Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Skogsforskare]

mån 11 feb 2013, 09:29#211291

Generellt gäller att en generation planterar, en sköter och tredje skördar

Så sant så sant. Och just därför kanske man ska vara försiktig med att hänga på nya trender? Den som idag gör en väldigt hård gallring, uppmuntrad exempelvis av marknadsföringen kring naturkultur, behöver ju knappast själv ta konsekvenserna, utan det blir nästa generation.

Just den insikten som du konstaterar, var det som en gång i tiden var skälet till att man stiftade lagar om hur man får bruka skogarna.

[Skogsforskare]

mån 11 feb 2013, 09:37#211292 Senaste nytt om mykorrhiza och träds tillväxt:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1 ... 12139/full

(det är inte säkert att ni kan öppna länken, beroende på om tidskriften har OpenAccess eller inte, men säg i såna fall till så lägger jag in en kopia av sammanfattningen)

[Bertilsson]

mån 11 feb 2013, 09:42#211294

Just den insikten som du konstaterar, var det som en gång i tiden var skälet till att man stiftade lagar om hur man får bruka skogarna.

Förvisso var det så kan tyckas. Men all välmening var också ibland präglad av ett underliggande syfte från part i verksamheten.
Det kan varit politiskt från något parti eller lobbyverksamhet från köparsidan.
Skogsprofessor emeritus Harry Eriksson visade förra veckan hur skogsvårdslagarna ändrats från början av 1900-talet.
Där avspeglas röjningsplikt, bort med de biologiskt mångskiftande 5:3 skogarna, avverka den gamla skogen etc.
Nog går det att konstatera att lagar och råd är inte alltid så kloka om än de i grunden har en avsikt.

Ännu fattas den möjlighet att se runt "knuten" för vad som är tillräckligt bra långt framåt.

Nog är skogsfolk en grupp som gett sällsynt många dåliga råd till skogsägare. Ändå anser vi oss vara (nästan) experter.

[Skogsforskare]

mån 11 feb 2013, 10:13#211301 Det är alltid lätt att vara efterklok, när man har tillgång till ny information som företrädarna inte hade. Men när vi HAR information som det inte finns någon anledning att tvivla på så verkar det korkat att låtsas om att vi inte har den.

SVLs 10§ är ett exempel. Det finns inget som tyder på att man skulle begå nåt allvarligt missgrepp inför framtiden om man hindrar skogsägare att gallra för hårt. Om det så småningom visar sig att kurvan ligger aningen för högt eller aningen för lågt så är ingen stor skada skedd, jämfört med om man tar bort kurvan helt.

[Bertilsson]

mån 11 feb 2013, 10:39#211302

Det är alltid lätt att vara efterklok, när man har tillgång till ny information som företrädarna inte hade.

Men bara genom att tänka på vissa saker så ökar förmågan att "se igenom".
Jag upprepar att det finns intresse från speciellt köparhåll som påverkar för viss egen vinning.
Intresse hos forskare tycks vara mer styrande än jag trodde.
Tillfällig möjlighet att avyttra virke.
mm.

Men när vi HAR information som det inte finns någon anledning att tvivla på så verkar det korkat att låtsas om att vi inte har den.

Om det även är "korkat" att tycka att allt inte är "så klockrent" som påstås, så tycker jag nog så ibland, redan när information är felanvänd och uppenbart partisk.

Det är inte ovanligt att ödmjukhet omkring vad som är kompetent kommer med åren.

[nalle34]

tis 12 feb 2013, 08:23#211513 Varför talar INTE miljörörelsen om blandskogs bruk? Tycker det är mycket miljö vänligare och bättre för naturen en hygges fritt. För dom som vill ha lite vetenskapliga ider och läsa lite om nya forskning. Så klicka på min länk och sen går det att klicka vidare till tidskriften. (är grattis artikeln) Dock ska på pekas den är ganska avanserad artickeln. Skogsforskare kanse kan sammanfatta lite för en del. http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende- ... mojlighet/ Är personligen barnsligt förjust i blandskog och har lagt om mycket mark till det där det går. Men är ett mindre hel...e att köta skogen man tingas tänka hela tiden och göra visa kompremiser.

[Skogsforskare]

tis 12 feb 2013, 11:17#211524 Det hölls ett seminarium på SLU i Umeå för någon vecka sen där en av författarna presenterade studien. Diskussionen efteråt var mycket livlig.

Studien bygger på analys av Riksskogstaxeringens data. Det studien visar är att på provytor där tillväxten är hög finns det flera trädslag, men det studien INTE visar är att det blir högre tillväxt om man har fler trädslag.

