/Nisse
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?
sön 06 nov 2011, 20:21#144872Ett ogallrat bestånd ger förstås högre netto i slutavverkning pga volymen. Gallring kan bara försvaras ekonomiskt genom den ränta som tidig avkastning ger. Ju högre ränta, dessto lönsammare att gallra. Det är min tolkning.
/Nisse
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
/Nisse
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?
sön 13 nov 2011, 20:58#145678
Ögnade igenom bilagan. Det som inte förtäljs är vad drivningskosnaderna varit. Har man också omvandlat drivningskostnaden från nutiden, eller räknat med netto då ingreppen gjordes?
Påverkar medelstammen drivningskostnaden på samma sätt nu som för 20-30 år sen?
Prisförhållandet mellan olika sortiment påverkar väl också beståndets avkastning?
Och angående tidigare inlägg angående kontinuitetsbruk så skulle jag vilja se en kurva som visar självföryngringsgraden kontra kvarvarande beståndsvolym efter ingrepp. Alltså hur bra med plantor det uppstått efter huggningen.
På vissa marker misstänker jag man måste hugga väldigt glest om det ska komma in naturligt plantuppslag.
nisse skrev:Ett ogallrat bestånd ger förstås högre netto i slutavverkning pga volymen. Gallring kan bara försvaras ekonomiskt genom den ränta som tidig avkastning ger. Ju högre ränta, dessto lönsammare att gallra. Det är min tolkning.
/Nisse
Ögnade igenom bilagan. Det som inte förtäljs är vad drivningskosnaderna varit. Har man också omvandlat drivningskostnaden från nutiden, eller räknat med netto då ingreppen gjordes?
Påverkar medelstammen drivningskostnaden på samma sätt nu som för 20-30 år sen?
Prisförhållandet mellan olika sortiment påverkar väl också beståndets avkastning?
Och angående tidigare inlägg angående kontinuitetsbruk så skulle jag vilja se en kurva som visar självföryngringsgraden kontra kvarvarande beståndsvolym efter ingrepp. Alltså hur bra med plantor det uppstått efter huggningen.
På vissa marker misstänker jag man måste hugga väldigt glest om det ska komma in naturligt plantuppslag.
Rottne Blondin 750 RD, Valmet CK med Pika 36, Hva 550 XPG, Hva 543 XP, Hva 545 FX, HVA 345 FX
mån 14 nov 2011, 10:12#145724Bilagan är saxad ur skogsskötselseriens skrift om gallring. Den är intressant om man vill veta mera om gallring.
I naturkultur ingår att man planterar större luckor. Efter varje ingrepp skall man alltså springa över området och bedöma var det behöver planteras.
Allmänt så verkar det krävas extremt hög skoglig kompetens för att tillämpa naturkultur.
/Nisse
I naturkultur ingår att man planterar större luckor. Efter varje ingrepp skall man alltså springa över området och bedöma var det behöver planteras.
Allmänt så verkar det krävas extremt hög skoglig kompetens för att tillämpa naturkultur.
/Nisse
mån 14 nov 2011, 11:38#145728Fast just det där med att plantera i luckor, kan inte det vara en bra idé? Jag har förstås sådana, som jag inte gjort själv. Visst är det vackert med solbelysta områden när man är där men bättre vore väl om där växte något. som nu när jag gallrat sent, träden är runt 65, så är det väl en 20-30 år kvar till slutavverkning. På den tiden kan jag ju få upp ordentliga bränsleträd om inte annat. Eller?
mån 14 nov 2011, 12:18#145732
Högre kompetens eller mer tid att besöka beståndet för att se hur det utvecklar sig och dra lärdom av vilken huggningsstyrka som krävs innan självföryngringen kommer på sin egen mark.
Det kan vara otroligt intressant och givande att vandra genom bestånden åtminstone en gång per år.
Däremot trakthyggesbrukets standard formulär för skogsskötsel är inte lika givande för en intresserad skogsägare :
Hyggesrensa. Markbered rejält(om det inte räcker skyddsdika, plantera gran i södra Sverige eller tall och contorta i norra Sverige.
Glöm bort i ca 10år sen röjning så hårt som möjligt för det ska räcka med en gång.
Glöm bort igen i 20-30år sen gallring och därefter gödsling. Gallringarna och gödslingarna upprepas några gånger tills beståndet nått lägsta slutavverkningsålder enligt SVL.
