarna varit mildare och snöfattigare än normalt men i vintras har det tydligen varit en rejäl och lång vinter. Skogsägarna anser att mängden skadegörare i form av insekter och svampar ökar i omfattning. Nästan alla trädslag har någon betydande skadegörare som kan slå till. För vissa trädslag som t ex asken ser det riktigt mörkt ut. Fästingar är också något som breder ut sig snabbt. Från kusten och norrut. Något som vi själva fick erfara i södra Maine där det fullkomligt kryllade av fästingar. Huu!


De viktigaste trädslagen i New Englands och New Yorks skogar:

1558631527_p1060297.jpg


White pine (Pinus Strobus - Weymouthtall)
Läs mer på wikipedia

Växer fort och blir grov. Trivs även på bättre jordar och den självföryngrar sig lätt. Även på mullrika jordar med tjocka lövtäcken. Virket liknar vår tall och det sågas för användning till främst paneler och snickerivirke (fönster, foder, lister). Se tråd 11 från sågverket Hancock Lumber som sågade white pine. Användes även till massaved.


Red Pine/Norway Pine (Pinus Resinosa - Rödtall)
Läs mer på Wikipedia

En tall som liknar vår tall (Pinus Silvestris) men som inte har samma ljusa glansbark. Vanligare i de norra delarna av New England än i de södra. Växer bra och trivs även på lite bättre marker. Ger fint virke som främst används för paneler och snickerivirke eller som massaved. (Samma som White pine)

1558631526_p1060363.jpg


Hemlock (Tsuga Canadensis - Hemlock)
Läs mer på Wikipedia

Barrträd som verkade gilla att växa i skuggan av lövskog och även tillsammans med White pine. Fanns ofta med inblandad i många skogstyper och gärna på fuktig mark. På några platser såg vi rena Hemlock-bestånd med rejäla stammar. Hemlock har ofta en ganska bred krona och det är ett träd som kan bli gammalt. Upp mot 500 år! Når den timmerdimension sågas den och används som konstruktionsvirke. Annars som massaved.

1558631525_p1060199.jpg


White Cedar (Thuja Occidentalis - Thuja)
Läs mer på Wíkipedia

White cedar är en cypress som finns med i många skogstyper i New England. Gärna på fuktigare marker men även insprängd i både löv- och tallbestånd. Träden blir inte speciellt grova eller långa men virket är uppskattat eftersom det är mycket väderbeständigt och hållbart. Om det når sågbara dimensioner blir det eftertraktat timmer. Annars massaved eller brännved.

1558631524_p1060207.jpg


Balsam fir (Abies Balsamea - Balsamgran)
Läs mer på Wikipedia

En gran som trivs på fuktiga marker och som föryngrar sig mycket lätt. Växer ofta på marker som inte räknas som kommersiell skogsmark men kan utvecklas till grövre dimensioner i undantagsfall. Virket används främst till massaved men om den når sågbara dimensioner går det att såga konstruktionsvirke. Hållfastheten är dock sämre än för gran (Picea)


Red Spruce (Picea Rubens - Rödgran?)
Läs mer påWikipedia

Ganska lik vår svenska gran (Picea Abies) både i utseende och växtsätt. Virket används till konstruktionsvirke eller till massaved.


White Spruce (Picea Glauca - Vitgran)
Läs mer på Wikipedia

Ungefär samma som Red spruce men den här arten är vanligare i de norra delarna av New England medan Red Spruce finns i hela området. Används som konstruktionsvirke eller som massaved.


Black Spruce (Picea Mariana - Svartgran)
Läs mer på Wikipedia

Ett “skräpträd” som trivs bäst på fuktigare marker och där bildar en djungel av stammar. Ofta tillsammans med Balsam Fir och Red spruce. Virket har dålig hållfasthet och används inte i någon större omfattning eftersom de marker där den trivs egentligen inte brukas för skogsproduktion. Bestånd med Black spruce uppvisar ofta stora skador av snöbrott. Virket kan användas till massaved.


Tamarack (Larix Laricina - Kanadalärk)
Läs mer på Wikipedia

Nordamerikas inhemska lärk kallas Tamarack. Ett pionjärträd som växer med bra och rak stamform. Den verkade vara vanligast ner mot låglänta partier, ofta tillsammans med Balsam fir, Black spruce och Cedar men sågs inte så mycket i lövskogsdominerade områden. Virket är hållbart och används till bl a stängselstolpar. Däremot sågas det inte i någon större omfattning utan vanligaste användningsområdet är massaved eller brännved.


