Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[axwell]

mån 20 jan 2020, 13:56#620068

Sedan brukar väl gran och björk ha lite olika omloppstider, har jag för mig. För det finns ju en anledning att granens (och talllens) ståndortsindex avser höjden vid 100 år, medan björkens ståndortsindex avser höjden redan vid 50 år.
/Niklas

Det är väl just där som poängen ligger, björken är mogen efter 50 år.

Nästa generation av björk kommer fram ur stubbskotten i den välgallrade/stamkvistade granskogen.

Därmed inte sagt att jag tror på metoden som en universallösning, passar nog inte för alla markförhållanden.
Jag skulle hellre överhålla ett antal björkar som får fröa av sig.

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 15:47#620086 Det är väl just där som poängen ligger, björken är mogen efter 50 år.

Nästa generation av björk kommer fram ur stubbskotten i den välgallrade/stamkvistade granskogen.

Därmed inte sagt att jag tror på metoden som en universallösning, passar nog inte för alla markförhållanden.
Jag skulle hellre överhålla ett antal björkar som får fröa av sig.[/quote]

Tack för det förtydligandet ! Som vissa nu frågar om ang. Björkens utseende o stamform i "buketter", så tycker jag mig se att de rätar upp sig i.o.m. att jag börjar stamkvista dom också när de är mindre. I de skärmar jag nu har finns ett antal buketter som börjat bli rätt grova men ändå förhållandevis raka. Hur dessa hade kunnat se ut om jag fått skött dem från börjat vet jag ju inte. En del så stora att jag kommer att överhålla dom som fröträd för att söka öka inblandningen av Björk på fler platser. Och när det gäller stamkvistning o rötrisk hos Björk så återstår ju det att se.

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 15:51#620087

Får inte skogen för lite grönmassa kvar om man är uppe på över 10 m höjd och kvistar?

Om du går in på kat. "Gallring / Skogsbruk" o tittar på en del bilder som många lagt upp där över sina gallringar. Så ser man klart på många bilder hur Granen har mycket upphissad krona o massor med dökvist nertill på stammen. Att låta dom sitta är ju synd tycker jag, så därför tar jag bort dom kontinuerligt medan träden växer. För effekten blir ju likadan, skillnaden är att jag har kvistfritt virke i den stam som står där.

[isteskog]

mån 20 jan 2020, 16:39#620095 Kvistfritt virke blir det väl inte för att du tar bort dökvisten? Möjligen kvistfria stammar .....eller uppfattade jag dig fel?

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 16:46#620097

Är björkarna bara tänkta som ved och massaved? Om jag minns de finska erfarenheterna rätt så får man sällan bra timmerbjörkm av stubbskott.
Om du kör en hel omloppstid med björkarna, åtminstone 50-60 år, hur höga tänker du att granarna är då? Och hur länge till kör du granarna innan de ska avvecklas? Hur höga är de då? 25 m?

Jag kan ju tänka mig utifrån hur jag ser bl.a. frodigheten med kvist på stubbskottsbjörkarna, att om man INTE gör något utan låter dem stå med fri egen utveckling så blir det nog inte timmer. Jag vet inte om du utifrån bilderna jag har i tråden "Sveriges övriga trädslag", kan säga att det inte är varken timmer eller bra tillväxt på de buketter som finns där. Den trio med medelstam på 43 cm är ju dessutom inte de största. Det finns en dubbelstam med nära nog 2,5 m i omkrets i bh, 25-26 m höga ca. 30 m från trion. Några till är på väg åt samma håll. O dominerar Björk o Gran i dessa områden, verkar det ju vara det man ska satsa på. Och jag kommer ju inte att vara den som gör något av dessa bestånd. Jag använder dom för att skapa egen kunskap o utveckling med min skog. O det viktigaste jag hoppas lämna efter mig är ju den kunskap om hur man kan på bästa sätt, sköta olika trädarter på just våra marker.

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 16:49#620098

Kvistfritt virke blir det väl inte för att du tar bort dökvisten? Möjligen kvistfria stammar .....eller uppfattade jag dig fel?

-Ja "isteskog", det gör du. Jag börjar ju stamkvista Granarna när de är 4-5 m höga, 4-6 cm i bh. O eftersom jag gör det kontinuerligt, så när de blir så höga som på era bilder, då är det kvistfritt virke i hela stammen utanför en kärna på några cm. Effekten blir en upphissad krona men utan dökvist på stammen.

[isteskog]

mån 20 jan 2020, 17:59#620109 Då ramlade polletten ner ..... 🙂

[ulf 1]

ons 22 jan 2020, 08:59#620424 100% av sveriges produktiva skogsyta lämpar sig för blandskog, ändå är 70% monokulturer, och tex bara 14% barrblandskog .
Det finns mycket som funkar i skogsbruk, egentligen bara en sak funkar inte .... monokultur ...
Varför funkar inte det i skogsbruk då tänker alla hjärntvättade.
Jo för det första är det inte skog, (det är plantering) vilket hör jordbruk till, inte skogsbruk .
När man talar om skogsbruk måste man mena blandskog, då en skog är ett ekosystem som ska bära optimalt med arter för att fungera på ett bra sätt, allt annat är farligt för oss människor och naturen .
När älgfoderodlaren planterar granar under björkarna så har han gått från jordbruk till skogsbruk, men inte bara det, han har minst dubblat antalet arter av växter och djur som nu har någonstans att leva .
När jag ser den andefattiga propagandan från industrins förespråkare, såna som tex Lars Lundqvist och Mellberg, men även den stora grupp som företräder sveriges skogsägare i deras skogsägarföreningar, och en galen kvartalsekonomi i skogsbolagen, så tänker jag likt Jesus på korset, " Förlåt dem; ty de veta icke vad de göra." ..
Att vi kommer att få sota för det vi gjort med våra skogar är utom allt tvivel, vi ser ju redan resultaten med en enorm skogsdöd som är så mycket större än vi någonsin kan kompensera med mer produktivitets Mumbo Jumbo, och ännu mer plantering ..
Vi har nått vägs ände, och andra länder som bedrivit liknande planteringsförsök, har redan börjat avveckla sina plantyeringar, eftersom de fått samma resultat .. skogsdöd ..

