Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Skogsola]

ons 06 jun 2012, 13:02#177263

Det är inte mer än sju år sen som halva Smålands skog blev ödelagd för att smålänningarna var för snåla för att slutavverka sin övermogna skog.

Kvalificerat skitsnack.
Den blöta vintern tillsammans med orkanstyrkor i byarna skulle knäckt vilken värmlandsskog som helst. Visst kan det finnas skog som hade behövt avverkas tidigare, men det gör det överallt. Låt oss slippa dessa lågvattenmärken på forumet!!!!

Visste hade den gjort det. Jag kommer väl ihåg värmlandsstormen -69. Jag har också sett skogsbruksplaner gjorda på 60-talet där de värst drabbade bestånden föreslogs för slutavverkning just pga stormrisken.
Jag har också kollegor som deltog i Gudrunröjningarna och kom till bygder där några storskaliga avverkningar knappast förekommit tidigare Lågvattenmärkare och skitsnackare kan du vara själv.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Skogsforskare]

ons 06 jun 2012, 13:34#177265 Mycket av den skog som blåste ner i Gudrun var inte slutavverkningsskog utan relativt nygallrad äldre gallringsskog. De skogsägare som drabbades hårdast var dessvärre ofta de som varit mest aktiva med att sköta sin skog.

Sen blåser inte ens en storm jämnt över hela området, utan det blir lokala variationer som kan få stor effekt lokalt. Man brukar dessutom säga att ingen skog klarar vindstyrkor som överstiger 40 m/s.

[Skogsola]

ons 06 jun 2012, 15:20#177273 Där har ju vi den springande punkten. 🧠 Äldre gallringsskog är den som är mest känslig och den som gallrar i äldre granskog som egentligen borde slutavverkas riktigt ber om stormproblem.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[alias]

tor 07 jun 2012, 18:46#177420

Mycket av den skog som blåste ner i Gudrun var inte slutavverkningsskog utan relativt nygallrad äldre gallringsskog. De skogsägare som drabbades hårdast var dessvärre ofta de som varit mest aktiva med att sköta sin skog.

Sen blåser inte ens en storm jämnt över hela området, utan det blir lokala variationer som kan få stor effekt lokalt. Man brukar dessutom säga att ingen skog klarar vindstyrkor som överstiger 40 m/s.

Varför har man då gallrat i äldre granskog?

*Har sett en del planläggare som faktiskt föreslagit gallring i 70-80 årig granskog på boniteter mellan G28-G32 innan stormarna (rent tjänstefel av flera skäl).

*Känner många äldre skogsägare och flertalet av dessa har varit "livrädda" två saker, dels att tvingas markbereda och plantera och sedan följa upp så att föryngringarna tar sig så de inte får Skogsstyrelsen på halsen (det fanns ju en tid när SVS brydde sig om föryngringsresultaten och inte höll på och la all kraft på miljövård och landsbygdsprogrammet), samt att betala skatt. Det är fortfarande oroväckande många som inte har klart för sig att det går att räntefördela fram skogspengar istället för att betala sociala avgifter och marginalskatt.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[MNskog]

tor 07 jun 2012, 19:22#177421

Mycket av den skog som blåste ner i Gudrun var inte slutavverkningsskog utan relativt nygallrad äldre gallringsskog. De skogsägare som drabbades hårdast var dessvärre ofta de som varit mest aktiva med att sköta sin skog.

Sen blåser inte ens en storm jämnt över hela området, utan det blir lokala variationer som kan få stor effekt lokalt. Man brukar dessutom säga att ingen skog klarar vindstyrkor som överstiger 40 m/s.

Varför har man då gallrat i äldre granskog?

*Har sett en del planläggare som faktiskt föreslagit gallring i 70-80 årig granskog på boniteter mellan G28-G32 innan stormarna (rent tjänstefel av flera skäl).

*Känner många äldre skogsägare och flertalet av dessa har varit "livrädda" två saker, dels att tvingas markbereda och plantera och sedan följa upp så att föryngringarna tar sig så de inte får Skogsstyrelsen på halsen (det fanns ju en tid när SVS brydde sig om föryngringsresultaten och inte höll på och la all kraft på miljövård och landsbygdsprogrammet), samt att betala skatt. Det är fortfarande oroväckande många som inte har klart för sig att det går att räntefördela fram skogspengar istället för att betala sociala avgifter och marginalskatt.

