tor 09 maj 2019, 08:59#565776
Det finns mÄnga brister i resonemangen i trÄden.
Ăn sĂ„ lĂ€nge har inlĂ€ggen bara handlat om rĂ„varan, skogsĂ€garna och industrin:
SkogsÀgaren sÀljer rÄvara till industrin... och sen dÄ? Ni glömmer den viktigaste komponenten i kedjan nÀmligen slutkund. Det Àr ju konsumenterna som i slutÀndan ska betala för allting nÀr vi konsumerar nÄgot av det som industrin framstÀllt av den rÄvara som skogsÀgaren sÄlt. Var finns de konsumenter som idag Àr beredda att betala mycket mer och för vilka produkter?
Barr- och lövvirke har helt olika egenskaper och Àr inte generellt utbytbara. DÀremot kan lövtrÀdslag A ofta ersÀttas av lövtrÀdslag B. Eukalyptus frÄn Brasilien kan dÀrför ofta ersÀtta lövtrÀd frÄn Sverige som rÄvara. Lövvirke fÄr, nÄgot förenklat, högre kvalitet ju fortare trÀden vÀxer medan det Àr tvÀrtom för barrtrÀd. Att producera riktigt högkvalitativt barrvirke tar tid. TrÀden mÄste fÄ vÀxa nÄgorlunda lÄngsamt i 150-200 Är. Och om det Àr "masttrÀd" som ska produceras sÄ tar det Ànnu lÀngre tid. Men vilka Àr det som ska köpa de produkter som skapas av dessa trÀd? Det finns hyfsat gott om sÄdan barrskog i Ryssland, men den avverkas i ganska liten omfattning. Varför? DÀrför att den Àr dyr att avverka och transportera till industrin pga stora brister i den infrastruktur som krÀvs, och det finns inte tillrÀckligt mÄnga miljoner slutkunder som Àr intresserade av att betala dyrt för slutprodukterna.
Ulf har flera gÄnger hÀvdat att Sverige avverkar för mycket av sin tillvÀxt. Om avverkningsnivÄn sÀnktes till 30% av dagens sÄ skulle det betyda att 70% av de intÀkter som dagens skogsÀgare fÄr ocksÄ skulle försvinna. Eller sannolikt mer. För om 70% av rÄvaran försvann sÄ skulle en stor del av industrin försvinna, vilket skulle leda till ökade transportavstÄnd till de fÄ industrier som var kvar, dyrare avverkningar eftersom det skulle vara lÀngre mellan entreprenörerna, osv, och i slutÀndan mindre betalt till skogsÀgarna per avverkad kubikmeter. SÄ fÀrre skogsÀgare skulle fÄ mindre betalt. Det skulle i första hand drabba de som Àger skog lÄngt frÄn de industrier som finns kvar, dvs glesbygd och norra Sverige.
Ett annat snurrigt resonemang Àr att skogsÀgare Ä ena sidan ska sluta kalhugga men Ä andra sidan avveckla sin granskog och ersÀtta den med löv, helst bok. Hur ska man kunna föryngra med bok eller andra lövtrÀd om man inte först slutavverkar granskogen?
Om man tittar pÄ pÄ hur skogsindustrin i vid mening har förÀndrats sen slutet av 1800-talet sÄ Àr de stora trenderna att efterfrÄgan pÄ sÄgade varor har sjunkit och efterfrÄgan pÄ "fiberprodukter" i vid mening har ökat. Lönsamheten Àr högre inom fiberindustrin Àn inom sÄgverksindustrin. Trots det Àr sÄgverkens rÄvara dyrare - timmer betalas fortfarande mer Àn massaved. Om man utgick frÄn slutprodukternas lönsamhet sÄ borde det vara tvÀrtom. Men om inte sÄgtimmer betalades högre Àn massaved sÄ skulle sÄgverken ha vÀldigt svÄrt att fÄ nÄgot alls att sÄga.
Det Àr inte bara slutkunderna som glöms bort i diskussionerna hÀr inne, utan Àven maskinförarna. Entreprenadföretagen nÀmns emellanÄt, dvs de som Àger maskinerna, men de som sitter i maskinerna glöms oftast bort. Idag Àr det ofta svÄrt att fÄ tag i duktiga skogsmaskinförare och mÄnga av de som anstÀlls vill jobba som alla andra, dvs jobba dagtid pÄ vardagar, hÀmta barn pÄ dagis och vara hemma med familjen pÄ kvÀllar och helger. Maskinerna skulle behöva gÄ i treskift sju dar i veckan för att verkligen fÄ ner avverkningskostnaderna, men det förutsÀtter att det finns nÄgra som Àr villiga att köra maskinerna kvÀllar och nÀtter, lÄngt borta hemifrÄn, istÀllet för att vara hemma med familjen. NÀr det Àr svÄrt att hitta personer som vill ha ett sÄnt jobb sÄ mÄste lönen för det arbetet höjas för att ÀndÄ locka nÄgra. Men om personalkostnaden blir alltför hög sÄ Àr det lönsammare för entreprenadfirman att bara köra maskinen i tvÄskift, eller rentav i enskift.
I slutÀndan Àr det skogsÀgaren som fÄr betala för detta genom högre avverkningskostnad och mindre betalt för sitt virke, dÀrför att slutkunden som köper den produkt som industrin producerar och som sÀljs pÄ marknaden inte Àr beredd att betala mer bara för att skogsmaskinförare vill ha "normala" arbetstider.
Skogsbruk i vid mening, frÄn skogen till slutkunderna, Àr en komplicerad historia med mÄnga inblandade. Den som bara har sett sin lilla del av vÀrlden har ofta svÄrt att förstÄ och överblicka hur allt hÀnger ihop. Dagens svenska skogsbruk ser inte ut som det gör dÀrför att nÄgra fÄ personer har suttit och tÀnkt ut hur det ska vara, utan det har gradvis utvecklats under de senaste 150 Ären i takt med att samhÀllet och omvÀrlden förÀndrats.