Sveriges tre trädslag

Det är dialekt och betyder; ingenting eller gratis. Men det håller vi hemligt ! 😉 Uven hann före ser jag.

Tackar Uvskogen och Halvproffs - bra med språklärare här på Forum

Kan han ha fått i sig Absint tro = "Ulf1"

Absolut

Jag trodde assint var dialektalt för byggden häromkring Kanske vi ska skapa dialekttråden som Österbottningar skrev ett tag. Ja jönt män nå, eller hur? Ja vettja hä. Lett ijen dörn å gånt så baknär märn.

Om man pissar nog länge på en sten så blir den varm sägs det och det är nog den taktiken som används i denna tråd.

Detta gäller G28, Lars har du fler kurvor för andra SI? t.ex. G24, G20, T26, T22.

Och pissar man även länger på den så
blir det hål tvärs igenom.

Men det tar några hundraår

Det finns kurvor för G24, G28 och G32 på sid 75 i Skogsskötselseriens inledande kapitel "Grunder och samband".

https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... amband.pdf

Kurvorna bygger på Harry Erikssons "Granens produktion i Sverige".

Det är väl bättre att göra huggkubbar av stocken a 500:- du får ju ut kanske 11 st ur en 7 m stock. Sen köper du en limträbalk för 3500:- . Då har du balken kvar + 2000:- i fickan.

Läste lite i skogsskötsel serien, några frågor.
( Kulminationen kan ske på en nivå som ligger långt över ståndortens genomsnittliga produktionsförmåga (bonitet), bland annat därför att marken fortfarande ger ett stort näringsutbud som följd av den föregående kalhyggesperioden.)
Vart kommer näringsutbudet i från?

(Högsta volymproduktion verkar ligga kring 100 - 120 år, )
Har det med ålder på träden att göra?

(Figur S31 Stående volymens inverkan på volymtillväxten vid blädningsbruk)
Stämmer denna bild?

(I fullskiktad skog tycks det dessutom inte vara möjligt att uppnå en tillväxt som överstiger boniteten, ens för kortare perioder)
Rätt? Ligger inte du över eller lika med boniteten i Siljansfors.
Ursäkta kapningen.

Om du läser studien så ser du att det är de äldre träden som dör speciellt vissa ädellövträd. Om du ser på en av bilderna så är det just lövträden som dör.

Teorin är att vid kalhuggningen blir det kvar rötter, grenar, barr osv från de träd som avverkas och den näring som de innehåller frigörs gradvis i takt med att de bryts ned och förmultnar. Sen sker en nedbrytning och omsättning av humustäcket som ofta innehåller ganska mycket kväve. Dessutom dör en stor del av mykorrhizan och även det kvävet frigörs. En stor del av det som frigörs tas om hand av hyggesvegetationen men i takt med att ungskogen sluter sig så dör hyggesvegetationen och träden kan därmed ta hand om det mesta av det kväve som frigjordes av kalhuggningen.


Både ja och nej. Det har nog mest med trädens höjd och höjdtillväxt att göra. Höjdtillväxten avtar i planterade skogar vid ungefär den åldern. Däremot har det inte med åldern som sådan att göra. En gran som startar långsamt i en blädningsskog kanske bara är 6-7 meter hög när den är 100 år men den kan ändå växa bra när den så småningom blir 15-20 m hög. För träd är storlek i förhållande till omgivande träd viktig, men inte den absoluta åldern i antal år.


Ja, formen på kurvan stämmer med de data som finns. Den exakta maxnivån vid olika SI är däremot osäker och likaså vad som händer om virkesförrådet tillåts öka ytterligare, efter det att maxnivån uppnåtts. Ligger tillväxten kvar på den nivån eller sjunker den?


Det där är en svår fråga. Det du syftar på är förmodligen tillväxten under senaste perioden på yta 9082 i Siljansfors. Där har tillväxten under senaste mätperioden legat mycket högre än förväntat, men frågan är om det beror på att vi har haft fel förväntningar, hur man mäter volym och beräknar volymtillväxt på fasta försöksytor, årsmässig variation (årsmån, väder), klimatförändring, eller nåt helt annat. Det kan också vara så att påståendet i Skogsskötselserien (det du citerar) är fel såtillvida att det kanske är så att tillväxten kan variera lite upp och ner från år till år runt den maxnivå som finns i figur S31. Formuleringen i Skötselserien är mer tänkt att påpeka att man i en fullskiktad skog inte kan förvänta sig det förlopp man har i en enskiktad skog, där noll tillväxt i hyggesfasen kompenseras av väldigt hög tillväxt i ungskogen och den yngre gallringsskogen. Låg tillväxt i en fullskiktad skog som glesats ut för hårt kan inte senare kompenseras av extra hög tillväxt när skogen så småningom sluter sig igen.


Nog borde väl det här platsa inom tråden lika bra som sågutbyte, limträbalkar, huggkubbar, trästängsel, viltolyckor och Ulfs kanotturer i Kanada?

Det finns inga uppgifter om trädslag i artikeln i Science.

Men det finns en del knepigheter i studien. Man konstaterar att det finns en positiv koppling mellan "träddöd" och stående virkesförråd, vilket är helt naturligt. Självgallring ökar med stående virkesförråd. Det är ju bl a därför man gallrar. Det dom däremot inte redovisar är om virkesförrådet i Europas skogar har ökat, men det finns andra studier som visar att så är det. Så att självgallringen har ökat kan enkelt förklaras med att virkesförråden har ökat. Det har ingenting med "forest health" att göra. Dom missförstår också kopplingen till skogsskötsel eftersom de i princip jämställer gallring och självgallring.

lars skyller mig för att bara leta upp forskning som bekräftar min avsky mot kalhyggesbruket .. jag erkänner att jag blir glad när forskare klankar ner på detta bruk av skogen ... men hur är det själv då lars, härovan har vi väl ett bra exempel på hur du reagerar när något visar på att alternativ till kalhygge verkar riktigt bra .. då är det något fel nån stans enligt dig .. som jag skrev tidigare är det dags att verkligen hårdgranska kalhygget och då göra det brett, där alla variabler och aspekter tas med ... det som inte lars säger är att vi vet så oerhört lite om vad vi sysslar med i vårt skogsbruk, jag pekar ofta på konstigheter och utan att veta så kommer det kommentarer om att jag är ute och cyklar från lars, för att han sedan själv talar om att det där vet vi lite om .. det blir tröttsamt att min person verkar vara det som är mest intressant att diskutera ,.. och inte de farhågor jag har om att bedriva ett sånt relativt outforskat skogsbruk på hela vår produktiva skogsyta .. och lars även väldigt tränade forskare drabbas av confirmation bias så det är inget man ska slänga ut som epitet på andra om man är seriös. några saker du påpekat är osäkert har ju vår skogsindustri tagit till sig som sanningar som sablas ut för att få köpa virke av privata skogsägare, att man desperast letar efter slutavverkningar behöver man inte vara så smart att förstå .. vad går gränsen mellan bedrägeri och affär i uppköparnas värld, kan man fundera på .. lyssna på sveaskogs senaste video ... vad tycker du lars, är det sant som de beskriver verkligheten