sön 28 mar 2021, 19:15#707036Det enda som är säkert Lars, är att ett kalhygge släpper ut kolet och förstör/utrotar hela svampsamhället som är helt avgörande för att träd ska fungera och inte bli lätta offer för rötsvampar, nematoder, barkborrar, och få försvagade rotsystem som gör att de lätt blåser omkull, och detta drabbar träden under mycket lång tid kanske 50 år efter en kalavverkning.
Fakta är:
[Långt citat utan källa borttaget. Citatet angav att mykorrhiza är gynnsamt för jorden. Totte]
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Om hyggesfritt skogsbruk och annat
TS
sön 28 mar 2021, 20:31#707054Det verkar inte gå in att det är otillåtet med citat utan källa. Det är dessutom alldeles för långt. Långa citat kräver tillstånd rättighetsinnehavaren. Varning!
2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)
sön 28 mar 2021, 22:06#707073
Bra Ulf, ett konkret tips.
Ja, med dagens vilstam så är hamnar man ju ofta i det valet, stängsel eller gran. Jag tycker, även om det är jobbigt för mitt jägarhjärta att vi måste jobba för att få ner viltstammen också. Att hugga luckor och bygga stängsel funkar när man har mycket tid och små arealer men blir sedan snabbt opraktiskt.
Jag håller inte med dig men gillar denna inställningen mycket bättre än att "låt det bara vara, det är lätt". Jag tror att man jobbar en del i motvind om man ger sig på blädningsliknande skogsbruk för annat än gran. Det är ju bara att kolla vad som tar över om man lämnar gles skog orörd. Och att då verkligen tänka igenom sin plan innan man skrider till verket är nog väldigt viktigt.
ulf 1 skrev:Men vi lämnar det nu och kollar på skogsbruket, konkret så är det viktigt att när man tar ner Gran, som just nu borde vara det viktiga av flera orsaker, att man röjer undan groten, ingen föryngring kommer på många år om du inte tar bort grankvistar och toppar, beroende på volym så kan det vara att dra in det i skogen eller att samla upp det och flisa, visst det är ett problem som ska lösas, jag lämnade en del granris för 13 år sen det tog 10 innan det kom en föryngring där.
Bra Ulf, ett konkret tips.
ulf 1 skrev:Jag tror stenhårt på trästängsel i de luckor och stråk som skapas, då får du ett smörgåsbord av träd att välja på, och det borde inte vara svårt att få en fantastisk föryngring, jag har inte testat detta fören i år så där får jag återkomma, mycket är nytt för oss som inte vill göra kalhyggen
Ja, med dagens vilstam så är hamnar man ju ofta i det valet, stängsel eller gran. Jag tycker, även om det är jobbigt för mitt jägarhjärta att vi måste jobba för att få ner viltstammen också. Att hugga luckor och bygga stängsel funkar när man har mycket tid och små arealer men blir sedan snabbt opraktiskt.
ulf 1 skrev:Vi får börja från ruta noll helt enkelt, men vi vet nu vikten av Ekosystemet, Svampsamhället, Fotosyntesen och mycket annat det visste inte akademikerna när dom tog besluten om kalhyggen och pekade med hela armen rakt mot helvetet.
Jag håller inte med dig men gillar denna inställningen mycket bättre än att "låt det bara vara, det är lätt". Jag tror att man jobbar en del i motvind om man ger sig på blädningsliknande skogsbruk för annat än gran. Det är ju bara att kolla vad som tar över om man lämnar gles skog orörd. Och att då verkligen tänka igenom sin plan innan man skrider till verket är nog väldigt viktigt.
En glad hallänning som trivs bäst i skogen
mån 29 mar 2021, 07:36#707095Ja det känns nog jobbigt att behöva inse att kalhygge i nuvarande tappning är för farligt för naturens kretslopp, det tråkiga är ju att det är alltför lätt att bara rensa bort en skog, ska du restaurera, bevara, tar det ju mer kunskap, en att bara göra nytt.
