Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Skogsforskare]

tor 07 jun 2012, 18:08#177405 8-10 m motsvarar snarare 40-50 år.

Hela marken är hela tiden fullt utvuxen med mykhorrhiza. Exakt hur träden står spelar inte så stor roll. Det är den totala mängden träd inom en större yta som spelar roll. Träden tar inte ens upp vatten och näring bara närmast sig själva. Eller omvänt, det är inte givet att de träd som nyttjar en liten "lucka" är de som stpr närmast.

[alias]

tor 07 jun 2012, 18:43#177406

På ett hygge är produktionen noll. I en 8-10 m hög planterad skog är tillväxten å andra sidan ofta dubbla boniteten. Det är det som gör att den långsiktiga produktionen i trakthyggesbruk blir hög.

Är bifogade kurvor fel? Min bedömning är att träd i 8-10 m motsvarar något under 20 år ålder.
I så fall har inte tillväxten nått upp till medeltalet 11 m3 vid denna trädhöjd?

I blädningsbruk är tillväxten idealt lika med boniteten, men varje gång man blädar så sjunker tillväxten. Dessutom verkar det vara svårt att långsiktigt ligga kvar uppe på den nivå som boniteten säger. Varför? Tja... varför skulle skogen vilja maximera volymproduktionen?

Enligt ditt tidigare svar borde väl föhållandet om än mindre frekvent innebära att några m2 har unga träd som inte helt förbrukar vad vittring och nerfall ökar näringstillgången. Detta överskott tas väl tillvara fullt ut när området är utvuxet fullt ut med rötter även i kontinuitetsskog?

Kan det vara så att ni talar runt varandra? Du Bertilsson använder en tabell för en G32 och Skogsforskare nämnde i sitt inlägg från kl 8.07 idag G16-G20/T18-T21.
Som det känns utifrån det perspektivet borde ni båda kunna ha rätt angående trädhöjd i förhållande till ålder.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Bertilsson]

tor 07 jun 2012, 18:57#177409

Kan det vara så att ni talar runt varandra? Du Bertilsson använder en tabell för en G32 och Skogsforskare nämnde i sitt inlägg från kl 8.07 idag G16-G20/T18-T21.
Som det känns utifrån det perspektivet borde ni båda kunna ha rätt angående trädhöjd i förhållande till ålder.

MVH
Alias

Min fråga gällde de allmänna siffrorna 20% lägre volym med Södras basunerade 40% som mest i förlust som var anledning till min undring.
Vi talar förbi varandra när svaret avser dessa mycket låga boniteter.

Men egentligen kvarstår min undring om vilka orsaker det är som skapar volymförlusten i normalskog, som jag skulle önska behandlar G26- G28(Låt så vara med samma plantmaterial).
Jag tycker vi behöver fakta/belysning omkring resp. för och nackdel i denna "något infekterade" men intressanta fråga.

[alias]

tor 07 jun 2012, 19:29#177416

Kan det vara så att ni talar runt varandra? Du Bertilsson använder en tabell för en G32 och Skogsforskare nämnde i sitt inlägg från kl 8.07 idag G16-G20/T18-T21.
Som det känns utifrån det perspektivet borde ni båda kunna ha rätt angående trädhöjd i förhållande till ålder.

MVH
Alias

Min fråga gällde de allmänna siffrorna 20% lägre volym med Södras basunerade 40% som mest i förlust som var anledning till min undring.
Vi talar förbi varandra när svaret avser dessa mycket låga boniteter.

Men egentligen kvarstår min undring om vilka orsaker det är som skapar volymförlusten i normalskog, som jag skulle önska behandlar G26- G28(Låt så vara med samma plantmaterial).
Jag tycker vi behöver fakta/belysning omkring resp. för och nackdel i denna "något infekterade" men intressanta fråga.