[isteskog]

ons 22 jan 2020, 09:44#620429 Fel som vanligt! Monokulturer är en helt annan sak
Plantering gör man i skogen och inte som delar av miljörörelsen tror= plantage.
Använd vedertagna begrepp och ord och sluta lägga in egna teorier i dessa.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 22 jan 2020, 10:31#620441 Blandskog: Inget trädslag har ensamt mer än 65 % av grundytan och andelen lövträd är 35-65 %.

Det finns många exempel på naturliga skogar där ett trädslag ensamt har mer än 65%:

Fjällnära granskogar, fjällbjörkskogar, tallhedar, bokskogar, avensbokskog, tallskog på torvmark, alsumpskog, osv. Olika trädslag trivs olika bra på olika marker, och olika trädslag har olika strategier för att överleva och föröka sig, vilket gör att den naturliga dynamiken blir mycket mer komplicerad än vad Ulf1 kan förstå.

Ett exempel inte alltför långt från Hällefors: Fiby urskog, i Uppland, har delar som helt naturligt varit helt grandominerade i många hundra år.

[Älgfoderodlare]

ons 22 jan 2020, 10:54#620444 När man talar om skogsbruk måste man mena blandskog, då en skog är ett ekosystem som ska bära optimalt med arter för att fungera på ett bra sätt, allt annat är farligt för oss människor och naturen .
När älgfoderodlaren planterar granar under björkarna så har han gått från jordbruk till skogsbruk, men inte bara det, han har minst dubblat antalet arter av växter och djur som nu har någonstans att leva ..[/quote]

Du har mycket rätt i det du säger ang. hur skogen har utvecklats med blandbestånd på min mark. Men allt är självföryngrat, inte en planta jag satt. Jag köpte Granplant o försökte få dem att ta sig på öppen mark, men de tog sig inte. Så all Gran som kommer upp under skärmarna är självföryngrat. Om du kollar i tråden, "Stamkvistning av tall, del1" kat. Skogsröjning, så har jag ett antal bilder från en av skärmarna. På bild 3 finns det bl.a. några Tallar, Björkar och underväxt Gran. Men säkert mer än det dubbla med andra arter också. Olika Sälgarter, både stammade o buskar, En, Al, Asp o Rönn. Då bilden är tagen uppifrån, ser man inte vad som finns i marknivå. Men här är ett av de områden som Rådjuren helst går o betar i på våren. Massor av vitsippor o andra olika örter o gräsarter som inte fanns där innan jag började att stamkvista. Så fast det även nu kommer en hel del Gran under skärmen, så försvinner ju inte markveg. då ljuset ändå kommer ner via kvistningen. Nu kommer det väl kanske inte att vara så hela tiden ju mer skogen blir sluten. Men Björkarna i skärmen kommer jag ju att börja ta ner så småningom. Så då får man väl se om diversiteten kan bibehållas ändå. Skiktningen finns ju där än så länge. Senare får det väl bli luckor o fortsatt kvistning. Men det är ju en mycket trevlig skog att vara i !

[ulf 1]

ons 22 jan 2020, 12:11#620461 Jag är mycket medveten om terminologin, plantage/plantering och jag kallar en plantering för just det som den är, men vi har även plantager av conorta i sverige, men granplanteringar är ju också en dödsdans med naturen ..
Det är ju inte bara stressade och lättdödade träd som blir resultat av monokulturer, utan också en enorm kvalitetförsämring.
Träd i barrblandskogar blir rakare och friskare, växer långsammare (om man gör rätt) och ger överhuvud en trevligare och lönsammare skog, som med stolthet kan kallas skog ..
Att vi bara har 14% barrblandskogar, men 60% mark som lämpar sig, är ju bara sorgligt .
Ett tips, som jag tror på, men antagligen inte Lars, är att låta granen få lite försprång mot tall i en barrblandskog. Detta är inget eget påhitt utan en kollega till lars som forskat på.
Läs här ... https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... s-2012.pdf

[isteskog]

ons 22 jan 2020, 12:42#620468 Glesplanterad gran under en fröträdsställning av tall var blandskogen i dessa försök. Så då duger det att plantera helt plötsligt? 🙃

[Lars Lundqvist SLU]

ons 22 jan 2020, 13:01#620470 "den så kallade kombinationsmodellen eller ”Drettingemetoden”. Denna tillgår så att en fröträdsställning av tall ställs. Efter markberedning planteras ett glest förband (ca 1000 pl/ha) stora granplantor"

Det fungerar. Enda problemet är att tallbeståndet ersätts av ett granbestånd och det är mindre bra om det sker på mark som är bättre för tall än för gran.


PS. Nej, Arne var inte kollega. Han var revirförvaltare på Domänverket. Men han var icke desto mindre kunnig och påläst.

[Fredrik Reuter]

ons 22 jan 2020, 13:08#620471 Tesen om ökad skogsproduktion i blandbestånd med tall och gran på grund av rötterna tar näring från olika djup har varit och är intressant. Finns det några fler studier eller konsensus i forskarvärlden om detta Lars?

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!