Ytor med hög tillväxt är oftast ytor med hög bonitet, och omvänt, och det finns fler trädslag som kan växa om man har bördiga marker. Hälften av de trädslag som man räknade finns dessutom bara i sydligaste Sverige, och där har man ju bördigare marker än i norra Sverige. Dessutom tog man med skog av alla åldrar (men strök ytor där man röjt eller gallrat senaste 5 åren). I oröjd/ogallrad yngre skog är den löpande, årliga tillväxten högre än i äldre gallrad skog. Det är också så att i ungskog finns det fler trädslag representerade innan man röjt än efteråt, och vartefter man gallrar så försvinner oftast allt fler av de udda trädslagen i takt med att stamantalet sjunker, så sannolikheten att få in flera trädslag är mindre i äldre skog än i yngre skog.

Det finns alltså flera naturliga förklaringar till att man hittar fler trädslag på ytor där man också har hög tillväxt. Men som sagt, studien visar inte att man får högre tillväxt om man ser till att ha flera trädslag i en skog. Tvärtom visar (tyvärr) nästan alla studier att högst tillväxt får man om man satsar på ett trädslagsrent bestånd av det trädslag som producerar mest på just den marken, och det är nästan alltid tall eller gran.

[towes]

ons 13 feb 2013, 17:46#211813 Ett sidospår: Såg att det finns utbildning att få via Skogsstyrelsen inom området. Är i ropet nu tydligen.

http://www.atl.nu/skog/skogsstyrelsen-g ... repren-rer

"Markägare kan redan i dag få råd om alternativa hyggesfria skötselmetoder på sin fastighet. Varje skogsstyrelsedistrikt har en specialist inom området."

"Skogsstyrelsen erbjuder en halvdags gratis utbildning för verksamma inom skogsbruket om hur man praktiskt tillämpar hyggesfritt skogsbruk."

[Bertilsson]

sön 17 feb 2013, 16:06#212534

"Skogsstyrelsen erbjuder en halvdags gratis utbildning för verksamma inom skogsbruket om hur man praktiskt tillämpar hyggesfritt skogsbruk."

Har någon utnyttjat Skogsstyrelsens erbjudande?
Vilken kvalitet är det på informationen?
Vilken inriktning bakom budskapet kan skönjas?

Notera att före "kapitulationen" i fallet med Harald Holmberg var metoden "nästan död" eller åtminstone inget man ville uppmuntra precis i Skogsstyrelsens värld.
Nu bjuder man på utbildning till skogsägare och maskinförare.
Något har skett som väl ingen kunde sagt för något år sedan. Undrens tid är kanske inte förbi.

Är det då inte märkligt att en professor som tillhör de som gjort kanske mest i landet för denna typ av skötsel, blir helt betraktad som en parasit i SLU:s "korridorer"?
Ibland är en bra sak omöjlig om det sägs av fel person, men en stor sak om det kan användas av den som bättre kan ta äran av skeendet. Är detta något sådant vi får uppleva igen?

[Skogsforskare]

sön 17 feb 2013, 17:12#212555 Det är ganska länge sen Skogsstyrelsen drog igång storprojektet "kontinuitetsskog och kontinuitetsskogsbruk". Det höll på åren 2005-2007 och presenterades första gången 2008:
http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/publik ... r-del.html
Så det är inget som hänt helt plötsligt det senaste halvåret.

"Fallet Harald Holmberg", där han fick rätt i tingsrätten, handlade om att han inte hade anmält gallring i svårföryngrad skog, en bestämmelse som togs bort 2010 innan åklagaren han driva ärendet i domstol. Harald krävde att få bli "frikänd" istället för att åtalet bara lades ned och det accepterade tingsrätten. Men ärendet hade inget i sak med naturkultur att göra.
http://www.vk.se/695130/repliken-skogss ... agen-foljs

I fallet Hagner kommenterade SLU såhär:
http://www.vk.se/799918/repliken-ingen-slu-konspiration

Det måste inte alltid vara en konspiration bara för att någon känner sig orättvist behandlad. Det behöver inte ens vara så att den som _känner_ sig orättvist behandlad verkligen är det!

[Bertilsson]

tor 21 feb 2013, 15:45#213312

Det är ganska länge sen Skogsstyrelsen drog igång storprojektet "kontinuitetsskog och kontinuitetsskogsbruk". Det höll på åren 2005-2007 och presenterades första gången 2008:
http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/publik ... r-del.html
Så det är inget som hänt helt plötsligt det senaste halvåret.

Det mäktiga utbudet av gratisutbildning uppfattar jag som helt nytt, eller?
Har något liknande förekommit tidigare i syfte att göra något bra av kontinuitetsskog?
Minnesbild från Skogseko som är Skogsstyrelsens tidning så var den fri från yttrande om att kontinuitetsskog har berättigande och att det var ett alternativ.
Ca sent 2011 hade Monika Stridsman yttrande där hon meddelade att de inte var helt avvisande till metoden.
Onekligen har en mjukare uttrycksform kommit från Skogsstyrelsen efterhand och nu nått ett "PR-stadie" för metoden.

