Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Freestyle forestry - dimensionshuggning på finska?

3 inlägg 2431 visningar 2 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Freestyle forestry - dimensionshuggning på finska?

Torbjörn Johnsen  
#520306 Den finska skogsforskaren Timo Pukkala har enligt Finnsh Forest Association utvecklat en egen avverkningsmetod - Freestyle forest. Han anser att metoden utmanar "käbblet" mellan å ena sidan kontinuitetsskogsbruk och å andra sidan kalhyggesskogsbruk:

Pukkala is of the opinion that genuine professionals of forest property management have no interest at all in following this discussion (om trakthyggesbruk eller kalhyggesfritt, sfo anm). “Their only objective is the yield that the forest could give, not the ideology according to which the yield has been gained,” says Pukkala.


Hans utgångspunkt är att man ska använda en metod som utgår från hur beståndet ser ut vid varje given tidpunkt.

1533557492_timopukkalakuvahannesmantyranta.jpg


Pukkala would manage the forest by deciding about each logging individually. “It is possible to plan forestry operations for long periods of time, but in reality, we don’t know what the forest will look like in 20 years,” says Pukkala.


När man läser om hans idéer och metoder som kommer man ganska snabbt in på tankar om dimensionshuggning. D v s den avverkningsform som bara tog ut säljbara dimensioner och lämnade resten för fri utveckling. Eller kanske mest ändå på höggallring.

Kort sammanfattat går det ut på att skogen huggs (gallras) med 15-års intervall. Ibland ända upp mot 50 års intervall på sämre marker. Huggningen sker genom att de största träden tas ut och jag antar att det då måste finnas en gräns över hur stort uttaget kan göras för att inte tappa för mycket i tillväxt.

Enligt Pukkala så kan man (i äldre bestånd) invänta och se om det kommer återväxt i beståndet och därefter glesa ut ytterligare för att släppa upp föryngringen. Kommer ingen ny skog finns alltid alternativet att kalhugga och plantera. Jag uppfattar metoden som en utdragen höggallring med mål om att självföryngra i beståndet när skogen blir (för) gammal. Det skrivs inget om stormrisker i artikeln så vitt jag kan se.

Enligt kalkyler som gjorts så ger den här metoden enligt Pukkala en klart högre värdeökning (avkastning?) jämfört med både kalhyggesbruk och kontinuitetsskog.

1533557492_freestyle_forestry.jpg


Ni kan läsa texten här och döma själva.

Vad tror ni? är det här för bra för att vara sant? Att äta kakan och ha den kvar... Eller är det helt enkelt så enkelt att en utebliven kostnad för markberedning/plantering välter alla kalkyler över ända mot trakthyggesbruket?



   TS
Avatar Fallback

Re: Freestyle forestry - dimensionshuggning på finska?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#520369 Ännu en foliehatt typ "ulf1"

Användarvisningsbild

Re: Freestyle forestry - dimensionshuggning på finska?

Lars Lundqvist SLU  
#520387 "Det är svårt att sia, särskilt om framtiden" sa nån klok människa en gång.

Det hela bygger på en slags supermodell som ska kunna prognosticera all sorts skog och alla sorts sätt att sköta skog. Den typen av modell består av ett antal delmodeller som var och utjämnar alla knepigheter till ett slags medelutveckling för var och en av delmodellerna. Minimum är en delmodell för diametertillväxt hos enskilda träd, en delmodell för överlevnad (eller självgallring) för enskilda träd och en delmodell för inväxning av nya träd. Ovanpå det lägger man sen en ekonomisk kalkyl som utgår från dagens priser och kostnader baserade på dagens teknik och sortiment, och sen kör simulerar man iväg in i framtiden.

Problemet är att konceptet förutsätter att det i verkligheten inte finns interaktioner mellan delprocesserna på så vis att exempelvis en viss beståndsstruktur eller ståndort som ger en viss diametertillväxt aldrig samtidigt ger en viss inväxning.

Eller för att göra en enkel liknelse. Om vi slår ihop alla data vi har om hur älgar rör sig i terrängen och var det finns olika sorters föda, så kan man modellera hur deras förflyttningsmönster hänger ihop med exempelvis hur terrängen ser ut och födotillgången. En sån modell skulle kunna förutsäga var älgar normalt rör sig, i allmänhet, i genomsnitt. Men inte fan skulle en sån modell kunna förutsäga på vilket pass den första älgen kommer att skjutas på era marker på älgjaktspremiären, vad det är för sorts älg och varifrån den kom och hur fort.

Modeller är bra och kan användas till mycket men en bra fråga att ställa till modelleraren är: Finns det något exempel på en verklig skog där man testat det modellen förutspår och där skogen och träden uppfört sig som modellen säger? Eller är det här bara hypotetiskt spånande med en sofistikerad datamodell?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).