Blädning 28% dyrare än trakthyggesbruk i avverkning

Intressant detta. För mig lite förvånande att dom gör studien bara med stora skogsmaskiner. Detta är en metod för självverksamma. Vi som är brinner för skogen (ursäkta uttrycket ni i Salaområdet) vet ju att gran som står på bördig mark ock är lite lagomt undertryckt har vekare kvist som resulterar i finare virke vilket förhoppningsvis ger bättre betalt.
En annan viktig detalj är att man kan fälla dom vuxna träden med stor precision så man inte slår sönder mindre träd i onödan. Tyvärr har jag inget lämpligt område annars skulle jag provat detta på några hektar.

Nu är äntligen alla skräpskogar från blädningsepoken avverkade så avskräckande exempel saknas. Så då är det väl dags igen att några hugger sönder sin skog.

Hej,
Egentligen tror jag det är väldigt enkelt halvproffs, Skogforsk representerar storskogsbruket och även skogsbruket sett nationellt med global export osv. Då måste nog jämförelsen göras med stora skogsmaskiner eftersom det är det som används i trakthyggesbruket.

Men jag förstår vad du menar! Lite synd att det inte finns något organ för självverksamma - vi får dra igång ett kooperativ på forumet!


En passus till - studien ovan är gjord på väldigt lite data, tror det står att under 600 träd var med i studien.

Halvproffs! När jag var på Siljansfors så sa Christer Karlsson? som "sköter om" parken att efter en blädningsgallring så skulle det stå mellan 150-250 m3sk/ha kvar (beroende på bonitet). Luckor skulle undvikas, och ingen plantering behövdes.
Däremot i Naturkultur så behövs hjälpplantering med behandlade plantor ibland, främst där tall och lövskogar gallras. På sådana marker blir uttagen hårdare, för annars kommer det ingen självföryngring.
Jag skulle nog hålla mig till någon slags "bondblädning" på några hektar, med manuell huggning och relativt små skotare som kör ut virket.

Dieselförbrukning per timme i stort sett oförändrad, tillsammans med att maskinell blädning är svårare än annan avverkning i mörker måste i alla fall glädja maskintillverkarna. I ett inledningsskede kommer då att krävas åtminstone 20% fler maskiner i drift! Men över tid blir det som att "pinka i byxorna", den lägre produktionen balanserar över tid det ökade maskinbehovet. Möjligen kommer längre körsträckor med maskinerna att ge högre maskinslitage per volym, i varje fall större slitage av däck och band.
En detalj jag inte kan hitta i utredningen är etableringskostnaderna för trakthyggsbruk, dom finns ju inte vid blädning. Föryngring +röjning brukar uppskattas till ca 10% av bruttointäkten över en omloppstid. I dessa yttersta dagar när manuellt skogsarbete efterfrågas blir utebliven plantering och röjning en fråga som borde vara med i kalkylen.

Rapporten var egentligen lite klen för att säga vilket som är bäst totalt sett. En väldigt begränsat område som studerats. Men bättre än inget.

Avverkningskostnaden för blädning är lägre än den för både första och andra gallring. Men normalt hamnar den största delen skog i slutavverkning, som är mycket billigare. Intressant att stickvägsuttaget gjorde så mycket, men det får man ju bara i första omgången,. så varför ta hänsyn till det?

Jag tror inte heller att en skog med fast stickvägsnät som körs upp var 5:e-10:e år är mer naturromantisk än trakthyggesbruk. Så kommer den metoden med blädning att få genomslag?

Kan väl delvis bero på hur SNF väljer att agera i framtiden. Samt för mångfalden i skogen borde väl blädning/kontinutetsbruks vara bättre?

Kanske, kanske inte. Skogen ser då hela tiden likadan ut, både i tid och rum. Inga störningar, så de arter som kräver ljus lär inte gynnas.

Det är väl det som SNF vill ha? Minimal förändring. Jag säger inte att det är rätt väg att gå men nog onekligen kommer man slippa dem och hålla på med avverkningsanmälning blir något till det förgångna.

