Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[isteskog]

sön 04 aug 2019, 19:58#579971 Nja, djurlivet fanns nog förr också! De öppna ytorna då var ängar, betesmark i skogen och myrar. Skogen var mycket glesare förr, iaf mot bebyggelsen.

[Avslutat-02]

sön 04 aug 2019, 20:25#579980

Nja, djurlivet fanns nog förr också! De öppna ytorna då var ängar, betesmark i skogen och myrar. Skogen var mycket glesare förr, iaf mot bebyggelsen.

Jag tror nog du missförstod mig lite Iste.
Nog fanns djurlivet även tidigare men med trakthyggesbruket så har jaktmarker för rovfåglar öppnats mer.

I skogen så är det ju bara att jämföra skött och oskött skog, den oskötta skogen främjar mest insekter och svampar mm.
Medans den skötta gynnar de flesta arter,
Att ha trakthyggesbruket intill ängar eller öppna ytor ökar bara tillgången på föda för allt. Medans den oskötta skogen eller lämnade rimpor av naturbestånd fungerar utmärkt som skydd för djur.


I skogar närmare bebyggelse där råder helt andra spel regler för både växt och djurliv.
Där ska alla anpassas med inte bara människor utan även allt som vi använder och släpper ut varje dag.

[Tåndemåla]

sön 04 aug 2019, 20:43#579987 Men nu trasslade du väl ändå till det? Med den miljön vi hade fanns det väll ändå mer utrymme för de flesta arter än vad vi har nu! Nu kämpar vi ju att återskapa 20-50 talets våtmarker och ängar. Älg å rådjur var inte så talrika, det har vi hjälpt de med. Även gris å hjort! Och personligen tycker jag att det är just härvi sja miljösattsa för att klara mångfaldsmålen! På äng och våtmarks områden! Ekar och grova solitärer är vi bra på men fuktiga delar i våt och ängsmarker är bönderna duktiga att låta bli att stängsla bort så de blir söndertrampade!

[Avslutat-02]

sön 04 aug 2019, 22:01#579995 Utrymme finns det gott om.
Men den habitat som dessa arter var van att leva i har förändrats och kommer förändras igen, troligen så har detta skett med jämna mellanrum utan skogsbrukets påverkan.

Att ängar och våtmarker blir förstörda är en tråkighet. vi behöver ha alla olika marker vi kan få.

Med trakthyggesbruket så finns det mycket möjligheter.
Men är verkligen bönderna så dåliga på att stängsla av?

[Värmlänning]

sön 04 aug 2019, 22:43#580011

Men nu trasslade du väl ändå till det? Med den miljön vi hade fanns det väll ändå mer utrymme för de flesta arter än vad vi har nu! Nu kämpar vi ju att återskapa 20-50 talets våtmarker och ängar. Älg å rådjur var inte så talrika, det har vi hjälpt de med. Även gris å hjort! Och personligen tycker jag att det är just härvi sja miljösattsa för att klara mångfaldsmålen! På äng och våtmarks områden! Ekar och grova solitärer är vi bra på men fuktiga delar i våt och ängsmarker är bönderna duktiga att låta bli att stängsla bort så de blir söndertrampade!

Förr betades väl i princip all areal som inte var åker, så idag torde mer våt och ängsmark vara ”skyddad” från bete. Jag tror dock att dessa miljöer mår bäst av bete!

Arbete renar själen, blodet och sinnet

Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.

[Avslutat-02]

sön 04 aug 2019, 22:46#580012 Är väl ungefär som när man tar skogen av skogsägaren, som alltid har huggit ved eller skött skogen, så ska den bara stå helt orörd.
Och vissa tror att den då ska innehålla mer rödlistade arter men egentligen så är det tvärtom i många fall.

[Tåndemåla]

sön 04 aug 2019, 22:48#580014 Okej! Jag föreslår i mitt arbete föryngrings avverkning på 5-700 ha om året Du har inte hela bilden utan chansar på små saker i ditt uttalande. Har du vanlig skoglig utbildning eller gissar du? Det du säger är att vi inte har problem och detta har vi! Stora problem. Men detta ör inte tjädrar eller Lavskrikor utan att vi inte försör habitat. EU har en stor del här när vi har betestvång på fel marker.