Att riva ett kråkslott och bygga nytt, är lättare/billigare en att renovera det, men det blir inte samma snickarglädje inte samma känsla.
Det har oxå gjort att vi inte brytt oss att hänga med i utvecklingen inom vetenskapen, kunskaperna om det lättstörda ekosystemet, har viftats bort med att naturen alltid återställer sig själv, "det slutar alltid med en ny skog".
En sak vi måste sluta med är att kalla miljörörelsen för särintresse, vi skogsägare är ett enormt större särintresse, så det är verkligen att kasta sten i porslinsbutiken.
Likadant är det med stämpeln i pannan på denna miljöorganisationerna, vi får titta i spegeln och fråga oss om inte våra organisationer ger oss en stämpel som är lika avskräckande.
SLU är en mycket ambivalent organisation med fyra fakulteter som inte är överens om något egentligen, de borde ta sig samman och skapa något slags enhetligt mål där all forskning har lika stort värde och resultaten sammanförs och blir en verklig kunskapsbank.
De som idag har tolkningsföreträde ska sättas åt hårt och få redovisa öppet varför dom påstår saker som andra inte vill gå med på.
Titta tex på denna forskning av Björn Lindahl, han har i 20 år forskat på samma sak, och säger underförstått att kalhygge är farligt, vad har han för position på SLU, och hur mycket lyssnar produktionsforskarna på hans forskning.
https://www.slu.se/forskning/kunskapsba ... rsorjning/
Att riva ett kråkslott och bygga nytt, är lättare/billigare en att renovera det, men det blir inte samma snickarglädje inte samma känsla.
Det har oxå gjort att vi inte brytt oss att hänga med i utvecklingen inom vetenskapen, kunskaperna om det lättstörda ekosystemet, har viftats bort med att naturen alltid återställer sig själv, "det slutar alltid med en ny skog".
En sak vi måste sluta med är att kalla miljörörelsen för särintresse, vi skogsägare är ett enormt större särintresse, så det är verkligen att kasta sten i porslinsbutiken.
Likadant är det med stämpeln i pannan på denna miljöorganisationerna, vi får titta i spegeln och fråga oss om inte våra organisationer ger oss en stämpel som är lika avskräckande.
SLU är en mycket ambivalent organisation med fyra fakulteter som inte är överens om något egentligen, de borde ta sig samman och skapa något slags enhetligt mål där all forskning har lika stort värde och resultaten sammanförs och blir en verklig kunskapsbank.
De som idag har tolkningsföreträde ska sättas åt hårt och få redovisa öppet varför dom påstår saker som andra inte vill gå med på.
Titta tex på denna forskning av Björn Lindahl, han har i 20 år forskat på samma sak, och säger underförstått att kalhygge är farligt, vad har han för position på SLU, och hur mycket lyssnar produktionsforskarna på hans forskning.
https://www.slu.se/forskning/kunskapsba ... rsorjning/
TS
mån 29 mar 2021, 07:56#707097Problemet med att SLU produktionsforkning och Skogforsk har så nära samband med industrin är att man letar andra förklaringar än dom uppenbara, klimatförändringar är dagens förklaringar, svavelnedfall gårdagens.
Men att hundra miljoner kubik blåst omkull de senaste 20 åren och inte ens hälften de 200 åren tidigare beror inte på mer stormar, det vet vi alla, och att barkborre dödat lika mycket träd sen 70 talet än de 300 åren tidigare, vet vi ju att det beror till stor del på likåldriga granplanteringar inte klimatet, ändå tror allmänheten detta, vem har inbillat dom detta, och om nu det allt varmare vädret framöver kommer att skapa tre föryngringar skulle det väl vara på plats att göra något åt det i planteringen, som sätter nya granrekord varje år.
Handlingsförlamning är bara förnamnet, men när man gör fel i grunden så blir det en spiral av felaktigheter.