Det konstiga i Skogforsks studie är att stickvägarna hade omvänd effekt mot vad alla andra studier visar.
Om man ska ta ut 25% av volymen och har någorlunda tätt mellan vägarna så blir ju nästan hela uttaget stickvägar vid första avverkningen. Då blir medelstammen väldigt klen. Vid följande blädningar tar man ut 25%av volymen mellan stickvägarna och då blir medelstammen betydligt grövre än 0,5 m3fub, ofta ca 0,7-0,9 m3fub. I Skogforsks studie är det väldigt konstiga bestånd man valt att döma av foton och de få uppgifterna.

Så jag tror man kan ta studien med en väldigt stor nya salt. Den är inte speciellt bra gjord, tyvärr.

Detta är iaf något som upptagit mer än bara någon timme i min tankeverksamhet de senaste åren. Blädning känns ju verkligen som om det är något för manuellhuggaren att anamma snarare än för fullstora maskiner. Själv har jag ett antal hektar som är blädningsskog efter morfar och hans far, övrigt är är avverkat kalt och i olika stadier av ungskog. Jag går nu och funderar på om jag på det som är kvar ska fortsätta bläda, höggallra eller sälja det som uppdrag. Måste erkänna att jag är väldigt sugen att fortsätta i de gamla spåren efter min morfar, jag har ju så pass med hyggen och ungskog ändå att pyssla med.

Skulle ge den fördelen att jag lättare hinner med röjning och skötsel av de större områden där maskiner varit, ganska mycket att pyssla med där, speciellt röjning samt att jag själv får hugga timmer, kan inte hjälpa hur roligt jag än tycker det är med ungskog och gallringar så är det något speciellt att hålla på med timmer, folk skakar på huvudet, både kompisar, min mor, min sambo och jag också när man ser hur effektivt en förarlag i maskiner arbetar, dessutom med betydligt mindre skador än förr men men.. man lever bara en gång och jag kan välja. Samtidigt funderar man hur mycket man förlorar i reda pengar och i skogens tillväxt. Det bottnar väl i att jag vill hålla på själv, på den egna marken och värderar det också.

Intressant iaf men egentligen inte oväntat att blädning med skogsmaskin blir dyrare än trakthyggesbruk .

Jag tror att massindustrin totalt sett kommer sänka sin efterfrågan på massved, samt att vi inte längre kommer komma kunna konkurrera med länderna öster om Östersjön, så vad blir då kvar om inte kvalitetsvirke? Samt med teknikframgångarna tror jag att det kommer bli betydligt mycket enklare med maskinhjälp att sköta en bläsdningsskog. Sedan kommer nog löv bli än viktigare. Men det är mina tankar.

Medelstamvolymer fanns mot slutet av rapporten: 0,19 - 0,34 - 0,1 - 1,69

Det sista beståndet hade 338 st/ha och ser på bilden ut som en högskärm av gran. Resten är skrattretande klent och ser inte alls ut som blädningsskog ska se ut.

Om maskiner: De träd som avverkas vid en blädning är normalt ca 100 st/ha, rejält stora, 40-45 cm i brösthöjd, och de har grönkrona ner till 4-5 m över marken. Visst går det att göra motormanuellt, men det är stora och besvärliga träd att arbeta med manuellt. Vi pratar ju gran, inte tall.

Timmer eller massaved? Om man tittar på världsmarknaden så ser det ut som om behovet av fiber kommer öka men behovet av sågad vara av hög kvalitet minska. Snart vill hela världen ha blöjor och bindor och andra hygienprodukter, och pappersförpackningar. Ju högre levnadsstandard, desto mer pappersförpackningar. Men vad ska man ha sågat till? Förr gjordes möbler av massivt trä. Idag görs de av fibermaterial med fanér på, och det behövs inte mycket fanér. Titta på lönsamheten på svenska sågverk jämfört med massa- och pappersbruk. Man bygger ut kapaciteten på industrier som använder massaved och lägger ner sågverk. Det räcker ju att ni tittar på er själva: När köpte ni senast något som var gjort av kvalitetstimmer? Hur mycket pappersprodukter slänger ni varje vecka i soporna eller släpar till återvinning?

Konstruktionsvirke är väl fortfarande på uppgång?

Om du med konstruktionsvirke menar gjutformar för betong så är svaret ja. Men för det behövs väl knappast kvalitetsvirke?