Lövträd

1558631526_p1060171.jpg


White Ash (Fraxinus Americana - Vitask)
Läs mer på Wikipedia

Värdefullt trädslag som ger grova och höga träd med fina rotstockar. Ett av de mest värdefulla trädslagen som prioriteras (sparas) när man gallrar lövskogarna på sämre träd. Asken växer högre upp i regionen än vad eken gör. Tyvärr drabbas den av den invasiva skadeinsekten Emerald Ash borer (smaragdgrön asksmalpraktbagge)som ser ut att mer eller mindre slå ut askbestånden helt i framtiden. Praktbaggen som har sitt ursprung i Asien sprider sig nu snabbt norr- och västerut i New Englandregionen.


Red oak (Quercus Rubra - Rödek)
Läs mer på Wikipedia

En ek med mycket värdefullt och eftertraktat virke. Används för tillverkning av faner, golv, möbler, interiör mm. Virket är så grovporigt att det t ex inte kan användas till tunnor eller båtar då det helt enkelt “läcker vatten”. Klenare och ej sågbara dimensioner används som både massa- och brännved.


White oak (Quercus Alba - Vitek)
Läs mer på Wikipedia

OWhite oak har också mycket värdefullt och fint virke. Får växa till grova dimensioner för att sedan skäras till fanér eller sågas. Klenare virke används till massa- eller brännved. Viteken förekommer i de södra delarna av New England. Fina fanérstockar kan ge priser upp mot 10 000 kr/m3 eller mer.

1558631526_p1060177.jpg


Black cherry (Prunus Serotina - Glanshägg)
Läs mer på Wikipedia

Högväxt träd som bildar grova och raka stammar med mycket värdefulla rotstockar. Fina stockar betalas upp mot 7000 kr/m3.

1558631527_p1060201.jpg


Sugar maple (Acer Saccharum - Sockerlönn)
Läs mer på Wikipedia

Sugar maple är det träd man använder för att göra lönnsirap. Man borrar helt enkelt ett hål i stammen och sätter in en slang så tappas den söta saven ut. Man kunde på vissa håll se hela system med slangar som samlade in lönnsav från grupper av träd till ett centralt kärl. Träden skadas vid tappningen och får en bestående stamskada genom att veden ruttnar. Träd med skador sparas till naturvårdsträd. De får efter en tid en slags djupa “fickor” där både fladdermöss och fåglar kan övervintra under stränga vinterdagar. Fler fladdermöss och fåglar = färre skadeinsekter enligt amerikanerna.

Frisk Sugar maple har ett värdefullt virke och det är ett prioriterat trädslag i skogsskötseln. Grövre stockar sågas för möbelvirke och klenare dimensioner används till massa- eller brännved.

1558631585_p1060270.jpg


Red maple (Acer Rubrum - Rödlönn)
Läs mer på Wikipedia

Ungefär som Sugar maple med skillnaden att man inte kan göra lönnsirap på de här träden. Växer i hela New England och kan klara sig i relativt kärvt klimat och i höjdlägen.

1558631526_p1060198.jpg


Yellow birch (Betula Alleghaniensis - Gulbjörk)
Läs mer på Wikipedia

En björkart som kan bli hög, grov och gammal. Till skillnad mot våra svenska björkar så håller den här hälsan och vitaliteteten under flera hundra år. Virket är vackert flammigt och eftertraktat. Fanerstockar betalas upp till 3500 kr/m3 men det går även att sälja som sågtimmer. En del Yellow birch exporteras som stockar till Kina. Yellow birch är ett prioriterat trädslag i skogsskötseln. Virke som inte duger att såga används som massa- eller brännved.

Paper birch (Betula Papyrifera - Pappersbjörk)
Läs mer på Wikipedia

Pionjärträd som liknar vår björk. Barken lossnar i stora flagor vilket gett den sitt namn. Paper birch har betydligt kortare livslängd än den gula björken och virket är heller inte lika värdefullt. Används främst till massa- och brännved. Prioriteras inte i skogsskötseln utan gallras bort för att ge plats åt värdefullare trädslag.

1558631526_p1060163.jpg


Grey Birch (Betula Populifolia - Gråbjörk?)
Läs mer på Wikipedia

En björkart som sällan når några grövre dimensioner. Gallras bort för att ge plats åt värdefullare träd och används främst som massa- eller brännved.

