90-årig skog blir kontinuitetsskog i länsstyrelsens värld

Jag grottade lite mer efter källor och ursprung till uppseendeväckande information som fanns i Länstyrelsen Dalarnas kartmaterial i den rapport som @Uvskogen länkade in tidigare idag. Det var Länsstyrelsens rapport över Grön infrastruktur och skogliga värdetrakter men framför allt kartorna över dessa värdetrakter som jag tyckte var lite uppseendeväckande. I kartorna (se exempel här nedan) finns ett bakomliggande mönster som kallas "Potentiell kontuniutetsskog". Vad är nu detta?



Det visar sig att Metria har haft ett uppdrag från Naturvårdsverket att med hjälp av kartor och satellitdata ta fram ett underlag över vart i landet det finns gammal skog. Metria har helt enkelt markerat all skogsmark som inte sett ut att vara kalavverkad eller varit ungskog på kartmaterial från 1960-talet eller senare. Det innebär att skog som för knappt 60-år sedan såg ut som vuxen skog (30-40 år eller äldre?) nu klassas som "kontinuitetsskog" eller K-skog som även andvänds som beteckning. Ni hittar rapporten "Kartering av kontinuitetsskog i boreal region" här.

I en annan rapport från Metria från 2017 som heter Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region skriver man om den här Kontinuitetsskogen:



Nu använder alltså Länsstyrelsen i Dalarna (och kanske i flera län?) detta bristfälliga underlag som ett tydligt skikt i sina skogskartor. Med beteckningen "Potentiell kontinuitetsskog".

Hur stor tror ni sannolikheteb och risken är för att både miljörrörelse och myndigheter snart kräver att all denna skog, d v s en stor del av slutavverkningsskogen, ska brukas med kontinuitetsskogsbruk eller skyddas?

Tills all skog slutar bruks och bruken läggs ner. Man saknar inte kon förrän båsen är tom. sen får väl varje landsortsbo buda på varje lägenhet så bostadsmarknaden i städerna totalt kolapsar

Jag trodde att de med "potentiella kontinuitetskogar" menade skogar som skulle kunna utvecklas till kontinuitetsskog, möjligen enligt ASIO-modellen för brandfrekvens (Aldrig, Sällan, Ibland, Ofta). En skog som utan mänsklig påverkan skulle brunnit sällan, ibland eller ofta kan ju helt enkelt inte bli någon kontinuitetsskog. Men så verkar det ju inte enligt den skriftliga förklaring som ligger med...

Nej, här blev det nog lite fel. Eller risken är i alla fall stor att det blir fel. Alla äldre tallskogar på magrare mark, d v s produktionsskogar som är 90-100 år eller äldre lär ju falla inom ramen för den här definitionen av "kontinuitetsskog".
Det sorgliga i sammanhanget är att underlaget nu används storskaligt trots att den som tagit fram det (Metria) påpekart bristerna. De angav. såg jag på annan plats i dokumenten att överskattningen var upp mot 60% i Värmland och lägre längre norrut men fortfarande hög. Runt 30% överskattning.

Det stora problemet kommer i nästa steg när miljöaktivister anför de här källorna som sina vetenskapliga bevis för ett områdes naturvärden. Officiella källor från myndigheter - kan ju aldrig visa fel, eller?

Är det inte bara så att det är skogar som haft lång kontinuitet, dvs inga storskaliga störningar? (trakthyggesbruk)

Lång kontinuitet i den meningen att det är bestånd som uppnått hög ålder men fortfarande stor andel produktionsskog i ”vanligt” trakthyggesbruk.

Problemet blir påtagligt när man använder begrepp som ”potentiell kontinuitetsskog” samtidigt som man i andra sammanhang pratar om ”kontinuitetsskogsbruk” som skötselmetod. Underlaget var ju dessutom behäftat med stora fel, 30-60% överskattning enligt samma myndighet (Metria) som verkar ha tagit fram data och kartor.

Bra utvecklat där Torbjörn! Jag tycker du/SF ska skriva till länsstyrelsen Dalarna om det du lyfter fram.

De poängterar överallt att framtagande av planerna har skett i samråd med berörda markägare. Men det har jag inte sett något alls av, men som vanligt så har all "organisationer" varit med och tyckt. På dagtid sker allt förstås och i fysiska möten som man måste resa till.

Jag har också fått en karta av Länsstyrelsen där de klassat all skog över ~90 år som både potentiell kontinuitetsskog OCH potentiellt tjäderhabitat - oavsett om detta är tät granskog eller öppen tallskog.

Notera också alla observationer som gjorts, allt fokus är på tupparna. Inte en enda höna eller var dessa huserar har de plitat ned. Nu är allt detta naturreservat pga tjädertupparna...

Nej nu blir jag lite sarkastisk igen.
Hela landet är en potentiell urskog. Det tar bara 75 år med dagens synsätt hos Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och övriga Tjänstemannaväldet som lever gott på skogen, innan all mark är kvalificerad för biotopskydd.
Den här konfiskationen går snabbt nu.

Fram till för20 år sen skulle vi skapa växtliga gallringsskogar och massaved. Straffhot över alla oss som tänkte annorlunda. Far var nervös för att han inte avvecklade lågproduktiva områden.
Ja, nu ska vi skapa eko-turism och lövskog. Hur f-n ska en skogsägare i Yttermalung kunna få skogsintäkt från turism på sina skiften? Vi kan ju börja med att ta en diskussion om Allemansrätten då. Jakt verkar ju också ska stängas ner av andra aktivister.
Politiken är ju i händerna på aktivister. Det är folk som lever på import-soja, duschar varmt före jobbet, bor i de mest privilegierade områdena och ska elcykla till sina offentliga-sektorn-jobb betalda av svenska exportnettot från skogen. Sveriges största intäktskälla sett till handelsbalanstermer.
Folk som stadsplanerar fetaste vetejordarna utanför Malmö för asfaltering, röstar på Byggnads i valet, betalar Naturskyddsföreningen och placerar pensionssparandet i Kina-fonder. De är de som sitter vid makten, på tjänsterna. Ger jobb till varandra. Ger skattepengar till Naturskyddsföreningen.

