mån 05 aug 2019, 10:50#580090
ja men va bra då har jag ett förslag ... vi kan hålla oss till den revolution som vi bevittnat i sveriges skogar sen 1950 .. först då började man på allvar fasa ut hagar, ängar och små åkrar, människor avfolkade glesbygd och sålde sina djur, granskog planterades på det för ett friskt växt och djurliv i ett omväxlande skogslandskap så viktiga öppna mulbetade ytorna .. sverige har varit en otrolig idyll, med ett landskap skapat av människor och deras djur ... det är helt felaktigt att dela upp detta skogslandskap i skog, ängar och åkrar ... det är som att tala om pannkaka som endera mjöl, mjölk eller ägg .. ingen detalj klarar sig utan den andra .. det är detta vi måste förstå .. eller rättare ... kommer att förstå .. varje detalj har ett kretslopp, liksom alla detaljer tillsammans i ett land har ett kretslopp som kan kallas samhällsekonomiskt kretslopp, om man förstör ett av kretsloppen så inverkar det på alla andra, vatten, skogen, ekonomin, luften, osv är alla beroende av att denna ordning får råda .. vi kan alltid ändra på detaljer, och det har oftast ett pris .. på 50 talet hade vi en bra balans i sverige olika kretslopp, därför tror jag att det är en bra utgångspunkt för en referens, särskilt för naturen, om vi tittar på skogar, så var dessa fortfarande naturliga, självsådda eller frösådda, hyggen var små, och mosaiklandskapet gav något till alla, i alla delar av landet, man bröt faktiskt upp åkrar fortfarande, på min gård hade bonden som brukade 3 hektar, gett sig fan på att få åkern att bli en rektangel,, så den skulle bli lättare att bruka, han la ut sten i de runda hörnen och körde på jord och gössel så sent som 1959 ... det blev inte riktigt klart men så gick det till på de flesta gårdar i sverige fram till 50 talet .. sen 1970 har vi kalavverkat ca 65% av vår produktiva skogsmark, och som jag brukar säga, har vi inte facit över vad detta brutala ingrepp i skogens kretslopp kommer att inverka på skogens kretslopp, när vi nu går in i andra generationens kalhyggesbruk .. jag är ganska säker på att vi bara sett början på problemen det kommer att skapa med träddöd och trivialisering av växt och djurliv .. så mitt förslag är att diskussionen håller sig till de sista 70 åren, en omloppstid .. jag gillar historia och det har säkert sin plats i skogsbruket, men nu går det snabbt så vi har inte tid att grotta i hundratals år gamla synder .. tyskland håller på att fasa ut de granskogar som planterades efter andra världskriget, och bedriver knappt något kalhyggesbruk längre, så den som vill se 20 år framåt, har en lite glugg in i framtiden där ... för då har vi fått hit deras klimat ...