Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Skogsinsikt
sön 23 apr 2023, 10:59#799927Kanske han startar långsiktigt en klassisk förgraning på en bra tallmark. Antagligen, där man filmat, kommer man ha etablerat ett perfekt granbarkborreobjekt. I min värld ligger huvudsakligen Avesta på Sveriges bättre tallmarker. Det stora isälvsdelta kring nedre Dalälven vilket sträcker sig ut till Östersjön. Det är iofs varierad terräng och det är bra att skogsägare testar sina ideer. Det är ju det som är privatskogsbrukets styrka.
sön 23 apr 2023, 15:17#799951Träd och andra växter har inga tankar om var de "trivs". Trädfrön sprids långa sträckor och gror så fort det är lagom varmt och fuktigt. Du kan gro tall- och granfrön på fuktigt hushållspapper i ditt kök.
Massor av frön och groddplantor dör eller blir uppätna av olika organismer. En del överlever och blir plantor som börjar växa. Alla våra vanliga trädslag utom gran är pionjärer som behöver öppen mark och så lite konkurrens som möjligt från andra växter och träd för att kunna växa upp till stora träd. Inne i en skog dör plantorna så småningom. Gran har förmågan att överleva i decennier i ganska sluten skog och att så småningom bli ett större träd. Såna små, långsamväxande granar kallas ibland margranar.
Inga trädslag har nån inneboende vilja att växa "bra" ur mänsklig synvinkel, dvs producera mycket virke åt oss. Gran kan därför växa upp på marker där tall skulle växa mycket bättre och producera mycket mer virke, och där granarna så småningom skulle börja må väldigt dåligt och rentav sluta växa och dö.
Naturen har ingen "vilja" att det ska bli så bra som möjligt ur nåt slags övergripande perspektiv. Det bara blir på olika sätt, beroende på vad som råkar hända.
Massor av frön och groddplantor dör eller blir uppätna av olika organismer. En del överlever och blir plantor som börjar växa. Alla våra vanliga trädslag utom gran är pionjärer som behöver öppen mark och så lite konkurrens som möjligt från andra växter och träd för att kunna växa upp till stora träd. Inne i en skog dör plantorna så småningom. Gran har förmågan att överleva i decennier i ganska sluten skog och att så småningom bli ett större träd. Såna små, långsamväxande granar kallas ibland margranar.
Inga trädslag har nån inneboende vilja att växa "bra" ur mänsklig synvinkel, dvs producera mycket virke åt oss. Gran kan därför växa upp på marker där tall skulle växa mycket bättre och producera mycket mer virke, och där granarna så småningom skulle börja må väldigt dåligt och rentav sluta växa och dö.
Naturen har ingen "vilja" att det ska bli så bra som möjligt ur nåt slags övergripande perspektiv. Det bara blir på olika sätt, beroende på vad som råkar hända.
sön 23 apr 2023, 18:06#799966Om granarna växer sakta så blir ju hög kvalité på virket. Det kan ju finnas någon som uppskattar det.
När furorna är färdigvuxna så han ju två alt.
1, hugga ner alla granar också
2. låta granarna stå en tid och växa riktigt fort
I båda alternativen kan han sedan föryngra med tall.
Är ditt förslag att han ska röja bort all gran nu? Det är ju bara arbete och inga intäkter.
När furorna är färdigvuxna så han ju två alt.
1, hugga ner alla granar också
2. låta granarna stå en tid och växa riktigt fort
I båda alternativen kan han sedan föryngra med tall.
Är ditt förslag att han ska röja bort all gran nu? Det är ju bara arbete och inga intäkter.
sön 23 apr 2023, 18:28#799969Nej, det är en ganska vanlig missuppfattning. Låg höjdtillväxt ger inte bra virkeskvalitet eftersom det är kvistfritt virke ytterst på trädet som ger hög kvalitet. Dessutom är det kvalitetsvirke av tall som betalas bra, inte gran.
Tallarna är redan "färdigvuxna" och så länge de står kvar så kommer granarna växa långsamt på höjden, så det går inte att "vänta in" granarna (om man inte väntar i 100 år eller så). Dessutom kommer beståndsföryngringen av gran inte heltäckande utan väldigt ojämnt och gruppställt så om tallarna avverkas och granarna lämnas så blir granbeståndet normalt för ojämnt och luckigt för att duga som nytt produktionsbestånd.
Det skulle öka tillväxten något på tallarna, underlätta framtida avverkningar och måste ändå göras innan beståndet kan föryngras. Det bästa hade varit att inte göra luckor i tallskogen utan behålla beståndet intakt fram till slutavverkning.
Rossignol skrev:Om granarna växer sakta så blir ju hög kvalité på virket. Det kan ju finnas någon som uppskattar det.
Rossignol skrev: När furorna är färdigvuxna så han ju två alt.
1, hugga ner alla granar också
2. låta granarna stå en tid och växa riktigt fort
Rossignol skrev: Är ditt förslag att han ska röja bort all gran nu? Det är ju bara arbete och inga intäkter.
sön 23 apr 2023, 19:01#799972Delar helt Lars uppfattning men efter att ha lyssnat på Leif live så fick jag en tydlig uppfattning att hans tanke är att plocka ner tallarna stegvis och låta granarna växa till sig och så småningom bli ett nytt bestånd.
Det är enligt mig rent tokigt och skapar vare sig tillväxt eller kvalitet.
Fungerar på fuktiga och bördiga marker men knappast på denna marken. 😉
Det är enligt mig rent tokigt och skapar vare sig tillväxt eller kvalitet.
Fungerar på fuktiga och bördiga marker men knappast på denna marken. 😉
sön 23 apr 2023, 20:09#799978Nästa ägares bekymmer.... L. Ö plockar den goda frukten och lämnar ett (dåligt) bestånd till nästa ägare i sann "hyggesfria " anda ...... 🙃 👎
sön 23 apr 2023, 21:41#799982Det kommer att gå den vägen med det mesta av de hyggesfria experimenten.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
sön 23 apr 2023, 21:49#799984Ja tyvärr, till stor del beroende på att man inte förstår att skogsbruk måste planeras storskaligt i både tid och rum. Fokus på små fläckar här-och-nu, utan långsiktig plan, skapar problem för den som en dag ska ta över.
mån 24 apr 2023, 05:34#799988Ett exempel som pågått i ”evigher” här i Dalarna är ju faktiskt byarna som omarronderats. Jag menar de har ursprungliga skogarna har ju verkligen skötts med luckhuggning hela 1900-talet. Man började på 1980-talet med omarronderingarna. Utläggen av nybildade fastigheterna bestod och består fortfarande av randigt mönster av smala skiften. Det fanns skiften som var mindre än fem meter breda. Vissa smala avdrivna skiften på något tiotal meter kan man ju stå och fundera vad de gett både skogsbruksmässigt som natur- / biotopsmässigt.
Ska inte staten lägga ner och säga upp Lantmäteriets insatsstyrka och stoppa omarronderingarna i de ogjorda byarna? Då har man ju styrt upp cementerat luckhuggning på fastighetsnivå samtidigt som vi bönder som grädde på moset automatiskt får noll över i pungen.
Ska inte staten lägga ner och säga upp Lantmäteriets insatsstyrka och stoppa omarronderingarna i de ogjorda byarna? Då har man ju styrt upp cementerat luckhuggning på fastighetsnivå samtidigt som vi bönder som grädde på moset automatiskt får noll över i pungen.
mån 24 apr 2023, 10:35#800005I senaste numret av SCA:s tidskrift Din Skog berättar en av deras höjdare om att bolaget nu satsar på hyggesfria avverkningar!
Målsättningen är satt som så hög som 3% 😉 😉 😉
Målsättningen är satt som så hög som 3% 😉 😉 😉


Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).