Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Bjänndal]

tor 16 jul 2026, 10:14#913444Nä, nu förvränger du vad mitt budskap är, Sundhult. Det gäller alltså att få det hela att fungera med de resurser som finns tillgängliga, utan att fördärva kvarvarande bestånd.
Om vi tänkte oss att bläda med hästkörning och manuell huggning vore det inte så svårt. Problemet är att få det att fungera med dagens metoder. Så även om träden skulle behöva en stor slutavverkningsskördare så blir det inte bra då dessa förare saknar vana av gallring.medan däremot en gallringsskördare är van att ta hänsyn till det som står kvar. Och det är kanske det viktigaste!

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 10:19#913445

Det krävs oerhört god vilja och skygglappar för att påstå att en monokultur är ett välmående ekosystem.

Du bör nog inta en mer ödmjuk och nyfiken inställning kring hur ekosystemen och dess fyra systemprocesser fungerar.
Fotosyntesen är energiomvandling från solenergi till kemisk energi i form av glukos. Glukosen släpps ut genom växters rötter och ger mat (energi) till mikrolivet i marken.

Definiera "välmående" utan att blanda in människors värderingar.

Fotosyntesen "matar" mikrolivet i huvudsak genom två processer. Mykorrhizasvampar stjäl en del av det socker som växterna producerar, men i övrigt består "matandet" i huvudsak av att växtdelar dör och bryts ner. Det gäller både svampmycel, finrötter, markorganismer som dör och ovanjordsdelar som byts ut (fallförna) och bryts ner.

Varför skulle inte en majsodling (som är en monokultur) ha ett "välmående" ekosystem, sett ur majsens synvinkel?
(skogar i Sverige är aldrig monokulturer)

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 10:26#913446

Så även om träden skulle behöva en stor slutavverkningsskördare så blir det inte bra då dessa förare saknar vana av gallring.

Min erfarenhet är att dagens skördarförare har lätt att lära sig grunderna i blädning, även när de bara jobbat med slutavverkning. De har vanan att jobba med stora träd. Svårigheten brukar inte ligga i att fälla träden utan att slå sönder för mycket, utan att kunna upparbeta på ett bra sätt utan att skada för mycket. Men eftersom träden i en fullskiktad granskog är rumsligt ojämnt fördelade så brukar det finnas öppningar längs stickvägarna som kan nyttjas. Och med 15-16 m mellan stickvägarna behöver man aldrig jobba på max utskjut.

[Bjänndal]

tor 16 jul 2026, 10:48#913447I mina trakter av östra Jämtland har vi inte bördiga kambrosilur marker. De trakter som är aktuella för blädning ur SCAs perspektiv är kanske G18 i snitt. Bättre marker höggs kalt på 70 och 80talet. Så Åskälen är inte jämförbart.
När jag kollade totalklavningen så var det ett lämpligt uttag med de hundra grövsta träden per hektar. Men uttaget i vägarna gör att man inte kan hugga nåt på sidan av vägen. Resultatet blir då dålig skiktning. Skördarföraren är ju van att ta flera träd på varje uppställning och då blir det för hårt. Max 25% skulle jag påstå är gränsen på uttaget. Jag har gjort jämförelsen med att hugga fröträd, vilket är ca 100 grova träd per hektar och varje uttag av träd i vägen blir ju då för mycket.
Det kan inte nog betonas att största felet med blädning är att ta för hårt!
Det näst största felet är att slå sönder de mindre träden.
Men annars är det inte så svårt……….

[JANERIKA]

tor 16 jul 2026, 11:12#913448Hej
En bild säger mer än tusen ord/hyggesfritt / blädning praktiken.
Nu väntar vi bara på att barkborren ska anlända samt att gräs ,ormbunkar och hallonris ska ta över det aktuella beståndet.

Mvh Janerika

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Sundhult]

tor 16 jul 2026, 11:12#913449

Varför skulle inte en majsodling (som är en monokultur) ha ett "välmående" ekosystem, sett ur majsens synvinkel?
(skogar i Sverige är aldrig monokulturer)

Jag är osäker på om du trollar eller skämtar nu mede mig nu.

Ett välmående ekosystem sett ur en grödas perspektiv?

Du får nog förklara mer, för det stämmer inte alls överens med vad jag studerat vad gäller ekosystemet som bygge på de fyra ekosystemprocesserna. De har livsviktiga cykler som behöver fungerar.

Det är möjligt att jag kan ha lärt mig fel.

Du bytte spår igen, ner det visade sig att fotosyntesen faktiskt omvandla energi till kemisk energi.
Det jag läst på är att glukosen som växterna ger ifrån sig görs i ett utbyte av näring och symbios med mikrolivet, däribland mycorrhiza.
Dessutom har jag satt mig in i The Soil Food Web, som visar på väven av levande organismer som finns i en jordstruktur, från större insekter till maskar, nematoder, protozoer, bakterier etc.