1558631527_p1060176.jpg


American Beech (Fagus Grandifolia - Amerikans bok)
Läs mer på Wikipedia

Boken trivs bra på marker som inte är de bördigaste. Den föryngrar sig lätt och eftersom den är skuggtåligare än de andra lövträden tar den lätt överhanden. Bokvirket är inte så värdefullt så oftast huggs den bort för att ge plats åt värdefullare trädslag. Ibland sprutar man även bokföryngring med herbicider för att gynna andra lövträd. Svartbjörnarna som finns i New England gillar att äta bokollon så i grövre bokträd kan man ofta se klomärken efter björnar som klättrat upp. Vissa bra ollonträd besöks år efter år och det ger mycket klösmärken på stammen. Ibland kan man se hur björnen “bäddat” med avbrutna kvistar för att kunna sitta bra i trädet medan den smaskar på bokollon.


Aspen eller Quaking Aspen (Populus Tremuloides - Amerikansk Asp)
Läs mer på Wikipedia

Aspen är vanlig på lite högre höjdlägen och längre norrut i New England och delstaten New York. Det är mestadels Quaking Aspen som liknar den asp som finns i Sverige och Europa (Populus Tremula) men det finns även en annan asp-art som kallas White Poplar (Populus Grandidentata).

Mindre vanliga träd

Hornbeam (Carpinus Betulus - Avenbok)
Läs mer på Wikipedia

Det hårdaste trädslaget bland alla i New Englands skogar. Användes förr där kraven på hårdhet var stor. T ex till kilar, räfspinnar eller vagnshjul. Numera mest ett sekundärt trädslag som sällan växer sig stort men som ger utmärkt brännved.


Basswood (Tilia Americana - Svartlind)
Läs mer på Wikipedia

Kan växa till fina stammar men virket anses inte speciellt värdefullt idag. Mjukt.


Moosewood (Acer Pensylvanicum - Amerikansk strimlönn)
Läs mer på Wikipedia

En art av lönn som inte växer till grova stammar men som gärna betas av vilt.


Butternut/White walnut (Juglans Cinerea - Grå valnöt)
Läs mer på Wikipedia

Ganska ovanligt träd men det uppskattas av fåglar och andra djur.


Här hittar du de andra trådarna i vår artikelserie från New England:
1. Skogsforums serie om skogsbruket i nordöstra USA
2. Skogsskötsel och skogsfakta - New England
4. Virkesmarknad och priser i New England & New York
5. Avverkningsteknik i New England och New York
6. CTL-avverkning med fällare, processor och skotare, Maine (video)
7. CTL-avverkning med skördare & skotare, Vermont (video)
8. Helstamsavverkning med fällare & skidder, New York (video)
9. Leaf Peeping - höstfärger som intäktskälla
10. Att vara skogsägare i New England
11. Hancock Lumber - Amerikanskt tallsågverk (video)


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen fre 24 maj 2019, 15:43, redigerad totalt 3 gånger.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

rokon  
#567711 Tack intressant läsning och utförligt.
Kan nämna att jag omkring 1980-81 ordnade några plankor dvs 2 tum eller grövre av White Ash Fraxinus Americana - Vitask (den som ni nu har uppgift om betalas för 10.000 m3 om kvalitén är bra) till ett par kompisar som renoverade en pontiac woody station wagon årsmodell -47 vill jag minnas det var. De hade först fällt några svenska askar för sågning men var ej nöjd med färgen, den var för mörk samt kvistig.
Jag hade tur för det var då i det närmaste förbud mot import från USA av detta trädslag på grund av risk för några insekter, allt måste ångbasas vilket blev tungrott och ingen importerade, men jag hittade ett mindre äldre parti i Småland tror det var i trakten av Målilla. Jag minns ej vad jag betalade då, men priset var det minst viktiga, det var kvalitén och att alls få tag på virket vi var ute efter som avgjorde.
Han som sedermera köpte denna bilen tog den vidare till USA.

Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

Sne4  
#567753 Trevlig och intressant läsning!

En av orsakerna till skillnaderna mellan Europa och Nordamerika i typerna av träd som växer i ungefär likvärdigt klimat är väl istiden. I Europa har vi ju Alpena som fungerade som en effektiv barriär som hindrade många av trädslagen att retirera söderut när det blev kallare.

Oavsett detta så borde det finnas potential för många av trädarterna från Nordamerika här i Sverige.
-Hur ser ni på detta, vilka trädarter tror ni skulle fungera väl här?