Vad det gäller volymproduktionen har jag ej hört siffrorna på 40 %. I senaste numret av "Vi Skogsägare" tror jag att man snackade om volymförlust på 20 % och ett minskat markvärde på ca 40 %. Har dock inte tidningen här så att jag kan kontrollera om jag missuppfattat uppgifterna.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[sveakatten]

sön 05 aug 2012, 19:05#182497 Nu har det varit alldeles för lugnt.
Bra skrivet tycker jag.
http://naturskogsbruk.se/479-2/

[Uvskogen]

sön 05 aug 2012, 19:42#182499 Ja det är väl precis som vi har diskuterat. Det är framförallt de privata skogsägarna som väljer olika sätt att sköta sin skog. En del "vaknar upp" som han i artikeln och i viss mån mig jag själv också, efter första avverkningen. Andra väljer max avkastning enligt gängse modeller.

Så en, av många olika, bra berättelser av hur olika man kan sköta sin skog. Poängen i artikeln är väl att med egen kunskap så kan man fatta egna beslut och göra egna val och prioriteringar. För det är ju så, att för den som vill veta så är det ju välkänt sedan 20-30 år hur skog avverkas och förnyas i Sverige om man lämnar bort all skötsel till bolagen. Låt oss hoppas nu att det kommer ut lika mycket material och ordentliga anvisningar på nätet om hur man sköter sin skog på andra sätt än det dominerande trakthyggesbruket. Alla kan ju inte ha turen att stöta på en professor i alternativa modeller någonstans

[sveakatten]

lör 01 sep 2012, 17:23#184878 Fel byter ställe

[Niking]

ons 12 sep 2012, 02:07#185847 Tänkvärd krönika http://www.skogsaktuellt.se/?p=41310&pt=108&m=1422
/Niklas

/Niklas

[Bertilsson]

ons 11 dec 2013, 09:10#249390 I veckan kom tidningen Skogseko.
Flera artiklar visar nu en alltmer öppen syn på naturkultur och annan kontinuitetsskogskötsel.
Personligen ser jag det som att attityden till ja eller nej omkring en metod håller på att luckras upp.

- Onekligen ser man hur mantra uppstår och det forskas bara på "höjden" av ett påbörjat spår.
- Fundera på om inte det bör forskas mer på "bredden" också, även om det vid ansökan av forskningsbidrag, kräver förklaringar som måste var utbildning samtidigt.

Länk till tidningen finns här
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-br ... /Skogseko/

[towes]

ons 11 dec 2013, 10:52#249409

Personligen ser jag det som att attityden till ja eller nej omkring en metod håller på att luckras upp.

...

- Fundera på om inte det bör forskas mer på "bredden" också, även om det vid ansökan av forskningsbidrag, kräver förklaringar som måste var utbildning samtidigt.

Under gårdagens seminarium/delrapport från Future Forest i Jönköping behandlades kontinuitetsskogsbruk i en egen programpunkt. Det om något visar väl att brukningsformen ligger i tiden. Dock är mängden försök ännu relativt vår "vanliga" skogsskötsel sett väldigt få, något som även påpekades.

Programpunkten som var både bra och intressant framfördes av forskaren Lars Drössler. Kortfattat beskrevs först grunder för kontinuitetsbruk och sedan gavs en inblick i två relativt färska fallstudier.

Den första rörde ett försök på Tönnersjöheden. Sammanfattat kan väl sägas att man hunnit en bit och framtidsutsikterna bygger på datasimuleringar. Man hade hoppats på uppåt 10 m3sk/ha och år i tillväxt, men verkligheten har hittills givit knappt 6 m3sk/ha och år (bild 8 i pdf nedan, MAI vol). Dessutom lider man i området (20 ha) av att det etableras för lite föryngring mot vad som vore önskvärt (bild 7 och 12 nedan, kan intyga detta då jag besökt en del av området själv). Men detta var som sagt en ögonblicksbild och mycket står skrivet i stjärnorna ännu.