Visst finns det växtdelar som faller ner och skall tas hand om. Det är en liten del av organismerna i The Soil Web som bryter ner, som också är beroende av de andra delarna, inte minst predatorer som hjälper till att hålla balansen, att det är välmående. Det är mikrolivet som bryter ner.

För övrigt dör det av levande organismer som är byggda av kolstrukturer, och därmed binds kol i jordprofilen. Det är alltså inte bara växterna som, utan i stor grad markens mikroliv som är det som binder kol.

I en matsked välmående jord rymmer upp till 50 miljarder mikrober och mellan 100 miljoner och en miljard enskilda bakterier enligt vetenskapen. Utöver det finns det tiotusentals olika arter av svampar, alger och andra encelliga organismer.

Något att fundera på när hektar av jord fylls med enbart majs, eller för den delen gran.

Ge mig gärna lite mer kött på benen för det du för fram spå jag kan vigda eller ändra det jag hittills lärt mig kring ekosystemen och dess processer.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Sundhult]

tor 16 jul 2026, 11:21#913450

Nä, nu förvränger du vad mitt budskap är, Sundhult. Det gäller alltså att få det hela att fungera med de resurser som finns tillgängliga, utan att fördärva kvarvarande bestånd.

Det var därför jag undrade om det var så du tänkte.

Om vi tänkte oss att bläda med hästkörning och manuell huggning vore det inte så svårt.

Så det finns en möjlighet ATT det skulle fungera?

Problemet är att få det att fungera med dagens metoder.

Så går det, men inte med den tekniska lösningen som till största del används idag?

Så även om träden skulle behöva en stor slutavverkningsskördare så blir det inte bra då dessa förare saknar vana av gallring.medan däremot en gallringsskördare är van att ta hänsyn till det som står kvar. Och det är kanske det viktigaste!

Jag är inte säker på att det viktigste är att vara kvar i system som har byggts upp för att tillgodose endast vissa nyckeltal.

Jag kan inte tolka det du skriver annat är att vi får anpassa vårt brukande av naturen utefter de tekniska lösningar vi har idag, snarare än att använda innovationskunskapen och lösa uppgiften att bruka naturen på ett annat sätt (utefter fler och annorlunda sammanvägda nyckeltal än det som görs idag).

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 11:38#913451

Ett välmående ekosystem sett ur en grödas perspektiv?

Ur vems perspektiv tycker du man ska se på ett ekosystem för att bedöma om det är ”välmående”?

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 12:05#913452

Du bytte spår igen, ner det visade sig att fotosyntesen faktiskt omvandla energi till kemisk energi.
Det jag läst på är att glukosen som växterna ger ifrån sig görs i ett utbyte av näring och symbios med mikrolivet, däribland mycorrhiza.

Fotosyntesen använder solens ljusenergi till att omvandla vatten och koldioxid till de kolföreningar som växten behöver. I ett träd blir en stor del cellulosa och lignin. Växter producerar sällan glukos. Gräs producerar huvudsakligen cellulosa, men även andra kolföreningar. Det är dessa olika sorters kolföreningar som alla organismer lever av, inklusive de fotosyntetiserande växterna själva. Dom förbrukar en stor del av det fixerade kolet i sin egen cellandning.

Vilka fyra processer tänker du dig finns i ett ekosystem på land? Jag ser bara två. Växter binder kolet i luftens koldioxid i sina strukturer och alla andra organismer äter det kolet och andas ut det som koldioxid. Antingen direkt genom att äta växter eller indirekt genom att äta växtätande organismer.

[HannuRöj]

tor 16 jul 2026, 12:17#913453

HannuRöj…
Du missförstår det jag skriver.

1) Jag beskriver vad vi vet om blädningsbruk, hur man måste göra om det ska fungera långsiktigt. Om du tycker det blir för dyrt eller för komplicerat, avstå från blädningsbruk och sköt skog enligt trakthyggesbruk istället. Svårare är det inte.

2) Jo, det går att få bra ekonomi i ett skogsbruk som bara plockar enskilda träd här och där, framförallt när det bara är stora träd som avverkas. Men du måste räkna på hela skogen och hela tiden, inte bara varje avverkning. Varken markberedning, plantering eller röjning i trakthyggesbruk ger någon inkomst, och nettot på gallringar är lågt jämfört med slutavverkning. En blädning motsvarar summan av alla åtgärderna i trakthyggesbruk, så rättvisaste jämförelsen är att jämföra med netto per kubikmeter över hela omloppstiden i trakthyggesbruk, alltså kostnader och intäkter för alla åtgärder i trakthyggesbruk utslaget på totalt avverkad volym under omloppstiden. Då blir det ganska liten skillnad.

