Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[HannuRöj]

ons 15 jul 2026, 20:10#913416Definitionen av fullskiktad skog (sidan 3) är kanske relevant inom biologi, men nu pratar vi om skogsbruk. 😀
Om man plockhugger och fäller ett stort träd uppfylls definitionen inte längre, eftersom träd i alla storleksklasser borde finnas på varenda 10m provyta. Om vi antar det finns två huvudstammar per yta och den ena huggs ner, hade ytan inte uppfyllt kravet på storleksfördelning före plockhuggning eftersom där inte varit tillräcktligt utrymme för yngre träd och plantor vilka borde finnas mest.
Sedan det praktiska. Var fäller man trädet? Var kör man, om inte genom de närmaste 10m ytorna?

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Lars Lundqvist SLU]

ons 15 jul 2026, 20:34#913420Hur träden växer ÄR biologi.
Hur trakthyggesbruk fungerar, med röjning, gallring, årsyta, osv, det förstod man redan i slutet av 1700-talet. Men hur blädningsbruk fungerar, och att det kräver fullskiktad skog, det förstod man inte förrän på 1890-talets slut, och det dröjde till 1944 innan det kom en förklaring på varför skogen måste vara fullskiktad.

Man kör på stickvägarna.
Man fäller trädet så att man undviker att skada andra stora och halvstora träd.

Du får läsa min handbok så förstår du. 😉

[HannuRöj]

tor 16 jul 2026, 03:00#913425Skogsforskning är biologi men skogsbruk är ekonomi.
Provytorna tas alltså jämnt överallt utom stickvägarna? Inga olösbara problem med fällning och skotning då.
Boken👍 borde jag ju absolut läsa och få bättre helhetsbild.


(Editerade lite efteråt.)

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 06:24#913426Det finns forskning även om ekonomi, och ekonomin påverkas av hur träden växer, eller inte växer, eller skadas, alltså biologi, och det i sin tur påverkas av hur du sköter skogen, alltså skogsbruk.
Skogsbruk är både biologi, teknik och ekonomi. Det är därför alla tre delarna ingår i det som tidigare hette jägmästarutbildningen (och som nu är 3 år skogsvetare plus 2 år master för att få samma titel).

När man mäter hur skogen ser ut så ingår stickvägarna, precis som när du mäter grundyta efter gallring.

När det gäller "luckor" kan det vara värt att komma ihåg att stickvägar växer inte igen med fullt av föryngring efter 10 år, eller hur? I de fullskiktade skogar jag följt genom åren syns stickvägarna fortfarande tydligt efter 50 år.

[Bjänndal]

tor 16 jul 2026, 06:57#913427Jag jobbade tidigare på SCA och där gjorde vi ganska många blädningshuggningar. Det fanns väl flera orsaker men viktigast var väl att svårföryngrade gransumpskogar var kvarlämnande. Ett stort problem var att få blädningshuggning att fungera med moderna skördare och skotare. De första försöken gav alldeles för hårt uttag. Men ett annat problem är att hantera stora träd utan att fälla sönder det som ska sparas. Och även om det kan gå hyfsat i första ingreppet så blir det ännu svårare i nästa ingrepp då träden i genomsnitt står ånger från stickväg. Jag kan inte se att det finns någon erfarenhet av flera ingrepp med modern avverkningsteknik i blädning. Så jag är lite tveksam till detta med fasta stickvägar. Detta då jag ser problemet att hantera fullstora träd med fullt utskjuten kran. Ur koncernens synpunkt var det bäst att hugga blädningar med gallringsmaskiner, då slutavverkarna hade andra objekt. Men vi hade goda siffror på avverkningskostnader och prestationer. Och efter lite korrigeringar fick vi ett uttag på ca 25%. Något bestånd var faktiskt totalklavat och då var det intressant att jämföra avverkningskostnaden mot en tänkt slutavverkning.
Den avverkningsteknik som fungerade bäst var att köra ett glest vägnät och att fälla snett framåt i den tänkta vägens riktning. Ungefär halva arealen blev helt opåverkad och skulle hugga vid nästa ingrepp. Och om man då funderar på det tredje ingreppet så har det alltså gått bortåt 50 år sedan första huggningen. Då vet jag inte om det är rätt att köra den första vägarna igen? Vore kanske bättre, just för att komma nära de stora träd som ska avverkas att lägga ett nytt vägsystemet tvärsför de första två? Att beståndet blir lite rutigt kanske inte spelar nån roll.
En erfarenhet av blädningshuggning är att jag tvivlar på de som hävdar att ”naturliga” skogar är mindre utsatta för skador. Vi hade nog minst 4-5 blädningar som förstördes bl a vindfällen, men även spridd dödlighet (kanske dubbelögd). All huggning i äldre skog medför risk för skador!

[Badger]

tor 16 jul 2026, 07:11#913428

Hur har de olika avdelningarna avkastat och varför är en halva äldre blandskog och den andra halvan 20 årig ungskog?