Jag har efter lite letande hittat en del av materialet i presentationen här: http://www.slu.se/Global/externwebben/c ... utting.pdf .

Den andra rörde omställningsprojekt (i mellan/norra Sverige vill jag minnas) där man hittills haft goda erfarenheter i strävan att skapa om inte fullskiktad så i alla fall flerskiktad skog. Detta är dock en mycket lång process och vissa av försöken är sannolikt under §10-kurvan (eget antagande).

Kort om Future Forests arbete runt kontinuitetsbruk kan läsas på sid 41-43 här: http://www.slu.se/Global/externwebben/c ... -08-13.pdf
Söker man bland Future Forests publikationer ( http://www.slu.se/centrumbildningar-och ... e-forests/ ) så finns kanske mera detaljer att finna.

[Niking]

tor 12 dec 2013, 00:16#249587

Personligen ser jag det som att attityden till ja eller nej omkring en metod håller på att luckras upp.

...

- Fundera på om inte det bör forskas mer på "bredden" också, även om det vid ansökan av forskningsbidrag, kräver förklaringar som måste var utbildning samtidigt.

Under gårdagens seminarium/delrapport från Future Forest i Jönköping behandlades kontinuitetsskogsbruk i en egen programpunkt. Det om något visar väl att brukningsformen ligger i tiden. Dock är mängden försök ännu relativt vår "vanliga" skogsskötsel sett väldigt få, något som även påpekades.

Programpunkten som var både bra och intressant framfördes av forskaren Lars Drössler. Kortfattat beskrevs först grunder för kontinuitetsbruk och sedan gavs en inblick i två relativt färska fallstudier.

Den första rörde ett försök på Tönnersjöheden. Sammanfattat kan väl sägas att man hunnit en bit och framtidsutsikterna bygger på datasimuleringar. Man hade hoppats på uppåt 10 m3sk/ha och år i tillväxt, men verkligheten har hittills givit knappt 6 m3sk/ha och år (bild 8 i pdf nedan, MAI vol). Dessutom lider man i området (20 ha) av att det etableras för lite föryngring mot vad som vore önskvärt (bild 7 och 12 nedan, kan intyga detta då jag besökt en del av området själv). Men detta var som sagt en ögonblicksbild och mycket står skrivet i stjärnorna ännu.

Jag har efter lite letande hittat en del av materialet i presentationen här: http://www.slu.se/Global/externwebben/c ... utting.pdf .

Hm, borde växa 10 m³ sk/ha*år, men istället växte det ca 6 m³ sk/ha och år. Låter i mina öron som en ny grön lögn.
/Niklas

/Niklas

[Boarpan]

tor 12 dec 2013, 10:57#249621 Många tittar uppåt när man skall titta nedåt. Fungerar naturbruk för alla marker NEJ. En granplantering med monokultur i södra sverige kan inte tävla mot något.
Stenig mark mot gammal åker osv.
Jag har stenig mark med bokskog. Att slutaverka allt vore att begå självmord för den delen av skogen då plantor ej hittar jord utan man måste själföryngra. Sedan har jag oerhört vackra spikraka planteringar med gran där marken aldrig får något ljus och toppskotten kan sticka iväg en 20cm per år.
Intressanta teorier är alltid roligt men det viktigaste är att vi gör olika. Skogstyrelsens riktlinjer gjorde så att skogen i småland drabbades under gudrun.

[Skogsforskare]

tor 12 dec 2013, 12:33#249633 Om ni läser Skogsstyrelsens info och intervjun med Sverker Rosell så ser ni att han har två tydliga alternativ till konventionell kalhuggning-plantering: i fullskiktad granskog kan blädningsbruk vara ett alternativ (vilket rör 4-5% av skogsmarken enligt Rosell), och på övrig mark skärmställning.

Naturkultur, Lübeckmodellen, osv. nämns inte som konkreta alternativ som kan tillämpas.