Som när jag tog ner skog för sent förra våren och fick blånad, mögel och svårtorkat virke, i år drog jag lärdom av det och gjorde rätt, och genast blir allt jobb roligare och kvaliten mycket bättre.
Men att hundra miljoner kubik blåst omkull de senaste 20 åren och inte ens hälften de 200 åren tidigare beror inte på mer stormar, det vet vi alla, och att barkborre dödat lika mycket träd sen 70 talet än de 300 åren tidigare, vet vi ju att det beror till stor del på likåldriga granplanteringar inte klimatet, ändå tror allmänheten detta, vem har inbillat dom detta, och om nu det allt varmare vädret framöver kommer att skapa tre föryngringar skulle det väl vara på plats att göra något åt det i planteringen, som sätter nya granrekord varje år.
Handlingsförlamning är bara förnamnet, men när man gör fel i grunden så blir det en spiral av felaktigheter.
Som när jag tog ner skog för sent förra våren och fick blånad, mögel och svårtorkat virke, i år drog jag lärdom av det och gjorde rätt, och genast blir allt jobb roligare och kvaliten mycket bättre.
TS
mån 29 mar 2021, 08:22#707100
Det är synd att han inte tog hjälp av produktionsforskarna när han gjorde de refererade studierna.
En "chronosequence" är en konstgjord tidsserie, dvs man inte följer samma bestånd över lång tid utan man tar bestånd i olika ålder och jämför dessa vid en och samma tidpunkt. Problemet är att det sannolikt är annat än bara åldern som skiljer mellan bestånden. Hur vet du att de slutavverkade bestånden som fanns tidiagare var någorlunda lika. Är bestånden skötta på samma sätt? Hur har åldersbestämningen skett? Är det samma ståndortsindex? Osv. Den här typen av artificiella tidsserier är enkla att samla in data till men har många svagheter.
Den andra studien är gjord i en sluttning i en urskog och där jämförs svampsamhällen utför sluttningen, där det är tall-stenigt överst och gran-fuktigt längst ned. Där har man ett sorts svampsamhälle i den nedre bördiga, fuktiga delen och ett helt annat i den övre fattigare, torrare delen. Men att tallarna på krönet växer sämre än granarna nere i slutet av sluttningen har ju inte med svampsamhället att göra, utan det har med framförallt vattentillgång att göra. Att svampsamhällena ser olika ut i torra och fuktiga miljöer är knappast heller förvånande.
Det finns bättre sätt att testa hur näringstillgång påverkar svampsamhällen och trädens tillväxt, exempelvis gödslingsförsök.
Det var ekologer i Lund som hävdade att svavelnedfall skulle orsaka skogsdöd kring år 2000, medan kollegorna på SLU sa att de hade fel. SLU-kollegorna fick rätt. Skogen i södra Sverige dog inte för 20 år sen utan växer bättre än någonsin.
Ett varmare klimat kommer på lång sikt påverka skogsekosystemen, men det finns inget som tyder på att det är nån stor allmän katastrof på väg. Eller har din egen granskog dött än?
ulf 1 skrev:Titta tex på denna forskning av Björn Lindahl, han har i 20 år forskat på samma sak, och säger underförstått att kalhygge är farligt, vad har han för position på SLU, och hur mycket lyssnar produktionsforskarna på hans forskning.
https://www.slu.se/forskning/kunskapsba ... rsorjning/
Det är synd att han inte tog hjälp av produktionsforskarna när han gjorde de refererade studierna.
En "chronosequence" är en konstgjord tidsserie, dvs man inte följer samma bestånd över lång tid utan man tar bestånd i olika ålder och jämför dessa vid en och samma tidpunkt. Problemet är att det sannolikt är annat än bara åldern som skiljer mellan bestånden. Hur vet du att de slutavverkade bestånden som fanns tidiagare var någorlunda lika. Är bestånden skötta på samma sätt? Hur har åldersbestämningen skett? Är det samma ståndortsindex? Osv. Den här typen av artificiella tidsserier är enkla att samla in data till men har många svagheter.