Roligt att någon ställde den skogsägarekonomiskt relevanta frågan.

Den halvan som är 20 årig ungskog var den halvan som skötts enligt virkesinköpare med jägmästarutbildningens råd. Den delen avverkades med kalhuggning i omgångar under 70-80talet och planerades med gran med barrotsplantor. Allt löv röjdes bort i två omgångar och den gallrades en gång. Sen kom stormen Gudrun och blåste ner 90% av det beståndet ungefär. Där blev avkastningen 60 kr kubiken när skördarkostnaden var avdragen. Eftersom vi röjt, gallrat och skotade ut virket själva har vi inte räknat någon kostnad för det. Om man lägger till det skulle det vara stort minus.

Den andra luckhuggna skogen som jämförelse har vi avverkat ett par hundra kubik stock i under senaste 15 åren med virkespris mellan 860 kr och 1520 kr. Avverkningskostnad eget arbete, disel till traktorn och inköp av ett par motorsågar.

En positiv effekt av Gudrun-katastrofen är att vi inte planterade gran igen och fick upp ett väldigt fint bestånd av björk i stället där vi kunnat leverera björkved från till skapliga priser senaste 5 åren. Om vedmarknaden håller sig stabil kommer jag att behålla en del som björk för att producera brasved. Det är inte så dumt att ha en liten, men stadig sidointäkt.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 07:21#913430@Bjänndal

Har du tittat på hur det ser ut på Åskälen sydväst Hammerdal efter mekaniserad blädning?

Stickvägarna växer inte igen, så om du lägger nya stickvägar tvärs de gamla får du för glest bestånd.

Jag tror att det största misstaget man gör är att ha för glest mellan stickvägarna. Maskinerna måste kunna nå utan problem till mitten av mellanzonen och kunna hantera de stora träd det är frågan om. Det andra är att tro att man kan ha långa intervaller mellan blädningarna utan att få problem. På svagare mark kan du vänta 20 år, men inte på bördig mark. Om du väntar 20 år på en mark där det växer 6 m3sk/ha&år så ska du alltså ta ut 120 m3sk/ha om du väntar 20 år, men samtidigt ha kvar minst 200 m3sk/ha. Det blir för stort uttag med stora risker för skador.

Erfarenheter feån både Sverige, Norge och Finland visar dessutom att skadorna på mindre träd och plantor ökar dramatiskt när huggningsstyrkan stiger över 20-25% och därmed i princip slår sönder möjligheterna att långsiktigt bedriva blädningsbruk.

Blädningsbruk är intensivare än trakthyggesbruk och kräver svagare uttag oftare och över större arealer för att få ut samma mängd virke. Om man inte förstår det så kommer det inte fungera mer än en eller kanske två gånger, som du skriver. Sen har man huggit och skadat sönder skogen.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 07:23#913431

Den andra luckhuggna skogen som jämförelse har vi avverkat ett par hundra kubik stock i under senaste 15 åren

Hur stor areal?
Virkesförråd för 15 år sen och idag?

[HannuRöj]

tor 16 jul 2026, 08:45#913435Böj inte mina ord, Lars.
Jag VET du vet skogsbruk tillhör under ekonomin.
Nu beskriver du presis samma problematik. Det ÄR omöjligt att sköta skogen enligt defitionens vilkor. Det är ändå ekonomiska realiteter och praktiska arbetet som styr inte teoretiska modeller eller forskningsytor som finansierad av skattepengar. Av virkesförsäljning.

Uppskattar dig som forskare men accepterar inte sättet du förändrar sanningen VARJE GÅNG någon beskriver något med ägna ord.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[HannuRöj]

tor 16 jul 2026, 08:51#913436En storskördare ska nog produceera så mycket per timme att det är självklart bortslutet att plockhugga enskilda trän och köra runt stora arealen. 🌲

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 09:02#913438HannuRöj…
Du missförstår det jag skriver.

1) Jag beskriver vad vi vet om blädningsbruk, hur man måste göra om det ska fungera långsiktigt. Om du tycker det blir för dyrt eller för komplicerat, avstå från blädningsbruk och sköt skog enligt trakthyggesbruk istället. Svårare är det inte.

2) Jo, det går att få bra ekonomi i ett skogsbruk som bara plockar enskilda träd här och där, framförallt när det bara är stora träd som avverkas. Men du måste räkna på hela skogen och hela tiden, inte bara varje avverkning. Varken markberedning, plantering eller röjning i trakthyggesbruk ger någon inkomst, och nettot på gallringar är lågt jämfört med slutavverkning. En blädning motsvarar summan av alla åtgärderna i trakthyggesbruk, så rättvisaste jämförelsen är att jämföra med netto per kubikmeter över hela omloppstiden i trakthyggesbruk, alltså kostnader och intäkter för alla åtgärder i trakthyggesbruk utslaget på totalt avverkad volym under omloppstiden. Då blir det ganska liten skillnad.

[laguma]

tor 16 jul 2026, 09:08#913439Hur länge kan den stå och ”plockhugga” på stället utan att förflytta sig i beståndet?

[Lars Lundqvist SLU]

tor 16 jul 2026, 09:14#913440Normalt inte alls, när stickvägarna finns på plats.
(första ingreppet blir bara att hugga stickvägar)

Ett uttag på 100-150 träd per hektar innebär att du kommer få rulla mellan varje träd längs stickvägen.

[Sundhult]

tor 16 jul 2026, 09:34#913441

Jag jobbade tidigare på SCA och där gjorde vi ganska många blädningshuggningar. Det fanns väl flera orsaker men viktigast var väl att svårföryngrade gransumpskogar var kvarlämnande. Ett stort problem var att få blädningshuggning att fungera med moderna skördare och skotare. De första försöken gav alldeles för hårt uttag. Men ett annat problem är att hantera stora träd utan att fälla sönder det som ska sparas. Och även om det kan gå hyfsat i första ingreppet så blir det ännu svårare i nästa ingrepp då träden i genomsnitt står ånger från stickväg. Jag kan inte se att det finns någon erfarenhet av flera ingrepp med modern avverkningsteknik i blädning. Så jag är lite tveksam till detta med fasta stickvägar. Detta då jag ser problemet att hantera fullstora träd med fullt utskjuten kran. Ur koncernens synpunkt var det bäst att hugga blädningar med gallringsmaskiner, då slutavverkarna hade andra objekt. Men vi hade goda siffror på avverkningskostnader och prestationer. Och efter lite korrigeringar fick vi ett uttag på ca 25%. Något bestånd var faktiskt totalklavat och då var det intressant att jämföra avverkningskostnaden mot en tänkt slutavverkning.
Den avverkningsteknik som fungerade bäst var att köra ett glest vägnät och att fälla snett framåt i den tänkta vägens riktning. Ungefär halva arealen blev helt opåverkad och skulle hugga vid nästa ingrepp. Och om man då funderar på det tredje ingreppet så har det alltså gått bortåt 50 år sedan första huggningen. Då vet jag inte om det är rätt att köra den första vägarna igen? Vore kanske bättre, just för att komma nära de stora träd som ska avverkas att lägga ett nytt vägsystemet tvärsför de första två? Att beståndet blir lite rutigt kanske inte spelar nån roll.
En erfarenhet av blädningshuggning är att jag tvivlar på de som hävdar att ”naturliga” skogar är mindre utsatta för skador. Vi hade nog minst 4-5 blädningar som förstördes bl a vindfällen, men även spridd dödlighet (kanske dubbelögd). All huggning i äldre skog medför risk för skador!

Skulle det gå att sammanfatta lite yxigt att naturen får anpassa sig till maskinen snarare än att maskinen anpassas till naturen?

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Sundhult]

tor 16 jul 2026, 09:59#913443

Välmående ekosystem producerar mer av den så viktiga energi för mikrolivet i marken för att köra det självreglerande processerna utan att tillföra en massa extern energi från andra håll.

Där presterar monokulturer dåligt, framförallt över tid när struktur och resurser i systemet bryts ned.

Hur definierar du "välmående ekosystem"?

Ett ekosystem är bara summan av de organismer som finns på en plats vid en viss tidpunkt. De som finns där just då är naturligtvis "välmående" på så vis att de lever. De som inte finns där ingår inte i ekosystemet. Trädslagsrena bestånd av det på ståndorten bäst producerande trädslaget har högre omvandling av instrålande energi till biomassa än vad sämre producerande växter har. Det är grundläggande biologisk kunskap.

Läs hellre "I ekologins gränsland: Om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur" av Ove Eriksson, professor i ekologi vid Stockholms universitet. Han går igenom begreppen ekologi, ekologisk, osv på ett bra sätt, inklusive hur de missbrukas (som du gör när du värderar ekosystem utifrån dina egna preferenser). Den finns som även som e-bok och på tjänster som Nextory, osv.

Varför blandar du ihop ekonomi och energi? 🤔
Ett ekosystem producerar ingen energi. Allt drivs av instrålning från solen i form av ljus, men huvuddelen av det instrålande ljuset studsar bara, och en del av det som ansoberats som värme avgår nattetid i form av värmestrålning tillbaka till världsrymden.

Det krävs oerhört god vilja och skygglappar för att påstå att en monokultur är ett välmående ekosystem.

Du bör nog inta en mer ödmjuk och nyfiken inställning kring hur ekosystemen och dess fyra systemprocesser fungerar.
Fotosyntesen är energiomvandling från solenergi till kemisk energi i form av glukos. Glukosen släpps ut genom växters rötter och ger mat (energi) till mikrolivet i marken.

https://www.mediatheque.lindau-nobel.or ... YwJGwwJGgw

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com