Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

153 inlägg 47682 visningar 32 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#505431 Försiktig låggallring, för att se vad som händer, om det kommer igång nån föryngring under. Glesa ut i omgångar tills föryngringen är 1-2 m hög och sen avveckla skärmen.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#505446 Ok, hur mycket av detta ska vara kvar efter första gallring, för att ny etablering ska ha en chans?
Det är ju väldigt lite krona på granarna, så dom tar ju inte så mycket lyse.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#505477 Det viktigaste är att gallra svagt så träden som är kvar hinner stabilisera sig innan nästa svaga gallring. Granar har en extrem förmåga att både etablera sig och överleva under ett ganska tätt överbestånd.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#506391 Så här ser granarna ut som jag försökt sätta fart på.
Jag gjorde försök med att ställa isär dessa, men har inte sett att det gjort någåt resultat vid borrning.
1522685279_20180402_062825.jpg

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#506447 Flera av granarna i bakgrunden har rejäla toppskott. Då växer dom.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#506477
sveakatten skrev:Jag gjorde försök med att ställa isär dessa,


Varför ville du det?

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#506497 För jag trodde att dom skulle börja växa, när jag har borrat i träden så är det 50 (års)ringar på dom yttersta 2 centimetrarna på träden.
Hade ju också läst att man ska gallra för att få träden att öka i diametern.
Stod väldigt tätt.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#506501 Och hur ser det ut nu efteråt?
20 mm/50 = 0,4 mm årsringar. Är du säker på att du inte har fått en ökning från 0,4 till 0,5-0,6 eller rentav 1 mm?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#506502 Skogen på bilden är en helt vanlig gammal enskiktad granskog och den bör behandlas på det viset. En del av granarna har långa toppskott och de har antagligen en hyfsad grundytetillväxt. Andra ser ut att ha slutat växa på höjden och då har de väldigt låg grundytetillväxt. Varför ska de växa på diametern om de inte växer på höjden? Om du gallrar så ökar vindbelastningen och då kommer årsringsbredden öka nedtill, fast hur mycket beror på hur stor förändring som träden uppfattade.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

jannee  
#506510 Troligtvis står granarna fortfarande för tätt och lider av vatten och näringsbrist.
Har själv för ca 40 år sedan gjort en låggallring i då 80 årig tät granskog.
De kanske inte växte speciellt mycket på höjden (bara någon dm/år) men grovnade ordentlig, vilket syntes väl på årsringarna när de för något år sedan avverkades.
Eftersom jag låggallrade, tog bort ALLT undertryckt, toppbrutna och i mitt tycke undermåliga stammar blev nog avståndet mellan stammarna i snitt närmare 4 meter. Skiftet var bedömt att vara en G 28.

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#506529 Var ut och försökte ta några nya kort som visar träden lite bättre, men lyckades så där, är svårt med himlen i bakgrunden.
"Varför ska de växa på diametern om de inte växer på höjden?"
Tja, det står ju i böckerna, "Tillväxten läggs över på dom kvarvarande stammarna som snabbt blir grövre" Menar du att detta inte stämmer? :surp:
Från sett det hur ska jag göra menar du?
1522770603__mg_6702.jpg

1522770622__mg_6704.jpg

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Stavve  
#507462 Hej Lars!

Tack för bra, sakligt och skönt rakt svar angående denna eviga fråga! Tänker nu tillbaka på hur detta också diskuterades första året under mina jägmästarstudier i Umeå -09. Vet då att jag tänkte "det fungerar ju aldrig, det blir över tid för mycket mekaniska skador vid blädningen". Fångar upp de flesta aspekter av hur vi ska se på våra två tillgängliga skogsskötselsystem.

Har läst hela inlägget och ögnat igenom alla svar så kanske har det besvarats redan.

Men hur många hektar fullskiktad skog lämplig för blädning finns det i 1. Norden 2. Sverige? Utgår från att det inte finns någon sådan taxering (?) utan då blir det en fråga om best scientist guess. Med andra ord skog lik den du beskriver med bilder och film.

Fråga nummer två, som har mindre med skogsskötsel och mer med naturvård att göra:
I och med att jag utgår från att andelen (gissar på mindre än 1 % av FAO:s definition av skog) sådan fullskiktad skog återstår; finns det så pass många arter/viktiga biologiska strukturer där så att sådan skog bör hållas fullskiktad och därmed få skydd/betalt av staten?

/Staffan

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

jannee  
#507469 Av sveakattens bilder får jag den uppfattningen att träden omgående borde avverkas, en del ser inte precis 100 % vitala ut, detta bestånd har växt färdigt.
Avverkning + en ny omgång med förädlade plantor är rätt medicin för detta skifte.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Stavve  
#507498
Stavve skrev:Hej Lars!

Tack för bra, sakligt och skönt rakt svar angående denna eviga fråga! Tänker nu tillbaka på hur detta också diskuterades första året under mina jägmästarstudier i Umeå -09. Vet då att jag tänkte "det fungerar ju aldrig, det blir över tid för mycket mekaniska skador vid blädningen". Fångar upp de flesta aspekter av hur vi ska se på våra två tillgängliga skogsskötselsystem.

Har läst hela inlägget och ögnat igenom alla svar så kanske har det besvarats redan.

Men hur många hektar fullskiktad skog lämplig för blädning finns det i 1. Norden 2. Sverige? Utgår från att det inte finns någon sådan taxering (?) utan då blir det en fråga om best scientist guess. Med andra ord skog lik den du beskriver med bilder och film.

Fråga nummer två, som har mindre med skogsskötsel och mer med naturvård att göra:
I och med att jag utgår från att andelen (gissar på mindre än 1 % av FAO:s definition av skog) sådan fullskiktad skog återstår; finns det så pass många arter/viktiga biologiska strukturer där så att sådan skog bör hållas fullskiktad och därmed få skydd/betalt av staten?

/Staffan


Inser nu att det ju gick att få fram ganska enkelt https://www.skogskunskap.se/skota-barrs ... skogsbruk/ - då blir frågan hur väl Du tror detta stämmer idag då denna inventering gjordes på 90-talet/stämmer med Din uppfattning om lämpliga skogar. Min gissning är också liksom nämns att mycket av dessa skogar har slutavverkats och planterats sedan 90-talet.

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

sveakatten  
#507525
jannee skrev:Av sveakattens bilder får jag den uppfattningen att träden omgående borde avverkas, en del ser inte precis 100 % vitala ut, detta bestånd har växt färdigt.
Avverkning + en ny omgång med förädlade plantor är rätt medicin för detta skifte.


Ja. jag är böjd att hålla med, men kanske inte med förädlade plantor utan med frön.
Är lite orolig för att plantor, dels är för hårt drivna (mat åt djur och insäkter) dels för att rötterna inte blir det bästa, utan kan bli lätta att blåsa i kull.
Sen tror jag ju att det sulle vara bra att ha lite träd kvar, dels för frosten och dels för att dom ska dra upp plantorna mot ljuset. ( men kan ju ha alldeles fel) :smile:

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).