När det gäller blädningsbruk är det skogen själv och dess struktur som avgör möjligheterna att tillämpa det.
När det gäller skärmställning är det dels markens egenskaper, som Boarpan skriver, dels det klimatiska läget i landet, dvs om det är tillräcklig produktion av grobara frön. Det sista gör att skärmställning är omöjligt i klimatiskt svåra lägen, såvida man inte väljer att plantera under skärmen.

[Bertilsson]

tor 12 dec 2013, 12:44#249634

Många tittar uppåt när man skall titta nedåt. Fungerar naturbruk för alla marker NEJ.

Du har spånat med flera infallsvinkar,som jag gärna kan instämma i.
Mängden kalhyggesfritt vågar jag inte förutspå, men en speciell situation vill jag nämna, som visar hur konservatism kan riskera att bromsa utveckling.
- På 80-talet hade jag en apteringsutbildning på Norra Kalmar region. De hade inte börjat utnyttja den höga prisökning som då rådde på långt timmer.
De 11 bättre regionerna som tagit till sig möjligheterna hade ca 6-10% 55-or i grantimret (ca 12% i prisökning var då stark morot)
- Norra Kalmar hade 0.3% med samma prislista. Jag föreslog att de skulle ta vara på möjligheten och sikta på åtminstone fördubbling. Jag blev emotsagd och det sa´s att jag var oresonlig. Avverkningschef Olof Vengeling fick dämpa känslorna och kursen fortsatte och slutade ganska bra.
- Hör och sannolikt häpna, statistiken visade nästa år att de hade nått 3%. Men hade jag sagt att de borde 10-dubbla sin mängd av 55-or hade nog kursen avbrutits omedelbart.

Intressanta teorier är alltid roligt men det viktigaste är att vi gör olika. Skogstyrelsens riktlinjer gjorde så att skogen i småland drabbades under gudrun.

Om för många gör lika dant blir det fel på vissa ställen.
- En skogsägare som blev enbent efter vådaskott vid jakt, avverkade nästan årligen på sin lilla fastighet, troligen under 20 ha.
Grannarna undrade var han högg för han hade inga kalhygge. Han drev sin typ av naturkulturskog.
Individuella träd togs ut med motorsåg och Grålle.

Genom att hålla stor barrmassa hålls tillväxten hög om höjdspridningen är god.
Då behövs inte ens maxvolym produceras om virkesvärdet är högt på uttag och varje träd är tämligen grovt.
- Planteringskostnad någon tiondel.
- Frostskador nästan noll. (De nya snabbväxande plusplantorna tar numera väldigt mycket stryk av frost.)
- Träd med de bästa anlagen utvecklas bäst och förbättrar bestånden.

[towes]

tor 12 dec 2013, 17:18#249679 Apropå frågan om grön lögn och försöket i Tönnersjöheden så ska nämnas att försöket som refererades bara är ett av flera. I just detta fallet är marken god (G32) men det kan finnas flera faktorer som påverkar.

T.ex. så är trädslagsblandningen sådan att det finns mycket annat än det som lämpar sig bäst vid kontinuitetsskötsel, bl.a. ek. Det är sannolikt en faktor (läs skogsforskarens inlägg: fullskiktad granskog lämpar sig bättre).
Diameterfördelningen i beståndet kan vara en annan (måldiameterhuggning). Simuleringsmodellen en tredje. Finns säkert även andra orsaker, dock inte markens bördighet.

Generellt så gavs ej utryck för uppfattningen att skötselformen skulle ge så mycket sämre utbyte överlag, utan det var snarare ett sakligt (forskare är MYCKET sakliga) konstaterande att det just här och nu beräknas det växa till mindre volym än förväntat.

Jag tror att med flera försöksytor så kommer mer fakta fram och sannolikt kommer det finnas ytor som ger både mer och mindre än förväntat. Detta var nog en i den senare kategorin. Vi får vänta och se...