Den andra studien är gjord i en sluttning i en urskog och där jämförs svampsamhällen utför sluttningen, där det är tall-stenigt överst och gran-fuktigt längst ned. Där har man ett sorts svampsamhälle i den nedre bördiga, fuktiga delen och ett helt annat i den övre fattigare, torrare delen. Men att tallarna på krönet växer sämre än granarna nere i slutet av sluttningen har ju inte med svampsamhället att göra, utan det har med framförallt vattentillgång att göra. Att svampsamhällena ser olika ut i torra och fuktiga miljöer är knappast heller förvånande.
Det finns bättre sätt att testa hur näringstillgång påverkar svampsamhällen och trädens tillväxt, exempelvis gödslingsförsök.
ulf 1 skrev:Problemet med att SLU produktionsforkning och Skogforsk har så nära samband med industrin är att man letar andra förklaringar än dom uppenbara, klimatförändringar är dagens förklaringar, svavelnedfall gårdagens.
Det var ekologer i Lund som hävdade att svavelnedfall skulle orsaka skogsdöd kring år 2000, medan kollegorna på SLU sa att de hade fel. SLU-kollegorna fick rätt. Skogen i södra Sverige dog inte för 20 år sen utan växer bättre än någonsin.
Ett varmare klimat kommer på lång sikt påverka skogsekosystemen, men det finns inget som tyder på att det är nån stor allmän katastrof på väg. Eller har din egen granskog dött än?
mån 29 mar 2021, 08:27#707101
Det där brukar vi kalla "det enskilda exemplets makt".
- Du gör en observation och kopplar ihop den med något annat som är lätt att se och vips är du helt säker på att du har hittat sanningen.
Om det vore så att sågade varor generellt får blånad, mögel och blir svårtorkade om träden avverkas på våren så hade antagligen sågverksindustrin upptäckt det vid det här laget och slutat ta emot träd avverkade under våren. En troligare förklaring är att du slarvade med hanteringen av det du sågade.
ulf 1 skrev:Som när jag tog ner skog för sent förra våren och fick blånad, mögel och svårtorkat virke, i år drog jag lärdom av det och gjorde rätt, och genast blir allt jobb roligare och kvaliten mycket bättre.
Det där brukar vi kalla "det enskilda exemplets makt".
- Du gör en observation och kopplar ihop den med något annat som är lätt att se och vips är du helt säker på att du har hittat sanningen.
Om det vore så att sågade varor generellt får blånad, mögel och blir svårtorkade om träden avverkas på våren så hade antagligen sågverksindustrin upptäckt det vid det här laget och slutat ta emot träd avverkade under våren. En troligare förklaring är att du slarvade med hanteringen av det du sågade.
mån 29 mar 2021, 10:44#707117Ja du Ulf det var ord och inga visor!
Vad skall du göra när du blädat de höga träden och plockhugt när stormen kommer. Då ligger dina skogar på backen och du har blivit lurad av rädda skogen. Då får det bli en rädda Ulf.
Vad skall du göra när du blädat de höga träden och plockhugt när stormen kommer. Då ligger dina skogar på backen och du har blivit lurad av rädda skogen. Då får det bli en rädda Ulf.
tis 30 mar 2021, 08:09#707220Om forskare styrs av industrin så blir det aldrig någon förändring av skogsbruket, det är det som är problemet jag pekat på i många år, Lars skriver att bara 20% av forskarna kan vara säkra på sin försörjning, och det är självklart att man blir korrumperad i en sån situation, det är inte så illa som det låter Totte, korrumperad är ett ord som har många nyanser, de flesta helt harmlösa.