I fallet Hagner kommenterade SLU såhär:
http://www.vk.se/799918/repliken-ingen-slu-konspiration

Föreligger missförstånd från min sida här? Tas alla professorers artiklar/rapporter bort från SLU:s arkiv så fort professorerna pensioneras?

[Mangan]

tor 21 feb 2013, 16:06#213314 Ja, det är nog missförstånd. Det är nog bara om de aldrig skull hamnat där som de tas bort.

Självvald väg i egen skog

[Bertilsson]

fre 22 feb 2013, 11:36#213481 I ATL idag kommer åter en olustig historia från SLU, där Hans Ekvall och Peter Lohmander sparkas.
Enligt artikeln har båda forskat omkring inkomster i skogsbruket och skoglig fastighetsvärdering. Båda ämnena känns viktiga för det privata skogsbruket.

Måste det tas upp kollekt på skogsdagar för att det skall komma in forskningspengar i ämnet?

Från ett seminarie nyligen var det etablerad forskare som ansåg att etablerad forskning borde betraktas som sanning som inte kunde förbises.
Forskning är i bästa fall färskvara, men ifrågasätts ganska ofta efter en tid.
- Håller det på att bli "paktbildning" i forskningen med förflyttning från de som äger skog mot industrins önskemål?
Hoppas det i så fall för vissa går som i TV4:s Farmen!

[Skogsforskare]

fre 22 feb 2013, 12:01#213482 Jag kan inget om detaljerna men rent generellt är det så att vi som forskar försörjer oss själva till väldigt stor del med forskningsanslag från forskningsråd, stiftelser, och liknande. De största finansiärerna är forskningsråden Vetenskapsrådet och FORMAS (som finansierar forskning om skogbruk, samhällsbyggande, osv), men även exv Mistra (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) och EU-projekt.

Vi har inte "fast finansiering" från universitetet utan måste själva ordna medel till vår egen lön. Forskningsansökningarna bedöms förenklat utifrån två kriterier - vetenskaplighet och samhällsnytta - och konkurrensen är hård. Det är bara några få procent av ansökningarna som beviljas.

Den forskning som ingen vill finansiera, den läggs ner, och det innebär i praktiken ofta i slutänden att de som forskar om just detta blir uppsagda. Oftast får man några chanser på sig, kanske 2-3 år, men om man inte lyckas ordna forskningsanslag så finns det ju inga pengar till ens lön och då är det tack och adjö.

Den totala löne- och driftkostnaden för universitetet för en professor är en dryg miljon om året (lön, sociala avgifter, lokalhyra, andel av kostnader för administration, bibliotek, datanätverk och -support, osv). Sen tillkommer kostnader för själva forskningen, om man vill göra nåt annat än att sitta på rummet och fundera.

[Bertilsson]

fre 22 feb 2013, 17:07#213530

Vi har inte "fast finansiering" från universitetet utan måste själva ordna medel till vår egen lön. Forskningsansökningarna bedöms förenklat utifrån två kriterier - vetenskaplighet och samhällsnytta - och konkurrensen är hård. Det är bara några få procent av ansökningarna som beviljas.

Svaret får jag väll betrakta som riktigt, men jag känner inte för den objektivitet som uttrycks som underton.
Skall det vara "bidrag" och marknad som försörjer forskare, så kommer nyttan för folk att minska och öka för vinstintresse hos de besuttna.
Först när skogen inte räcker börjar väl industrin att bli orolig.
Därför anser jag att den splittrade skogsägarkåren drar det kortaste strået med nuvarande affärsmässighet.

Ett exempel på forskning av SLU som skrämmer är när SDC och Södra försöker bevisa att matrisfub/fuskfub är jämförbart med sektionsmätning. Då väljs stockar ut som är 1 dm kortare än provmaterialet för matristalen. Ändå visar matrisfub på ca 5 kr/m3 i förlust.
Verkligt material som motsvarar leveranserna är 3-4 dm längre än testat. Förlusten borde blivit när 15 kr/m3
Till detta lånar sig Mats Nylinder (Ändrat av mig) SLU och vägrar att svara på konkreta frågor omkring tveksamheter. (Han t.o.m. kontrar med att begära att jag hjälper honom med svar på hans frågor. Kan kontrolleras.) Se SLU Rapport nr 15 2009.

På detta sätt blir osanning betraktat som sant.

Får skogsägare den forskning som de och samhället har nytta av?

Senast redigerad av Bertilsson mån 25 feb 2013, 12:35, redigerad totalt 1 gång.