Nu gör jag mitt bästa och försöker att förstå i varje fall. 😀

Själv kan jag dock välja fritt mellan olika skötseln och utföra min ägen skogsbruk som jag vill.
Jag sysslar nästan endast med det vanliga trakthyggesbruk, röjer och planterar som underentrprenadör, maskinarbete eller manuell huggning spelar försumbart liten roll. Någon koll och erfarenhet har jag dock på alternativa skötseln också.
Jag förstår väldigt bra pointen med plockhuggning i större areal vs låggallring i mindre areal, men har även någonslags koll på köravstånden och sånt.
Långsitikhet kan ses ju rätt olika ur entreprenadverksamhets synvinkel.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Bjänndal]

tor 16 jul 2026, 12:38#913454Men Sundhult, ska vi sköta skog utifrån någon slags ekonomisk verklighet eller tänker vi oss att det får kosta mer än virkesintäkten?
Blädning fungerar på vissa marker. Men det har svårt att konkurrera med trakthyggesbruk om vi tänker ekonomi. Möjligen kan vi väga in vissa andra aspekter som viktiga och som då gör att vi kan nöja oss med mindre pengar. Men då är det upp till den enskilda markägaren att göra den avvägningen.
Om vi tänker på skogens ekologi så finns det marker som är biologiskt anpassade för att alltid vara skogsklädda, brandrefugier, men det är några procent av skogsmarken. Där kan blädning vara enda sättet att bruka skogen.
Nu vet man ju inte om det i framtiden kommer att uppfinnas några nya sätt att avverka skog. Men att göra det bättre och eller billigare än det görs idag, vette faan. Vad ser du i kristallkulan, Sundhult?

[Fredrik Reuter]

tor 16 jul 2026, 13:11#913455

Men det har svårt att konkurrera med trakthyggesbruk om vi tänker ekonomi.

Fast detta går att diskutera tänker jag. Ur flera aspekter.

Dels det mest konkreta:

- Föryngring vid trakthygge kostar pengar. Ganska mycket och jag skulle inte hålla för otroligt att det kan handla om 10 % av nettot från avverkningen. Det kan vara spännande att räkna på när man tar med markberedning, plantor, plantering och sedan röjning.

Gammal artikel men den kan vara relevant: https://iskogen.se/skogsbruk/foradlade- ... lustaffar/

Dels ur ett marknadsperspektiv:

- Fler system gör att likriktningen utmanas. Industrin får inte lika lätt att få tag på billigt virke. Tillgång och efterfrågan. Priserna stiger.

Vi har ju diskuterat förädling sedan Skogsforum startade och ett bra exempel är kommentarer som "alla kan ju inte tillverka smörknivar", alltså underförstått, tillgång och efterfrågan gör att priset då i detta fall sjunker. Men är det inte där vi står idag? Alla gör smörknivar i form av trakthyggesbruk med gran eller tall. Det är normen och det gör, genom tillgång och efterfrågan, att industrin får billigare virke.

Ganska spännande, men i denna tes skulle även den mest inbitne trakthyggesbeivrare även lovorda andra former. Helt enkelt för att de "idioter" som provar andra former stryper tillgången på marknaden och priset stiger för alla.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 13:18#913456Fredrik, det blir i princip samma sorts stockar ändå och ca 50% massaved, framförallt om man bara tittar ca 50-100 år framåt. Det spelar ju ingen roll om du avverkar alla träden på en liten yta eller samma antal utspritt på större areal i dagens skogar. Det är samma sorts träd, de som redan står där i våra skogar.

[Fredrik Reuter]

tor 16 jul 2026, 13:32#913457

Fredrik, det blir i princip samma sorts stockar ändå och ca 50% massaved, framförallt om man bara tittar ca 50-100 år framåt. Det spelar ju ingen roll om du avverkar alla träden på en liten yta eller samma antal utspritt på större areal i dagens skogar. Det är samma sorts träd, de som redan står där i våra skogar.

Rent fysiskt ja såklart. Men gallringsuttaget minskar (låggallring som vi känner den inom trakthygget idag) och det borde påverka massavedpriset. Men sedan tror jag att många som vill börja en omställning har lyxen att kunna vänta med åtgärder och bara det skapar ett vakuum i väntan på grövre träd.

Filmerna verkar också visa detta, ex. att man väljer ut framtidsträd i relativt tidiga åldrar.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Sundhult]

tor 16 jul 2026, 13:56#913460

Men Sundhult, ska vi sköta skog utifrån någon slags ekonomisk verklighet eller tänker vi oss att det får kosta mer än virkesintäkten?
Blädning fungerar på vissa marker. Men det har svårt att konkurrera med trakthyggesbruk om vi tänker ekonomi. Möjligen kan vi väga in vissa andra aspekter som viktiga och som då gör att vi kan nöja oss med mindre pengar. Men då är det upp till den enskilda markägaren att göra den avvägningen.
Om vi tänker på skogens ekologi så finns det marker som är biologiskt anpassade för att alltid vara skogsklädda, brandrefugier, men det är några procent av skogsmarken. Där kan blädning vara enda sättet att bruka skogen.
Nu vet man ju inte om det i framtiden kommer att uppfinnas några nya sätt att avverka skog. Men att göra det bättre och eller billigare än det görs idag, vette faan. Vad ser du i kristallkulan, Sundhult?