Givetvis ska man även här ta lärdom av deras historia. Upp till södra delen av new england växte även den amerikanska kastanjen i stor omfattning i skogarna till för bara någon trädgeneration sedan. Sedan slogs den ut efter att att en del kinesiska kastanjer hade med sig lite otäckheter dit.

Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

anersimyra  
#567759 En mycket intressant och informativ artikel.. :-bd intressant var att läsa att tsuga canadensis inte enbart är ett förädlat trädgårdsträd vilket jag trott då det växer långsamt och inte når mer än runt tio meter här hemma.

Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

Torbjörn Johnsen  
#567765
Sne4 skrev:Oavsett detta så borde det finnas potential för många av trädarterna från Nordamerika här i Sverige.
-Hur ser ni på detta, vilka trädarter tror ni skulle fungera väl här?



Ja, det är en bra fråga. Det som slår en är att i stort sett alla träd som finns här hos oss har en nordamerikansk syssling (eller troligen ännu närmre släkt). Ek, Ask, Lönn, Björk, Lind, Bok, Asp...

Sockerlönn hade ju varit häftigt! Den borde kunna växa här eftersom den hänger med långt norrut i New England och i Kanada. Ek har vi ju här redan (skogsek) men frågan om de amerikanska ekarna skulle växa bättre eller sämre? White pine (Weymothtall) måste ju vara prövad här? Den verkade växa skapligt på lite bättre jordar än där vi normalt hittar tall här. Kanske kan vara nåt. Bara de står trångt nog annars blir de allt för grovkvistiga. Svartgranen är ju testad här på fuktiga marker och växer väl ungefär lika värdelöst här som där. Gulbjörk?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

anersimyra  
#567792 Det är mycket intressant att läsa om de olika trädslagen då det får mig att minnas när jag jobbade på en trävaruindustri 1977-82. Ett träslag som jag minns var pitch pine som var ett oerhört fett och tungt trädslag..https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Styvbarrig_tall

Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

Torbjörn Johnsen  
#567793 Verkar vara en ”yellow pine”. Med naturlig impregnering i kubik :-b

   TS
Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

anersimyra  
#567804
Torbjörn Johnsen skrev:Verkar vara en ”yellow pine”. Med naturlig impregnering i kubik :-b

Impregnerad var bara förnamnet. Efter jämnkapning av plankornas ändar så slängde vi trästyckena i en flätad potatiskorg. Vid lyft av en sådan korg fick jag vid 19 års ålder mitt livs första ryggskott som var så jävligt att jag knappt kom in i bilen. Angående virket så var råplanken mellan ca 40 till 55 cm breda och varierade i längd mellan ca 2,5 upp till ca 5,50 och höll tjockleken runt 1,5 tum. Mitt jobb var att stapla och ströa upp ett paket till en bredd av runt 1,5 meters bredd med höjden runt 2,0 meter. Jobbet var förstås tämligen monotont, men i ynglingaåren var det med viss stolthet som man ” bollade upp ” en femmeters planka i fullbredd högst upp på traven.. :-bd En stor fördel med ” pitchen ” var att den luktade gott, värre var något virke som stank fotsvett så man nära nog inte stod ut, men det minns jag inte varifrån vi importerade.

Användarvisningsbild

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

Sne4  
#567816
Torbjörn Johnsen skrev:Sockerlönn hade ju varit häftigt! Den borde kunna växa här eftersom den hänger med långt norrut i New England och i Kanada. Ek har vi ju här redan (skogsek) men frågan om de amerikanska ekarna skulle växa bättre eller sämre? White pine (Weymothtall) måste ju vara prövad här?


Flera av trädslagen har imponerat på mig - även om jag gärna hoppar över poison oak och poison sumak...
Just nu har de första sockerlönnarna och rödlönnarna tittat upp här hemma, tillsammans med några svarta valnötter.

Avatar Fallback

Re: Många olika trädarter i New Englands skogar

Chainsaw Charlie  
#567828 Rödek odlas i viss omfattning här redan. Den växer snabbare än våra svenska ekarter (skogsek och bergek) men virket betalas sämre och är ej beständigt för utomhusbruk.

Hybridaspen är ju en korsning mellan europeisk och amerikansk asp.

Vit ask kanske hade varit något om den står emot askskottssjukan?

Annars verkar avenboken vara det enda trädslag som finns naturligt både där och här.

Tack för en bra reportageserie! Helt klart ett intressant område för en lövskogsnörd så det får bli en resa dit så småningom. Stor skillnad mot den amerikanska västkusten där det knappt finns något löv alls.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).