[isteskog]

sön 04 aug 2019, 22:54#580018 Tändemåla! Du får gärna utveckla det där med betestvång på fel marker. Låter intressant tycker jag.

[Avslutat-02]

sön 04 aug 2019, 22:55#580019 Lugna ner dig lite.
Alla har rätt till sin åsikt eller hur?
Och jag har endast gått skogsbruk gymnasiet en gång i tiden, men jobbat varje dag med skogsvård och avverkning i 15 år.

Men inte tycker jag att man ska sitta tyst bara för att man inte har någon fin utbildning att skryta med.

Vad då för betestvång?
Det är väl inga regler från eu att bönderna ska sätta bete på våtmarker?

[Tåndemåla]

sön 04 aug 2019, 22:58#580021

Men nu trasslade du väl ändå till det? Med den miljön vi hade fanns det väll ändå mer utrymme för de flesta arter än vad vi har nu! Nu kämpar vi ju att återskapa 20-50 talets våtmarker och ängar. Älg å rådjur var inte så talrika, det har vi hjälpt de med. Även gris å hjort! Och personligen tycker jag att det är just härvi sja miljösattsa för att klara mångfaldsmålen! På äng och våtmarks områden! Ekar och grova solitärer är vi bra på men fuktiga delar i våt och ängsmarker är bönderna duktiga att låta bli att stängsla bort så de blir söndertrampade!

Förr betades väl i princip all areal som inte var åker, så idag torde mer våt och ängsmark vara ”skyddad” från bete. Jag tror dock att dessa miljöer mår bäst av bete!

Ja dessa mår bäst av bete! Inga konstigheter där! Utan det är när man hägnar 10-15 ha och inte bryr sig om vatten källan! Just denna det kan vara det viktigaste på 10-20 ha! Nartilig källa gör dig bland annat bäst med en cement ring då djuren kan dricka utan att trampa sönder.

[Tåndemåla]

sön 04 aug 2019, 23:01#580024

Tändemåla! Du får gärna utveckla det där med betestvång på fel marker. Låter intressant tycker jag.

Vi har våra EU bidrag och dessa är inte bäst för de svenska miljön utan den ger något till alla! Men detta missgynnarvåra ängsmarker! Max 30% krontäckning! Är ett startproblem tex!

[Tåndemåla]

sön 04 aug 2019, 23:03#580025 Vi har många bra marker där vi har nästan sluten skog! 60-80% och som ändå betas.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 04 aug 2019, 23:10#580026 Ni har nog både rätt och fel allihop. Allt handlar om vad ni väljer för tidpunkt som referens. Är det slutet av 1800-talet och början av 1900-talet när vi hade som mest jordbruk och skogsbete? Eller är det 2000 f Kr när stora delar av landet knappt var befolkat och granen precis började vandra in? Eller menar ni precis efter isens avsmältning? Är referensen skogsekosystem som inte alls påverkats av människor, eller hur mycket och vilken sorts mänsklig påverkan accepterar ni?

[Avslutat-02]

sön 04 aug 2019, 23:18#580029 Mänsklig påverkan 100%

[Tåndemåla]

sön 04 aug 2019, 23:39#580033

Ni har nog både rätt och fel allihop. Allt handlar om vad ni väljer för tidpunkt som referens. Är det slutet av 1800-talet och början av 1900-talet när vi hade som mest jordbruk och skogsbete? Eller är det 2000 f Kr när stora delar av landet knappt var befolkat och granen precis började vandra in? Eller menar ni precis efter isens avsmältning? Är referensen skogsekosystem som inte alls påverkats av människor, eller hur mycket och vilken sorts mänsklig påverkan accepterar ni?

Jag kommer från Ljungby och vi har flera olika tillstånd på 500 år så vi kan väl bör. Börja där Lars. Till 1600-tal ek/tallskog hittar vi nu i polen bland annat.
Där efter höggs den skogen ner och kvar blev tall hubbar me d utbredda ljunghedar som brändes återkommande . Så när skogssällkapet bildades och 1890-1930 med deras återbeskongnings program med tall och gran började så tog traktskogsbruket vid. Gudrun plockade mycket av denna skogen och nu blir det mera grannön tidigsrevpå området runt Ljungby.