Så klart skall det ge en ekonomiskt fördelaktig avkastning.

Biologiskt sätt vill marker bli skogsbeklädda, det håller jag med om. Successionsordningen är från bar mark till viss växtlighet som etablerar sig snabbt och täcker den öppna jorden, mot olika mer varianter av gräs till att bli mer och mer slyaktiga och vedartade tills det blir träd dominerat.

Dock kan du inte hitta en monokultur naturligt, utan det varierar ganska friskt. Det oavsett var i succesionsordningen du befinner dig.

Rent biologiskt har marker alltid nyttjats på olika sätt. Framförallt olika betande djur och människor. Vi skall komma ihåg att det funnits ofantligt många fler betande djur en gång i tiden som tryckte tillbaka skogen. Förutom människor som använt skogens resurser.

Idag är det helt och hållet människan som hävdar var skogen skall var, eller om markerna skall brukas på annat sätt. För att odla på, eller för den delen bygga bostäder, väger eller parkeringsplatser.

Så det är precis som du säger marken vill bli skog, dock aldrig monokultur.
Däremot är ekosystemet med dess processer uppbyggda för att skapa de bästa förutsättningar för att skapa skog.
Allt genom fotosyntesen som motor med hjälp av solenergi som bränsle.

Som skogsägare är det smart att använda sig av den motorn som går på solenergi och har massor av redan inbyggda systemloopar för för att fungera. Allt från att nyttja de allra lokalaste förutsättningar till vad som passar bäst, till skyddssystem och system för att skaffa rätt typ av näring.
Egentligen helt utan att vi behöver bry oss.

Visst kan vi vara där och peta och reta systemet för att få mer av det resultat vi önskar, samtidigt som det vi förutom får önskade effekter också får oönskade.

De oönskade är svåra att se, eftersom vi fokuserar på det vi studerar och håller koll på. Ekosystemen är så komplexa, med alla levande väsen som gör på sitt sätt. Bland annat med miljarders olika arter i mikrolivet under markytan, förutom däggdjur, insekter och kryp ovan ytan.

Ekonomin för skogsägaren är att göra så bra resultat det går över tid. Det klassiska det är de små utgifterna som bestämmer vad du får över i fickan är ett ganska bra rättesnöre. Där är det luriga att fundera på hur och vad som mäts i skogen. Inte minst fundera på vad vad det är för argument som förs när nyckeltalen presenteras, och vad de bygger på för kostnadsposter.

Att tiden är en faktor att ta hänsyn går att se inom jordbruket, som har mycket kortare omloppstider, där det visar sig att ekosystemens resurser utarmats på det sättet vi brukar marken. Ekosystemprocesserna börjar kollapsa när balansen saknas, och du behöver tillföra insats medel utifrån för att få det att fortsätta producera. Många gånger är det insatsmedel som ger fortsatt utarmning och kräver mer insatser.

Inom jordbruket har det under lång tid varit fokus på jordens mekaniska och kemiska struktur, med biologin inte fått samma fokus. Dock har det sedan ett antal år tillbaka skett ett uppvaknande, och mer och mer kunskap kommer som visar vikten av den biologiska aktiviteten i jordprofilen som bygger jordens mekaniska struktur genom att biologisk aktivet bryter och transporterar näringsämnen (grundämnen) och vatten.

Mångfalden får ner skadetryck som man tidigare använt insatsedel för att försöka fixa, som i sin tur förstört delar av det som var bra för jorden. Exempelvis att döda bara dåliga svampar, som sedan visat sig ta kol på de svampar som varit bra och lite annat. Helt enkelt skapat mindre biologisk aktivitet i marken.

Min spaning i kristallkulan är att detta kommer komma till skogsbruket också, speciellt när jag sett i praktiken hur det fungerat inom jordbruket.

Det arbetssättet gör att vi i vår bygd kan producera mer mat till låg kostnad när vi ger ekosystemen bästa förutsättningarna att leverera det vi behöver utifrån de förutsättningar vi har här.
En balans mellan ekonomi, ekonomi och människan som gynnar alla parter är det som blir hållbart över tid.

Ett ekosystem som presterar efter sin bästa förmåga (tillräcklig mängd och få skador) med minsta möjliga insats från min sida som ändå ger en bra ekonomisk avkastning.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com