Den här lövandelen verkar det snabbt bli ökning av också, på ett oväntat sätt.
Lööv och Lövén och Lövin, tillsammans mot en potentiell ny union (CCCP) mot skogsägande. Lövin (vice STATSMINISTER) sa nyss i Riksdagens talarstol att avsättningarna till reservat inte borde betalas av staten. Så det är där tankegodset ligger. HÖRDE NI. Det är alltså på riktigt.
Det är ju helt otroligt hur en statlig centralmakt bara vältrar in i skogarna på det mest maktfullkomliga, okänsliga och samhällssplittrande sättet. Och det görs mot MÄNNISKOR som är värnlösa. Privata skogsägare har ju ingen röst i debatten. Det finns ju inget man kan göra.
Man sitter på Länsstyrelserna och har laserskannade overhead-blad på blad på blad med nya aspekter och skikt, lämningar och särarter som ger en ändlös loop av tjänsteår.

...

Ett av problemen är ska det bli fin kvalitet på virket ska det inte vara för glest och om det ska bli mer än klentimmer måste skogen växa längre än 70 år så det går tydligen inte producera kvalitetsvirke .Det vore bra att veta hur man får upp tall i en blädning .

Inte alls. Du får inte upp tall i blädningsbruk. Punkt.

När det gäller begreppet "kontinuitetsskog" så kommer det från en utredning som Skogsstyrelsen gjorde i början av 2000-talet där man definierade k-skog som "skog som varit kontinuerligt trädbevuxen sedan 1700-talet". Definitionen modifierades sedan till "Skog som innehåller naturvärdesarter vars förekomst förklaras av att det under lång tid funnits lämpliga skogsmiljöer och substrat i just denna skog eller i dess närhet" eftersom man insåg att det var mer eller mindre omöjligt att bevisa att ett område varit trädbevuxet sen 1700-talet. Tyvärr är den nya, utvidgade definitionen vetenskapligt omöjlig eftersom den är så vag. Den påstår och förutsätter att förekomst av naturvärdesarter beror på att det finns skoglig kontinuitet "... i just denna skog eller i dess närhet". Om man då hittar en naturvärdesart i en yngre skog så anses det inte visa att arten inte kräver lång skoglig kontinuitet utan att arten finns där därför att det någon annanstans, "i dess närhet" finns skog med lång skoglig kontinuitet.

När Skogsstyrelsen började utreda "alternativt skogsbruk" så använde man först begreppet "kontinuitetsskogsbruk" men insåg efter ett tag att det kunde tolkas som att det var "skogsbruk i kontinuitetsskogar" och det var ju inte det man menade eller ville ha, så man döpte om det till "hyggesfritt skogsbruk" eftersom det var just själva kalhuggningen man såg som problemet.

Att identifiera "potentiell k-skog" som skog som inte kalhuggits sedan 1960-talet är naturligtvis fullständigt idiotiskt. Då kan man lika gärna säga att ALL skog är potentiell k-skog.

Det stora problemet är att man numera i olika sammanhang använder begreppet "potentiell". En nyckelbiotop har gått från att vara ett litet område där det finns naturvärdesarter till ett större område där det potentiellt (hypotetiskt) skulle kunna finnas naturvärdesarter. Samma sak gäller nu alltså begreppet kontinuitetsskog. Om man modifierar definitionen så att den inkluderar inte bara områden där det de facto finns naturvärdesarter och där skogen samtidigt de facto haft lång obruten kontinuitet utan även innefattar områden som "potentiellt" skulle kunna innehålla naturvärdesarter eller potentiellt skulle kunna få lång obruten kontinuitet så omfattar definitionen faktiskt ALL skog och då blir den meningslös.

Som vanligt numera så är det för många inblandade som har för lite kunskap om skogsbruk och skogens naturliga dynamik.

...

@Älgfoderodlare
Absolut, men jag tror att det största problemet är okunskap. Och just tiden är en svår komponent att förklara. Jag brukar ibland säga att det viktigaste i Jägmästarutbildningen är att påverka studenternas tidsuppfattning. För den som sysslar med skog är 20-25 år kort tid, 40-50 år medellång tid och 90-100 år någorlunda lång tid eftersom det ungefär täcker en omloppstid. Men ur skogens synvinkel är även detta kort tid. I de blädningsskogar som jag studerat tar det ca 50 år för en granplanta att nå brösthöjd. När processer är så långsamma så måste man tänka i sekler, inte decennier.

Men i en människas liv är 10 år en ganska lång tid och då blir det naturligtvis så att 50 år är väldigt lång tid. Det är ju mer än ett helt arbetsliv, mer än halva livet för de flesta. Den som inte på djupet har förstått att skog och träd lever med helt andra tidshorisonter har därför svårt att förstå när man försöker förklara skogsbruk och skogsskötsel.

Den som följt mina diskussioner här inne med Ulf1har förhoppningsvis lagt märke till att jag ofta påpekat just tidsaspekten. Ulf1 pratar om 10-20 år som lång tid har inte förstått att det är kort tid ur skoglig synvinkel.

...