Bilder från det s.k. moderna skogsbruket

Vi utrotade vildsvin en gång och det borde vi göra nu också...
/Niklas

Gör den inte det då? Det finns väl alternativ till harvning. Högläggning, plantera direkt med Conniflexbehandlade plantor. Men harvning är effektivt när det är stenigt, men man kan köra med lättningstryck så kommer det inte upp så mycket sten.

Den hederliga gamla flåhackan var ju en "alternativ" lösning i bästa miljöpartistil. Den kanske är godkänd?

Det är väl kanske flåhackan som politikerna syftade på när de ville skapa enkla jobb i skogen?
/Niklas

Undrar om "sillero" har sett en sån.

Sen har vi nationalparker där kan man vandra runt och titta, lär väl ta några mansåldrar i anspråk men har man bara intresset och ekonomin så ser jag inga hinder för detta.

Ja, på sätt och vis är det så. När bonden sätter plogen i naturlig gräsmark/äng och sår, ja då förvandlas den faktiskt från artrik mångkultur till monokultur. Det får vi leva med. Får jag återigen upprepa att vad jag efterlyser är alternativ till markberedning. Forska fram det!

Förutsatt att plantering är okej så är det redan nu fullt möjligt att skippa markberedning, men det förutsätter också att samhället i såna fall accepterar att det tar längre tid innan det kommer upp ny skog och att man accepterar lägre produktion totalt sett över landet.

Om man däremot vill ha naturlig föryngring så har man på huvuddelen av våra marker inget val. Utan markberedning är det snudd på omöjligt att få upp ny skog inom rimlig tid. Alternativet till mekanisk markberedning är i det fallet hyggesbränning, med de risker det medför.

Men det här är faktiskt en fråga som vare sig skogsägarna, skogsindustrin eller skogsforskningen råder över utan det är politiska beslut. Lagen säger idag att åtgärder för föryngring ska vara vidtagna inom 3 år, dvs hygget ska då vara planterat, och att om man använder naturlig föryngring ska det finnas ett godkänt antal plantor inom 5 år i södra Sverige och 10 år i norra Sverige och på Gotland. I klartext betyder det att man måste ha en godkänd plantering inom högst samma tid. Riksdagen har sedan 100 år tillbaka ställt krav på skogsägarna att det ska upp ny skog omedelbart om man slutavverkat.

Om man vill ha ett "miljövänligare" skogsbruk så finns det två åtgärder man borde sikta in sig på: Längre omloppstider (höjd Lägsta ålder för slutavverkning, LSÅ) och lägre krav på godkänd föryngring, både när det gäller inom vilken tid föryngring ska finnas på plats, vilka trädslag som accepteras och och hur många huvudplantor som krävs. En glesare och ojämnare föryngring med minst samma naturvårdshänsyn som idag och längre omloppstider skulle ge "naturligare" skogar, men naturligtvis till priset av sänkt produktion och därmed mer virkesimport eller en mindre skogsindustri.

(fast hur ska vi kunna ersätta olja med biomassa om vi minskar produktionen av biomassa?)

Jo troll är allmänt känt i alla forum oavsett vika ämnen som diskuteras det gäller även skogsskötsel.Personligen så tycker jag att hänsyn till andra intressen än mina och andras ekonomiska alltid skall ha plats i verksamheter som berör vår livsmiljö oavsett verksamhetsart,jag kan bara ödmjukt och insiktsfullt konstatera att naturhänsynen har en mycket viktig betydelse för allt och alla inte minst för skogsbruket.

Skulle vara intressant att höra vilka trädslag som inte skulle accepteras?
Mvh Börje.

Asp, al, gråal, klibbal, rönn, glasbjörk och ibland t o m vårtbjörk accepteras inte som huvudträdslag idag och ofta inte ens som komplementträdslag när man räknar godkända huvudplantor.
Vårtbjörk accepteras i måttlig mängd på friska marker och glasbjörk på fuktiga men den markägare som konsekvent säger sig enbart vilja satsa på självföryngring av björk och asp på alla sina hyggen skulle garanterat få påstötning från Skogsstyrelsen.

Då får väl jag snart ett besök från nämnda myndighet.
Mvh Börje.

Kan det verkligen vara så Lars?
Skogstyrelsens dag i Söderfors visade ju ett stort område med aspbestånd med enorm tillväxt. Satsa gärna på det om ni har möjlighet och mer björk i bestånden var rekommendationen.

Det handlar nog dels om vilken tjänsteman du pratar med och dels om begränsningen att det är okej så länge det är mindre arealer. Asp brukar vara okej om det är planterad hybridasp. Ett aspuppslag på ett hygge betraktas på ett annat sätt. Sen finns det en tendens att man gillar uppvuxna fina lövbestånd men inte "slyfasen" på hygget utan då vill man se barrplantor.

Jo men så är det nog, slyfasen som du kallar tillståndet är spännande, den framtida skogen står ju där redo att formas efter önskemål. Vikten av att röja, (åtminstone här trots att det inte är markberett) kan inte nog poängteras.
Mvh Börje