Slutavverkning och börja om på nytt.
Man kan ju undra varför det behövs 5 års högskoleutbildning för att utföra detta.
Det måste finnas ett rejält antal understimulerade jägmästare som borde få leva upp och använda sina kunskaper i ett mer diversifierat skogsbruk med olika skogsbrukssätt och skötselmetoder.
Till nytta för alla.
nisse skrev:Bilagan är saxad ur skogsskötselseriens skrift om gallring. Den är intressant om man vill veta mera om gallring.
I naturkultur ingår att man planterar större luckor. Efter varje ingrepp skall man alltså springa över området och bedöma var det behöver planteras.
Allmänt så verkar det krävas extremt hög skoglig kompetens för att tillämpa naturkultur.
/Nisse
Högre kompetens eller mer tid att besöka beståndet för att se hur det utvecklar sig och dra lärdom av vilken huggningsstyrka som krävs innan självföryngringen kommer på sin egen mark.
Det kan vara otroligt intressant och givande att vandra genom bestånden åtminstone en gång per år.
Däremot trakthyggesbrukets standard formulär för skogsskötsel är inte lika givande för en intresserad skogsägare :
Hyggesrensa. Markbered rejält(om det inte räcker skyddsdika, plantera gran i södra Sverige eller tall och contorta i norra Sverige.
Glöm bort i ca 10år sen röjning så hårt som möjligt för det ska räcka med en gång.
Glöm bort igen i 20-30år sen gallring och därefter gödsling. Gallringarna och gödslingarna upprepas några gånger tills beståndet nått lägsta slutavverkningsålder enligt SVL.
Slutavverkning och börja om på nytt.
Man kan ju undra varför det behövs 5 års högskoleutbildning för att utföra detta.
Det måste finnas ett rejält antal understimulerade jägmästare som borde få leva upp och använda sina kunskaper i ett mer diversifierat skogsbruk med olika skogsbrukssätt och skötselmetoder.
Till nytta för alla.
BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.
mån 21 nov 2011, 19:12#146882Har börjat lite smått med att märka på och hugga enligt Naturkultur, hugga går ju bra men hur gör man när man ska köra ut? Är i ett gran bestånd med inslag av gammal tall,granarna är ca 20-30år tallarna ca 80-100år. Försöker hitta luckor att ta ner tallarna i. Men att köra ut 5,5meter 38cm i topp med jordbruks traktorn var inte det lättaste. Hur gör ni som kör med jordbruks traktor, tar ni bottenstocken så lång eller ska man ta den kortare så man slipper krångla?(dom väger en hel del) 
lör 07 jan 2012, 14:23#153763Undrar hur mycket som stämmer?
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/pdf ... G_2011.pdf
http://www.atl.nu/skog/b-ttre-avkastnin ... iktad-skog
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/pdf ... G_2011.pdf
http://www.atl.nu/skog/b-ttre-avkastnin ... iktad-skog
Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?
lör 07 jan 2012, 15:33#153769
Tyvärr har det ju blivit så att för att få ut bäst betalning ska stockarna vara upp emot längden 5,5 m. Dock när jag kört riktigt grovt timmer med lilla traktorn (Bustern) och lastat med vajerkran har jag varit tvungen att aptera i kortare längder för att få upp stockarna på boggikärran (traktorns vikt fram som är gränssättande).
sveakatten skrev:Har börjat lite smått med att märka på och hugga enligt Naturkultur, hugga går ju bra men hur gör man när man ska köra ut? Är i ett gran bestånd med inslag av gammal tall,granarna är ca 20-30år tallarna ca 80-100år. Försöker hitta luckor att ta ner tallarna i. Men att köra ut 5,5meter 38cm i topp med jordbruks traktorn var inte det lättaste. Hur gör ni som kör med jordbruks traktor, tar ni bottenstocken så lång eller ska man ta den kortare så man slipper krångla?(dom väger en hel del)
Tyvärr har det ju blivit så att för att få ut bäst betalning ska stockarna vara upp emot längden 5,5 m. Dock när jag kört riktigt grovt timmer med lilla traktorn (Bustern) och lastat med vajerkran har jag varit tvungen att aptera i kortare längder för att få upp stockarna på boggikärran (traktorns vikt fram som är gränssättande).