Lars skriver tex detta "Sen gillar ju en del forskare att dra långtgående slutsatser av sin forskning och vill sprida sina privata åsikter med sin forskning som grund, och det gillar inte alltid privata finansiärer. Och då kan konsekvensen bli att finansiären slutar finansiera just den forskaren. Men då handlar det ju inte om att finansiären styr forskningen utan om att finansiären inte vill bekosta forskarens privata opinionsbildande verksamhet"
Nu kommer det väldigt många frågetecken, ska forskaren verkligen få konsekvenser av att han "drar långtgående slutsatser av sin forskning" och vad menar du med "privata åsikter" här snackar vi om katten runt het gröt, du menar givetvis FEL privata åsikter och FEL slutsatser, det är märkligt hur förljugenheten helt öppet redovisas.
Jag har alltid sagt att det är jävligt jobbigt att vara en tänkande människa, och det skönaste vore nog att vara en riktig ärthjärna.
Lars skriver tex detta "Sen gillar ju en del forskare att dra långtgående slutsatser av sin forskning och vill sprida sina privata åsikter med sin forskning som grund, och det gillar inte alltid privata finansiärer. Och då kan konsekvensen bli att finansiären slutar finansiera just den forskaren. Men då handlar det ju inte om att finansiären styr forskningen utan om att finansiären inte vill bekosta forskarens privata opinionsbildande verksamhet"
Nu kommer det väldigt många frågetecken, ska forskaren verkligen få konsekvenser av att han "drar långtgående slutsatser av sin forskning" och vad menar du med "privata åsikter" här snackar vi om katten runt het gröt, du menar givetvis FEL privata åsikter och FEL slutsatser, det är märkligt hur förljugenheten helt öppet redovisas.
Jag har alltid sagt att det är jävligt jobbigt att vara en tänkande människa, och det skönaste vore nog att vara en riktig ärthjärna.
TS
tis 30 mar 2021, 08:18#707222Det var ett hypotetiskt resonemang för att förklara det du tror dig se men inte förstår.
Men nästan all skoglig forskning finansieras av statliga forskningsråd och där har skogsbruket inget inflytande alls. Det är bedömargrupper bestående av internationella forskare som avgör vilka forskningsansökningar som ska få forskningsanslag. Och det som fäller avgörandet är dels kvalitén på det föreslagna forskningsprojektet och dels den/de sökandes s k "track record", dvs hur mycket bra forskning man hittills lyckats producera.
Men nästan all skoglig forskning finansieras av statliga forskningsråd och där har skogsbruket inget inflytande alls. Det är bedömargrupper bestående av internationella forskare som avgör vilka forskningsansökningar som ska få forskningsanslag. Och det som fäller avgörandet är dels kvalitén på det föreslagna forskningsprojektet och dels den/de sökandes s k "track record", dvs hur mycket bra forskning man hittills lyckats producera.
tis 30 mar 2021, 09:29#707231Det är så det ofta ser ut idag i debatten. Man söker andra som har samma åsikt och de gånger man hänvisar till forskning så letar man efter studier som stödjer den egna åsikten.
Debatten om hyggesfritt har alla dessa inslag, på båda sidor och man argumenterar nu för/emot kalhuggning kontra gallring (!), vilket alla borde inse att det är otroligt korkat.
Debatten om hyggesfritt har alla dessa inslag, på båda sidor och man argumenterar nu för/emot kalhuggning kontra gallring (!), vilket alla borde inse att det är otroligt korkat.
tis 30 mar 2021, 09:57#707236Det beror på hur man definierar hyggesfritt skogsbruk. Menar man trakthyggesbruk där man går från gammal skog till ungskog utan hyggesfas, eller menar man blädningsbruk?
Min gissning är att nästan alla menar ett slags ”gammelskogsbevarande skogsbruk” som dessvärre ingen kan förklara hur det ska fungera och som det helt saknas dokumenterade exempel på.
Min gissning är att nästan alla menar ett slags ”gammelskogsbevarande skogsbruk” som dessvärre ingen kan förklara hur det ska fungera och som det helt saknas dokumenterade exempel på.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).