MVH
Alias

Håller med och sen tror jag att man helst vill ha skogen kvar istället för ett hygge.
Man är nog mer benägen att slutavverka när man är yngre för då vet man att man hinner vara med när skogen växer upp igen.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[alias]

tor 07 jun 2012, 19:25#177425

Mycket av den skog som blåste ner i Gudrun var inte slutavverkningsskog utan relativt nygallrad äldre gallringsskog. De skogsägare som drabbades hårdast var dessvärre ofta de som varit mest aktiva med att sköta sin skog.

Sen blåser inte ens en storm jämnt över hela området, utan det blir lokala variationer som kan få stor effekt lokalt. Man brukar dessutom säga att ingen skog klarar vindstyrkor som överstiger 40 m/s.

Varför har man då gallrat i äldre granskog?

*Har sett en del planläggare som faktiskt föreslagit gallring i 70-80 årig granskog på boniteter mellan G28-G32 innan stormarna (rent tjänstefel av flera skäl).

*Känner många äldre skogsägare och flertalet av dessa har varit "livrädda" två saker, dels att tvingas markbereda och plantera och sedan följa upp så att föryngringarna tar sig så de inte får Skogsstyrelsen på halsen (det fanns ju en tid när SVS brydde sig om föryngringsresultaten och inte höll på och la all kraft på miljövård och landsbygdsprogrammet), samt att betala skatt. Det är fortfarande oroväckande många som inte har klart för sig att det går att räntefördela fram skogspengar istället för att betala sociala avgifter och marginalskatt.

MVH
Alias

Håller med och sen tror jag att man helst vill ha skogen kvar istället för ett hygge.
Man är nog mer benägen att slutavverka när man är yngre för då vet man att man hinner vara med när skogen växer upp igen.

Kan nog också spela in för en del skogsägare, kan man tro.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Skogsforskare]

tor 07 jun 2012, 20:10#177437 Ålder är dessutom relativt. Numer tycker vi att en 80-årig granskog är gammal, men innan man sänkte slutavverkningsåldrarna på 1990-talet var en 80-årig skog i Småland knappt sluavverkningsmogen. Visst kan man gallra granskog som är 80-90 år, bara man är försiktig och inte tar ut mer än 20-25 % av grundytan.

[alias]

fre 08 jun 2012, 07:54#177476

Ålder är dessutom relativt. Numer tycker vi att en 80-årig granskog är gammal, men innan man sänkte slutavverkningsåldrarna på 1990-talet var en 80-årig skog i Småland knappt sluavverkningsmogen. Visst kan man gallra granskog som är 80-90 år, bara man är försiktig och inte tar ut mer än 20-25 % av grundytan.

Visst håller jag med dig om att ålder är relativt. Det kanske kan vara så att en del av åldersstrukturen har följt med sedan de tidigare gällande, högre LSÅ:na.

Det jag frågar mig är däremot om en gallring i en 80-årig granskog, som skötts någorlunda sedan tidigare, verkligen gynnar beståndets fortsatta utveckling - huvudstammarna borde redan ha tillräckligt med utrymme för att klara sig något/några årtionden till?

Om beståndet är dåligt skött sedan tidigare känns det ännu konstigare att gå in och gallra det. Gammal skog med upphissade kronor bör väl inte reagera särskilt snabbt på uttunningen? Dessutom öppnar man upp beståndet onödigt för vind och sol => ökad risk för insektsangrepp.

Bara mina funderingar!

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Bengt.Svensson]

fre 08 jun 2012, 08:35#177480 Hos mig var det dels "gamla" bestånd som blåste ner och dels välgallrad ungskog, bl.a. ett skifte som gallrades ca 4 år innan stormen där över 1/3 av arealen blev "sopren". I de bestånd som inte gallrats var det bara enstaka vindfällen, nästan alltid med skogsröta. Samtidigt har jag flera bestånd som enligt skogsbruksplanen är 105-115 år som också klarat sig med några enstaka vindfällen genom de stormar som varit fram till nu.

[MNskog]

fre 08 jun 2012, 08:45#177482 Mina erfarenheter av konserveringsgallring i granskog är:

- Tillväxtreaktionerna är tydliga 3- 4 år efter ingreppet.
- Bördiga ståndorter från blåbär med rörligt markvatten längre perioder till högört är bäst på att öka i tillväxt. På dessa ståndorter är även torkstress med efterföljande angrepp av bastborre och barkborre ovanliga.
- Gran är ett sekundärträdslag så gallringsformen höggallring är att föredra och en gallringskvot på 1,0-1,3 är lagom. På det viset avverkar man även de granar som riskerar att växa in i övergrovt till slutavverkningen.
- Ett uttag på 30-50 % av grundytan är lagom.(Högre på svagare mark och lägre på bördigare).
- Gallra vintertid och var noga med att undvika skador(Det är bättre att avverka ett skadat träd trots att det blir en lucka än att ha det kvar).
- Undvik vindexponerade lägen. 5 år efter gallringen är det mindre risk för större stormskador jämfört mot ogallrade bestånd.
- Möjligheten till skärmföryngring på bördig, fuktig mark är goda. Det brukar finnas ett rejält plantuppslag 10 år efter gallringen i bestånden.
- Det finns även större möjlighet att börja tillämpa kontinuitetsskogsskötsel om man vill. Beståndet har fått en större skiktning och föryngring är på gång underifrån.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[Uvskogen]

fre 08 jun 2012, 09:43#177490 @"MNSKOG" finns det något som säger att det du observerat för gran inte skulle gälla även för Tall och/eller blandad tall/gran?
Förutom att tallen är mer ljuskrävande då möjligen.

[Skogsforskare]

fre 08 jun 2012, 10:20#177492

- Gran är ett sekundärträdslag så gallringsformen höggallring är att föredra och en gallringskvot på 1,0-1,3 är lagom. På det viset avverkar man även de granar som riskerar att växa in i övergrovt till slutavverkningen.
- Ett uttag på 30-50 % av grundytan är lagom.(Högre på svagare mark och lägre på bördigare).

Låter klokt, men en liten varning är på sin plats. Om granskogen sedan tidigare är låggallrad, så att det är ganska liten höjdspridning, så innebär höggallring ökad risk för vind- och snöskador jämfört med låggallring. De största granarna är bäst härdade mot vind. Om skogen redan är någorlunda heterogen, med viss skiktning, så är risken med höggallring betydligt mindre.
Gallringsstyrkan bör vara lägre i äldre skog, dels för att minska risken för skador, och dels för att undvika tillväxtförluster.

[MNskog]

fre 08 jun 2012, 15:41#177508 Håller med om varningen i tidigare låggallrad skog. Mina erfarenheter kommer mest från tidigare ej gallrade skogar i norrlands inland. I homogena bestånd med liten höjdspridning bör gallringsstyrkan vara lägre och gallringskvoten runt 1,0 för att minska risken för skador.
Vad det gäller tillväxtförluster och gallringsstyrka på gran är min erfarenhet att under 50% uttag av grundyta kompenserar granens tillväxtreaktion efter friställningen, särskilt på bördigare marker. Detta gäller i de heterogena och olikåldriga bestånden.
Det resultatet kan man även utläsa i Manfred Näslunds: Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning från 1942. (Den undersökningen gjordes för övrigt på betydligt äldre träd än det vi avverkar idag. Över 170 år som medelålder!).

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[Skogsforskare]

fre 08 jun 2012, 15:55#177510 Dom kompenserar delvis i grundyta, men inte i volym, såvitt vi kan se idag när vi tittar på återinmätta fasta provytor. Näslunds resultat byggde på rekonstruktioner från borrkärnor, och då ser man bara hur överlevande träd vuxit, inte riktigt hur beståndet som helhet uppfört sig. Borrkärnor fångar dessutom inte formförändringar, som kan ha stor inverkan på volymtillväxten.

[MNskog]

fre 08 jun 2012, 16:04#177511

@"MNSKOG" finns det något som säger att det du observerat för gran inte skulle gälla även för Tall och/eller blandad tall/gran?
Förutom att tallen är mer ljuskrävande då möjligen.

Höggallring av tall, speciellt i täta bestånd är förenat med risker. De upphissade kronorna och smala stammarna är väldigt känsliga för snöbrott. Tillväxtförluster beroende på en sämre gallringsreaktion(ej tillräckligt med grönkrona kvar) är vanligare än hos gran.

I barr blandbestånd på frisk mark och medel SI runt T20 blir en höggallring ofta ett för stort uttag i den förväxande tallen. Den underifrån kommande granen växer sämre än vad tall skulle ha gjort på de ståndorterna.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.