Valtra A82 -11 + Ålö Q35, Moheda M91+ K35
BM Buster 400 -66 + Ålö 2000 + Star vajerkran + Hydr.tippkärra 8t, Rottneboggi 6t -66, Logosol M7 eldrift o matn., Grizzly 550
BM Buster 400 -66 + Ålö 2000 + Star vajerkran + Hydr.tippkärra 8t, Rottneboggi 6t -66, Logosol M7 eldrift o matn., Grizzly 550
Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?
sön 08 jan 2012, 03:25#153926
Om jag förstått det hela, så funkar väl naturkultur bäst på svagare marker. Men det är väl inte fel att pröva, om man nu tror på idén.
Det där med kalkyler är ju väldigt lurigt. Det är ju väldigt lätt att välja just ett räkneexempel som talar för sin sak och försöka extrapolera resultatet till ett betydligt större giltighetsområde.
/Niklas
sveakatten skrev:Undrar hur mycket som stämmer?
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/pdf ... G_2011.pdf
http://www.atl.nu/skog/b-ttre-avkastnin ... iktad-skog
Om jag förstått det hela, så funkar väl naturkultur bäst på svagare marker. Men det är väl inte fel att pröva, om man nu tror på idén.
Det där med kalkyler är ju väldigt lurigt. Det är ju väldigt lätt att välja just ett räkneexempel som talar för sin sak och försöka extrapolera resultatet till ett betydligt större giltighetsområde.
/Niklas
/Niklas
Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?
sön 08 jan 2012, 04:48#153927Nja, såsom jag förstått det hela så finns störst potential att få det att fungera på marker med högre bonitet. Gärna högproduktiva marker med bland- eller granskog där man redan har plantuppslag. En konsekvens är dock att pionjärträd som tall missgynnas eftersom marken aldrig kalhuggs.
Vi minns väl alla Harad Holmbergs kamp på Stöttingfjället utanför Lycksele. Han kämpade för att få bruka sin mark enligt denna metod men skogsstyrelsen satte sig emot detta pga den låga boniteten på växtplatsen. Se länk; http://www.skogssallskapet.se/skogsvard ... 2/sv06.php
Vi minns väl alla Harad Holmbergs kamp på Stöttingfjället utanför Lycksele. Han kämpade för att få bruka sin mark enligt denna metod men skogsstyrelsen satte sig emot detta pga den låga boniteten på växtplatsen. Se länk; http://www.skogssallskapet.se/skogsvard ... 2/sv06.php
Re: Naturkultur eller traditionellt trakthyggesbruk?
sön 08 jan 2012, 08:23#153936Jag är av samma uppfattning som OAS-forests. Jag har områden med låg bonitet med restskog där de plockhuggit tallskog där är nu endast klen gran kvar. Så på mina marker fungerar inte naturkultur.
Skogsmark skall producera maximalt så att så mycket CO2 som möjligt binds
sön 08 jan 2012, 09:01#153941Naturkultur kräver kunskap som så många uttryckt. Bonitet är säkert betydelsefullt. Eftersom gran är lättast att arbeta med i flera skikt behövs granboniteten för den typ av önskad skötsel.
Notera att det är föreslaget att ibland göra luckor så stora att plantering är nödvändig. Varför inte då tall om inte älgen äter upp den?
Fördel med träd kvar om än i olika höjd, är att vatten alltid används/förbrukas och temperaturen blir jämnare, speciellt under vår och försommar. Frostrisken minskar.
- Att senarelägga slutavverkning kan vara en fördel. Kan då göras med att gynna ett höjdskick som kan ta över en betydande tillväxtförmåga.
I denna länken nämns en del av detta.
viewtopic.php?f=1&t=1775&st=0&sk=t&sd=a&start=30#p144428
Notera att det är föreslaget att ibland göra luckor så stora att plantering är nödvändig. Varför inte då tall om inte älgen äter upp den?
Fördel med träd kvar om än i olika höjd, är att vatten alltid används/förbrukas och temperaturen blir jämnare, speciellt under vår och försommar. Frostrisken minskar.
- Att senarelägga slutavverkning kan vara en fördel. Kan då göras med att gynna ett höjdskick som kan ta över en betydande tillväxtförmåga.
I denna länken nämns en del av detta.
viewtopic.php?f=1&t=1775&st=0&sk=t&sd=a&start=30#p144428
Annons:
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar