Plantering i Naturkultur (Blädning)?

Startar väl en ny tråd enligt önskemål. (Miljövänligt skogsbruk är lönsamt)
Jag satt och letade efter vart jag sett något om att det skulle fungera att plantera i luckor i mitt försök av Naturkultur. Jag hittade detta.
http://pub.epsilon.slu.se/3610/1/Rapp-0 ... _plant.pdf
Nu undrar jag om detta stämmer, är det någon som sett dom här rapporterna. Det verkar inte vara så stor skillnad på hur plantor överlever eller växer mellan kalmark och i luckor.
Det tar tydligen inte heller 50 år för plantorna att komma upp i brösthöjd.

Jag skulle istället rekommendera denna:

http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/publik ... rappo.html

Det finns ingen riktigt bra utvärdering där man väger samman beståndets virkesproduktion och plantornas överlevnad och tillväxt, men i denna rapport finns det redovisat så att man själv kan göra den jämförelsen.
När det gäller Hagners rapporter ska man veta om att de är publicerade i hans egen rapportserie, utan att ha granskats av oberoende forskare. Det gör att det ringer varningsklockor hos seriösa forskare.

Naturligtvis kan du plantera, och om överbeståndet är glest så växer plantorna lite fortare än om det är tätt, men dom påverkar inte virkesproduktionen på flera decennier, och vid det laget har beståndet sannolikt slutit sig och då tillför dina få planterade plantor väldigt lite.

Det finns inga dokumenterade exempel på att brist på plantor skulle ha orsakat låg långsiktig produktion i fler- och fullskiktad skog, bara brist på träd (dvs att man gallrat för hårt).

Tack för tipset.
Var just detta som jag ville ha,vad jag förstår så vill dom flesta inte ha något med Hagner att göra, och jag undrar om det är för att dom är rädda för vad andra tycker eller vad det är. Hur som helst så blir resultatet att vi inte får fram rätt information.
Det JAG är intresserad av är om det är någon ide att plantera under i mitt område, och vad jag kan läsa mig till så borde det vara så. Då kan jag plantera och ha en fin skog på gång när och om jag tagit ner dom sista stora träden.

Med plantering borde kan man kunna påverka det genetiska materialet i den riktning man vill. Snabbare tillväxt, resistens mot sjukdomar etcetera. Självsådd lämnar detta till slumpen. Vad vet man om effekterna av det?

Det finns en metod som kallas "Drettingemetoden", uppkallad efter den plats där man först började med den, som innebär att man föryngrar under en skärmställning men planterar istället för att bara förlita sig på naturlig föryngring. Det snabbar på föryngringsförloppet lite, men skärmen avvecklas helt när föryngring hunnit upp bit. Metoden finns beskriven bland annat i Skogsskötselserien, det kapitel som behandlar naturlig föryngring.

Plantering i kraftigt utglesad skog kan se ut som på bilden efter drygt 20 år. Bilden är tagen i försökledet Gles i ett av försöken med Naturkultur. Den tätare skogen i bakgrunden är försöksled Tät.

Den skogsträdsförädling som man sysslat med har i stort sett bara handlat om att få snabbare tillväxt. Hur dessa mer snabbväxande plantor skulle klara sig inne i en skog är det ingen som vet nåt om, bortsett från att de plantor som Hagner använt i sina försök med Naturkultur är vanliga "förädlade" plantor från plantskolor.